Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Från 299 kr
Porten Högsjö nya kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka, interiör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Kv. Midgård, S:t Olofsgatan 26. Stora Hotellet, Falköping. Den 29 maj 1923 motionerades om uppförandet av ett tidsenligt hotell i staden. Ritningar utarbetades av arkitekterna Båld, Borås och Ture Svanberg, Göteborg. Den 12 mars 1928 konstituerades hotellaktiebolaget Midgård och den 1 nov. 1929 stod Stora Hotellet färdigt. Det hade då dragit en kostnad av 640 000 kr. År 1967 genomfördes en omfattande om- och tillbyggnad. Ovanstående foto är från omkring 1935, i varje fall före tillbyggnaden för posten år 1939.
Ritningar av vagnskjutbord. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Ritningar av skarv i detalj. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Ritningar av maskin. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Berggrenska gården var en av de få som stod kvar efter Gävle brand 1869. Den uppfördes för köpmannen och redaren Anders Berggren, efter ritningar 1813 av stadsbyggmästaren C.A. Wahrberg. År 1891 inköptes Berggrenska gården för Borgareskolans räkning. Skolan stannade i gården till 1915, då den flyttade till f.d. Militärskolans byggnad vid Valbogatan. I Berggrenska gården har därefter en hushållslinje av Borgarskolan, Kommunala Vuxenskolan, Damfrisörskeskola och Läromedelscentralen haft sin hemvist i olika perioder.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Staffan Löding och Kurt Madell diagonalmäter plattan så att stomresningen kan få starta. Bild 2: Stålstommen till plåtförrådet rest. Bild 3: Profiler till en av de andra byggnaderna monteras. Bild 4: Kurt Madell och Kjell Strömkvist studerar ritningar. Bild 5: Sulan till livsmedelsförrådet rak och fin!
Heliga Korsets kyrka i Kalmar. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindqvist. Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybilade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Heliga Korsets kyrka. Kyrkan invigdes Pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Heliga Korsets församlingsgård. Kyrkan invigdes pingstdagen 1963 av biskop David Lindquist . Den är byggd i modernistisk arkitektur efter ritningar av arkitekt Rudolf Holmgren. Den byggdes ursprungligen som kapell med krematorium, men 1989 blev den församlingskyrka i den nybildade Heliga Korsets församling. Kyrkorummet med sina väggytor av öländsk kalksten präglas av rymd. Koret är beläget i öster och lyses upp av höga fönster i söder. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Södra folkskolan i Varberg, senare Rosenfredsskolan, troligen relativt nybyggd eftersom ett par skjul står framför skolan. Bilden är tagen från nordost. Skolan byggdes av byggmästare Johannes Nilsson enligt Lars Kellmans ritningar och invigdes i november 1910. Där fanns från början 23 lärosalar med speciella utrymmen för bl a fysik, kemi, teckning och slöjd, en stor aula och gymnastiksal. Åt skolvaktmästaren fanns en bostad. Byggnaden var försedd med både centralvärme och elektriskt ljus.
Nottebäcks kyrka - 1831 började man bygga den nya kyrkan efter ritningar av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm. Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Esaias Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande, förrättade invigningen den 20 augusti 1837.
Lidhem är en herrgård i Tingsryds kommun i Småland. Den nuvarande huvudbyggnaden är uppförd 1798 av Salomon von Köhler. Huvudbyggnaden är uppförd av timmer med vitputsad fasad i gustaviansk stil. På 1840-talet tillkom det gavelkrönta mittpartiet i tre våningar, efter ritningar av Theodor von Köhler. Flyglarna uppfördes 1863-1867. De ersatte ett par äldre, mindre flyglar. Flyglarna är byggda i timmer med fasad av gråvit locklistpanel. Vid en ombyggnad på 1930-talet togs flyglarnas frontespiser bort och taken gjordes valmade.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Kyrkan i Drev är ett resultat av att Drev och Hornaryds socknar gemensamt uppförde en kyrka åren 1866-67. Förslag om gemensam kyrka för de båda församlingar väcktes redan 1831 av biskop Esaias Tegnér. Hornaryds kyrka revs medan Drevs medeltida kyrka bevarades för eftervärlden. Ritningar till Drev-Hornaryds kyrka utarbetades av arkitekt Theodor Anckarsvärd, Växjö. Allhelgonadagen den 1 november 1868 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852-1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.