Kvarteret Brevduvans södra område har i stor utsträckning förändrats i senare tid. Här en vy från korsningen av S:t Larsgatan-Ågatan med miljön vid kvarterets sydöstra hörn. Till Ågatan 31 styrde under stor del av 1900-talet filmälskare för att ta del av biografens utbud. Mot slutet specialiserad på mer lättklädda skådespelare. Biografen gick genom åren under namnen Konsert, Skandia och sist Royal. Den låga tillbyggnaden mot S:t Larsgatan inrymde en tid Present-Hörnan.
Från 299 kr
Reformationsriksdagens beslut 1527 att bryta med den katolska kyrkan innebar ett sammanbrott för det svenska klosterväsendet. Visserligen utlovade Gustav Vasa visst skydd åt munkar men i Alvastra avgick den sista abbot redan år 1529 och med honom följde snart övriga munkar. Efter en kort tid som kungsgård lämnades klosteranläggningen åt sitt öde, som när Vadstena slott började uppföras vid 1540-talet innebar att Alvastras byggnader åderläts på byggnadssten. Fler byggnadsprojekt, härjningar och bränder satte över tid det forna klostret i ruin. Här tillståndet 1903.
Kvarteret Bokbindarens sammanhållna träkåksbebyggelse var bland de sista miljöer av typen som revs i Linköping. Ett nytt polishus skulle uppföras men så mycket mer blev inte av platsen. I decennier en grusparkering och i senare tid ett torg som saknar lockelse. Ett bankhus har i senare tid uppförts i kvarterets östra del men dessa besöks som bekant alltmer sällan. En del av längan räddades dock för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping. Närmast dåvarande Ågatan 7.
Bångbro Järnverk, mot söder, ca 1880. I bakgrunden från höger kolhus, transportbanan nedifrån verket, rostugnar, masugnsbyggnaden. Närmast östra dammen till vänster mekanisk verkstad, blåsmaskinshus. Till vänster om verkstaden tegelbruk med torklada. Landsvägen Kopparberg-Löa-Ramsberg. Utmed landsvägens vänstra sida, vilken revs någon gång i början av 1800-talet. Den var på sin tid, under Arboga-Jorornas tid, således före järnvägens tillkomst krog med till namnet "Slinkin".
Enligt noteringar: "Nordbergska slöjdskolan tillkom 15 oktober 1923. Huset byggdes som militärkasern under 1:a världskriget. 1918 upphörde den funktionen och byggnaden var förråd för elmateriel en tid under elektrifieringsarbeten i Foss. Under slöjdskolans tid fanns både undervisningslokaler och lärarbostäder i huset. Slöjdskolan upphörde 1952. Några år användes den av den av Munkedals skolor som fortsättningsskola. Huset brann ner till grunden den 14 januari 1957." (BJ)
Enligt senare noteringar: "Herrgården Torreby har anor från 1600-talet, då det bl a ägdes av Rutger von Ascheberg. Nedanstående byggnad ersattes (som huvudbyggnad) av villan eller slottet, byggt 1887 av grosshandlare N.G. Sörensen. På Sörensens tid fanns bl a lånebibliotek i huset. Under 2:a världskriget fungerade det som filial till lantbruksskola (Dingle). Det har dock huvudsakligen varit privatbostad, både under Areskogs och Widells tid. Nuvarande ägare direktör Rolf Silvstrand." (BJ)
'Bildtext: ''Morlanda säteri, Kårehögen. Morlanda säteri på Orust. Manbyggnaden från slutet av 1600-talet, av trävirke. Skogen till säteriet sedan äldre tider väl bibehållen, och under senare tid även synnerligen väl skött.'' Flygbild över säteriets huvudbyggnader. :: :: Fotonr. 7048:42-46 indelad under rubriken ''Skogens historia i Göteborgs och Bohus län under historisk tid''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Hanna Hirsch-Paulis Porträtt av vännen Venny Soldan-Brofeldt
Döderhult 6:1-8
Torghandel på Trädgårdstorget i Linköping, vilket kan väcka lust till en historisk betraktelse. Torget lades ut som just "Trädgårdstorget" vid mitten 1800-talet för att skapa en handelsplats vid sidan av Stora torget och i viss mån Hospitalstorget. En tid var handeln av köttvaror hänvisad till det nya torget och det kom att benämnas som "Köttorget". Striktare hygienkrav och Saluhallens tillkomst gjorde Trädgårdstorget till ett grönsakstorg, vid sidan av försäljning av fisk. I skiftet återställdes inte torgets namn utan istället kom det att kallas Tanneforstorget. Beteckningen används exempelvis på stadens officiella stadskartor från omkring förra sekelskiftet. För mer sentida Linköpingsbor kan "Tanneforstorget" tyckas varit ett märkligt namn men har sin förklaring i platsens historiska anknytning till Tannefors, ett par kilometer sydost om centrala Linköping. Här låg i äldre tid infarten till staden från Tannefors-hållet och den stadsport med tullstation som gick under namnet "Tannerforstullen". Bilden visar dock en helt annan tid, hösten 1963.
Pedro Erikssons hemmabyggda traktor 1933
föremålsbild, fotografi, photograph
fotografi
jubileum, folksed, högtid, minneshögtid, folktro
porträtt, gruppbild, personhistoria
porträtt, kyrka, enskilda personer, bebyggelse, personhistoria
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.