Calle Eriksson, Lustspel på Hjalmar Bergman 5 februari 1966 Två skådespelare, en kvinna och en man, agerar i ett lustspel på Hjalmar Bergmanteatern. De är klädda i 1700-talsinspirerade kläder och sitter tillsammans på en bänk på scenen. Skådespelerskan är klädd i klänning, hatt, strumpor och pumps. Hon håller i ett papper. Skådespelaren har jacka och byxor i rutigt material i Harlekinstil, svarta skor och en trekantig hatt på huvudet.
Från 299 kr
Modevisning, Görtz motor (Rep av oil) 6 april 1967 Under en modevisning går en fotomodell över scenen. Hon är klädd i en vit kappa, vit hatt och har silverskor på fötterna. En skylt med delvis dold text hänger på väggen bakom henne. Till vänster i bakgrunden står en manlig fotomodell. Han är klädd i beige, rutig rock, beige byxor och mörka skor. Han har en mörk hatt på huvudet.
Calle Eriksson, Lustspel på Hjalmar Bergman 5 februari 1966 Två skådespelare, en kvinna och en man, agerar i ett lustspel på Hjalmar Bergmanteatern i Örebro. De är klädda i 1700-talsinspirerade kläder. Skådespelerskan är klädd i klänning och hatt och den skådespelaren är klädd i en långärmad jacka och byxor i rutigt material i Harlekinstil. Han har en trekantig hatt på huvudet. De befinner sig på scenen. I förgrunden står en äldre man i kostym.
Åtta flickor uppradade framför en dansbana. Alla bär ett runt litet märke som troligen är knutet till festligheten. Några har godisstrutar i händerna. Två flickor är likadant klädda och har var sitt armbandsur. Kanske är det Inga och Anna-Greta Johansson som förutom Gunhild Thornell ska vara med på bilden. Kulörta lyktor och vimplar hänger över dansbanan och en dragspelare skymtas vid den lövade scenen och till höger om den ett par kepsklädda gossar.
Stora utställningshallen på Arbogautställningen. "Hantverk Industri" står det på skylten över entrén. På mitten av byggnaden finns en scen. Stolar och bänkar är placerade framför scenen. Flaggorna är hissade. Människor strosar i området. I bakgrunden, längst till vänster, ses en skorsten och ett högt hus. Det är Tekniska Fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Här tillverkas tvålen Elefanten. Ladorna, som ses nedanför Örnen, är Emil Melins brädgård. Tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan reser sig ur träden.
Vykort föreställande den nedre utställningshallen på Arbogautställningen. Det står "Hantverk Industri" ovanför dörren. På scenen, till vänster, sitter en orkester. Flaggorna är hissade. Människor köar utanför en liten servering. I bakgrunden, till vänster, ses en hög skorsten och ett tak. De hör till Tekniska fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Till höger skymtar Heliga Trefaldighetskyrkan. Längst ner, till vänster, på vykortet står "Arboga-Utställningen 1935". Längst ner, till höger, står det "Foto 772, Ensamrätt: S.E. Bengtsons Bokhandel, Arboga.
Göingeflickorna 4 september 1965 Två medlemmar ur musikgruppen "Göingeflickorna" är på väg upp till utomhusscenen framför Krämaren i Örebro. En av Göingeflickorna är i förgrunden av bilden på väg uppför en landgång som leder till scenen. Hon är klädd i folkdräkt och bär ett musikinstrumentfodral i sin vänstra hand. Bakom henne vid foten av en stege skymtar en annan bandmedlem i folkdräkt som är på väg att sätta foten på stegen för att äntra landgången. En kvinna och en liten pojke skymtar i bakgrunden vid sidan om stegen. Andra personer skymtar längre bort. Göingeflickorna var ett schlagerband som var aktivt 1955 - 1975.
Publik på Stora torget. Skolbarn med flaggor, Frälsningsarmén, unga och gamla har samlats för att se och höra kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. Han står på den uppbyggda scenen till höger, strax utanför bild. Järnbolaget, Specerier, Haglunds Guld och Eklöws bosättning ses i bakgrunden. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Åhörare har samlats på Stora torget för att lyssna på Kung Gustaf Vl Adolf. Konungen besöker Arboga i samband med sin Eriksgata. Barn, med flaggor i händerna, har samlats nära scenen. Åt höger, i bild, ses Frälsningsarmén. Järnbolaget, Speceriaffären, Haglunds Guld och Eklöws Bosättning ses i bakgrunden. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Det här är en gruppbild över den lokala, frivilliga personalen som hjälpte till med Arbogautställningen. De har radat upp sig, för fotografering, på den stora scenen. Längst till vänster står tre identifierade personer; Ryttmästare Egnell (i keps). Han är utställningens ceremonimästare och skötte kontakterna med kungahuset (Flera medlemmar av den kungliga familjen kom till Arboga i samband med firandet av Sveriges Riksdags 500-årsjubileum. Kung Gustaf V hann med ett besök på utställningen också). Mannen i svart plommonstop är Bertil Post, medlem i bestyrelsen. Mannen i ljusare hatt och överrock är Sven Lind, utställningskommissarie.
Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
En hällristning av ett skepp. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
En man som studerar hällristningar. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Planskiss över Vitlycke fornminnesområde. Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Runt den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Hällen har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare. Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.