Falköpings Gymnastikklubb 1900. Ledare för gymnastikgruppen var brandchefen Ahlberg, idrottsintresserad och ledare för flera gymnastikgrupper i sekelskiftets Falköping. Personerna på bilden är överst från vänster: ?, Erik Kilander, Primus Forss, Axel Spets, Hjalmar Lundin, Otto Rehn, ?, Axel Rane, Andersson "Stekis", Karl Sandkvist, urmakare N.A. Larsson, Arvid Holmberg, Sterner och Malcolm Westerling. Marskalkarnas namn är okända liksom de sittandes.
Från 299 kr
Ritning över Bastionen Christina Regina. Detalj av ritning 1861-62 av Arvid Hjortsberg, Stockholm, till gasverk i Kalmar. Orginalritning hos Gas och Elverket. Lusthus ochutsiktsplats på bastionens spets. 1693-97 pågick jordfyllningen bakom stadsmurarna. Enligt ritning 1697 som exakt visar hur mycket som fyllts.
Porträtt av borgerlig kvinna, knäbild, sittande med händerna i knäet. Hon är klädd i klänning av 1860-talsmodell med krinolin och dekor av fransar. Håret mittbenat med spets i nacken. Kvinnan bär rikligt med smycken; Pararmband, halsband och ringar på flera fingrar.
Norra Vånga sn. Bastöna. "Ola öja" vid Rösjön. Femstenarör. På "Ola öjas" yttersta spets i Rösjön, utanför den gamla "strandbildning", som av H. Svensson bedömts som en fornborg, ligger en egendomlig stenanhopning, som möjligen även den kan vara geologisk men möjligen också kan ha varit ett uppdragningsställe för båtar.
Norra Vånga sn. Bastöna. "Ola öja" vid Rösjön. Bastöna. Femstenarör. På "Ola öjas" yttersta spets i Rösjön, utanför den gamla "strandbildning", som av H. Svensson bedömts som en fornborg, ligger en egendomlig stenanhopning, som möjligen även den kan vara geologisk men möjligen också kan ha varit ett uppdragningsställe för båtar.
Gruppbild med tre kvinnor i olika ålder som sitter i en trädgårdsmöbel vid Örserums skola. Till vänster lärarinnan Hildegard Valler i ljus klänning och hatt, därnäst hennes mor Sofia Johansson med virkad spets över axlarna och till höger Hildegards fosterflicka Tea Walén. Landsvägen skymtar till vänster och till höger Västergårdens ladugård.
Klänning monterad på docka. NK:s Franska damskrädderi. Hellång korsetterad aftonklänning skuren i ett stycke av svart silkestyll, spets och paljetter över gräddvit satäng. Sammetsbård nedtill. Troligen beställd av Louise Wachtmeister af Johannishus född af Ugglas (1859-1943). Levererad 1902-1905. Röhsska konstmuseet. RKM 184-1997.
Tvådelad spets- och tyllklänning monterad på docka. NK:s Franska damskrädderi. Svart och vit klänning med spetskrage, dekorerad med svarta sammetsband och paljetter i guld och svart. Beställd av Blanche Bonde (född Dickson) gift med greve Carl Bonde. Stamkund med stor modegarderob. Levererad 1904. Göteborgs stadsmuseum. GM:22458.
Personalsamling den 19 december 1978 Idrotts- och skytteverksamheten vid regementet har stor bredd, men också en spets som regelbundet hämtar sina priser. Här ser vi löjtnanterna Göran Grehn och Bengt-Erik Larsson med nya "bucklor". Vid bordet ser vi också föreståndarinnan för Mälarmässen -- Frida Karlsson.
Två små finklädda barn står vid en rabatt kantad av grusgångar. Minstingen sitter på en träpall i kolt dekorerad med mönstrade band, omhållen troligen av storasyster som är klädd i en vit sommarklänning med spets, vita stumpor och svarta skor. I bakgrunden ses ett vattendrag.
Två kvinnor och två små barn, samtliga okända. Båda barnen har stora spetskragar och den yngre kvinnan har en spets på ena sidan av blusen, längs knäppningen. Det äldre barnet står i en liten korgstol och bär snörkängor och skärp på sin kolt.
Vy över Helsjön (Hällesjö) och Helsjöns folkhögskola från ett högt berg, högst sannolikt Texelberget (Täxleberg). Två vitklädda kvinnor vandrar längs bergskanten. Till höger skymtar även Stora Hornsjön. På Texelbergets högsta spets (180 m ö h) finns råmärket mellan Halland och Västergötland. På udden
Här ser vi manbyggnaden från beteshagen i öster. Hela resningen med fönster och det lilla halvmånefönstret uppe i gavelspetsen talar för årtalet 1835. Men de utstickande hammarbandsändarna i gaveln tyder på ett äldre ursprung, liksom att huset saknar sockel. Ser man på putsskadan i överkant mellan vindsvåningens fönster, ser den ut som en spets. Det skulle kunna bedtyda att huset i ett äldre skede haft rakt sadeltak och att detta taks nock var i putsskadans spets. Det taket var i så fall täckt med falar, vilka var spikade på hammarbandet och taket gick då ut en liten bit över murlivet så som faltak ofta gör. Detta lägre hus hade troligen bjälklaget i nivå med marken. Om detta stämmer, höjde man huset 1835 och la i ett nytt bjälklag och grävde ur en källare, se källardörren nertill. Idag har huset ett bakbygge, fn är det inte känt när det uppfördes.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.