SSU. Faklan - Klubb, från villa Rettig. På 1870-talet köpte John Rettig villan längst ut på Brynäs udde som han lät bygga om vid sekelskiftet. Där bjöd familjen Rettig prominenta gäster på fest under Gävleutställningen 1901. Villan med inredning testamenterades till Gävle stad och delar av inredningen finns deponerade på Länsmuseet.
Från 299 kr
Biografen Palladium. Fasad mot Larmgatan - Norra Långgatan. I fastigheten har tidigare bl a varit skola. Sedan bion lade ner har det varit butik och restaurang i fastigheten. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Kv Laken och Laxen, byggnation. Husflytt till Strandgatan När östra Malmen revs för polishus flyttades några hus till Strandgatan. Fotot är från ett av dessa hus. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1974 och skänkta till länsmuseet.
En parstuga från kvarten Laken/Laxen. När östra Malmen revs för polishus flyttades några hus till Strandgatan. Fotot är från ett av dessa hus. Bilderna är tagna inom ramen för Kalmar kommuns inventering av Kvarnholmens bebyggelse 1970-1971 och skänkta till länsmuseet.
Ulvö kapell. År 1867 uppfördes kapellet, men flyttades till nuvarande plats 1915.Kapellet är uppfört av timmer klätt med vitmålad panel. Endast ett kors över ingången på västra gaveln visar att byggnaden är ett kapell. Även invändigt präglas kapellet av enkelhet. Väggar och tak är klädda med vitmålad pärlspontpanel. Bänkarna saknar ryggstöd och är brunmålade. I en fristående klockbock hänger klockan.; (Ur kyrkoregister på länsmuseet)
Foto lånat av Fru Nanna Jonsson f. Johansson för avfotografering. Carl-Emil Johansson med fru och barnen John och Nanna. Carl-Emil var klampare (förman vid brädgården) vid Korsnäs Sågverk AB. Nanna är iförd en krage som hon skänkte till Länsmuseet 1978. (Inventarie nr. GM 18567) (Se även bild A85-2515 och A85-2516)
Länsmuseet slut..., 22 november 1966 En äldre dam klädd i svart kappa, svart basker, ljus halsduk, svarta byxor och svarta skor sitter på en soffa i Länsmuséet i Örebro. Hon betraktar tavlor som hänger på väggen. En skulptur syns även i bakgrunden till vänster.
Länsmuseet slut..., 22 november 1966 Två män och en kvinna står inne på Länsmuséet i Örebro. Kvinnan är klädd i grå dräkt, grå hatt och svarta stövlar. Mannen i mitten är klädd i vit skjorta, svart slips, och svarta skor och mannen till höger är klädd i svart kostym , randig skjorta, och svarta skor. Tavlor hänger på väggarna. Skulpturer syns även i lokalen.
Nationalmuseum 1 31 maj 1966 En man och en kvinna står inne på länsmuseet och diskuterar. Mannen är klädd i svart kostym, svart fluga och vit skjorta. Kvinnan är klädd i en svart dräkt med knappar på. Tavlor hänger på väggen i bakgrunden.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I köket utför två av familjens äldre barn hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. I taket hänger nätramar där de nyklistrade askarna ligger på tork. I fonden sysslar modern med torkning av disken. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostadens rum ligger morfar, tidigare tändsticksarbetare, sjuk i utdragssoffan och hostar. På golvet sitter familjens yngsta dotter och leker med kottedjur. Hon känner sig övergiven och gråter. På matbordet ligger bland annat en medlemsbok för Svenska Grof- och Fabriksarbetareförbundet. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Tändsticksarbetarbostaden. Utställningen består av en miljöinteriör med kök och rum för en tändsticksarbetarfamilj i Jönköping omkring 1900. I miljön är dockor placerade med tidsenliga kläder. I bostaden pågår bland annat hemarbete åt Jönköpings Tändsticksfabrik i form av tillverkning av tändsticksaskar. Tändsticksarbetarbostaden är uppbyggd utifrån en verklig arbetarbostad från en fastighet i Jönköping, som tillhörde Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB). Jönköpings läns museum fick möjlighet att förvärva en lägenhet när byggnaden skulle rivas 1971. Köksskåp, fönster, dörrar, golv, järnspis och järnvask med rör nedmonterades i bostaden, och överfördes till länsmuseet. Museilektor Eva Londos producerade basutställningen. Tändsticksarbetarbostaden visades på länsmuseet under åren 1971-1990. År 1994 överfördes den till Tändsticksmuseet i Jönköping. De ursprungliga dockorna var skyltdockor från butiker. Tändsticksmuseet ersatte dem omkring 2009 med dockor tillverkade av dockmakare Oscar Nilsson.
Född i Krististianstad 1896, död i Gävle 1952. Länsintendent från 1933 och den förste chefen för Gävle museum (nuv. Länsmuseet Gävleborg) från 1940 fram till sin död. Startade sin verksamhetsbana som intendent 1923 vid Göteborgs konsthall. Utbildad konsthistoriker, disputerade i Göteborg 1932. Humbla skrev under sitt liv en stor mängd artiklar och böcker, främst inom konsthistoria men även inom andra historiska områden. Fotografi av målat porträtt från 1949. Konstnär: Evald Dahlskog.
Länsmuseet slut..., 22 november 1966 Två kvinnor och en man står inne på Länsmuséet i Örebro och betraktar tavlor som hänger på väggen. Kvinnan längst till vänster är klädd i vit blus, vit tröja, svart kjol och svarta högklackade skor. Hon håller i en bok med vänstra handen. Kvinnan till höger är klädd i grå dräkt, grå hatt och svarta stövlar. Mannen är klädd i vit skjorta, svart slips, och svarta skor. Skulpturer syns även i lokalen.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Husqvarna Borstfabrik var en svensk borstfabrik i Huskvarna, Husqvarna Borstfabrik grundades 1896 och tillverkade borstar och penslar av skilda slag. Från 1950-talet tillverkades även bruksföremål av plast, där man använde sig av formgivare som Carl-Arne Breger, Bernadotte & Bjørn Industridesign, Gino Colombine och Jan Krahner. Borstfabriken hade 1944 ungefär 400 anställda. Samma år flyttade man från lokaler vid Backgatan, mitt för Södergårdsskolan, till en större anläggning vid Grännavägen. Kungstandborsten var namnet på en av huvudprodukterna. År 2004 överlämnades till Länsmuseet i Jönköping 274 tandborstar av olika slag.
Länets konst 10 oktober 1967 Tre vita lådor varav en står staplad ovanpå de två andra. Lådorna innehåller varsin man som håller i ett konstverk. Mannen högst upp håller i en tavla och är klädd i en ljus, långärmad tröja och ett par ljusa byxor. Mannen snett ner till vänster håller i en skulptur och är klädd i en ljusrutig skjorta, svart slips, ljusa byxor, svarta strumpor och svarta skor. Mannen till höger i en tavla och är klädd i vit skjorta, ljusa byxor samt bär glasögon. Tavlor hänger på väggarna i bakgrunden. Franska salen Länsmuseet.
Lärare vid skolorna i Tidaholm i slutet av 1890-talet. 1. Överlärare August Kjellén 2. Elvira (Viva) Otterström 3. Anna Otterström född 1869, gift med lärare Carling, vars dotter Ella bosatt i Vara 19901129 som gåva lämnat fotot till Länsmuseet i Skara. 4. Edla Otterström född 1835, dotter till arrendator Warlund på Villa Giacomina i Sunnerberg, samt mor till Elvira och Anna Otterström. (Mormor till Ella Carling, Vara). 5. Stina Kjellén 6. Maria Hellstrand, barnflicka hos Kjelléns och inflyttad från Vara. 7. ? Kjellén, dotter till Överlärare Kjellén 8. Alma Höglind 9. Karl Höglind.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.