Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Från 299 kr
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Här ser vi den utskiftade moderna gårdsparten uppbyggd på sin nya gårdsplats nere i dalen. Från vänster ser vi smedjan, den stora flygeln från 1904, manbyggnaden från 1912, dasset, magasinet och den mycket stora ladugården från 1906. På mindre än 10 år var alltså hela byggnadsbeståndet förnyat, en otroligt omfattande arbetsinsats. I förgrunden ses den ganska moderna grödan sockerbetor.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av hela ladugårdens insida. Man ser på putsfläckarna vilka dörrar och fönster som ändrats eller kommit till. Dubbelkryssfönstren har tidigare varit hoimdluckor. Denna fina ladugård förstördes i en våldsam brand i början av 1950-talet.
Ytterligare en bild på tröskhuset, där mer av dragbommen syns i öppningen. Hela det vidbyggda huset kallar Masse för magasinet, men det var bara magasin uppe. Den stora utåtgående porten tyder på att det är en vagn- och redskapsbod där inne. Se Bild 552.
Den 21 juni 1961 var katastrofen framme i Vist. Församlingens kyrka stod under renovering och något gick galet. En takarbetare såg svag rökutveckling vid middagstiden. Kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas. Bilden visar ett ögonblick från den efterföljande restaureringen.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Porträtt av arkitekten August Nyström. Son till byggmästaren Abraham Nyström som byggde upp en mycket välrenomerad byggnadsverksamhet med säte på Hållingstorp i Kristberg socken. Efter faderns död övertog August rörelsen tillsammans med sin bror Johan Robert Nyström. Bröderna var av konung Karl XIV Johan utnämnda till så kallade konduktörer, och hade som sådana rätt att leda större offentliga byggprojekt i hela landet.
Korna går på skogsbete i Lövskogshagen på Valla gård utanför Linköping. Vid tiden ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Den 21 juni 1961 var katastrofen framme i Vist. Församlingens kyrka stod under renovering och något gick galet. En takarbetare såg svag rökutveckling vid middagstiden. Kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas. Bilden är från restaureringsarbetet och visar blottläggningen av den runsten som påträffades under golvnivån i skeppets västsida 1963.
Motiv från Valla gård 1903. Gårdens ansenliga besättning av kor visar på dess storlek, vid tiden närmare tre mantal. Från 1889 ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Familjen Andersson framför hemmet Ekenäs i Sund. Huset står på fri grund i Ukreda och är rimligtvis uppfört av familjefadern, byggmästare Karl Johan Andersson. På bilden ses även makan Clara Charlotta Rehn och hela deras barnaskara. Den äldre kvinnans identitet har inte kunnat styrkas.
Göteborgs Örlogsdepå. H.M. Hjvb 384:s resa. Ett kustfartyg, tankmotorfartyget Soya IV har följt oss hela återresan från Hälsingborg till Göteborg. Här inomskärs i den inre södra infartsleden till Göteborg, går hon upp till och slutligen om eskortfartyget och fortsätter på egen hand in till Göteborg.
Ritkontoret vid Oskarshamns mekaniska verkstad. Gamla ritkontoret. T.v ritbiträdet Edvin Magnusson,sen. Magner, i mitten skeppskonstruktören Gustaf Skeppsstedt- (slutade 1919/20), t.h. maskinritaren Axel Åberg. "Giöbel och Skeppstedt hade hand om avdelningen. När det var bråttom satt far (Skeppstedt) hela nätterna hemma och ritade i lampljus".
Stationshuset vid Ryningsnäs med tilliggande vevställverk.19 maj 1875 kunde stationen öppnas för allmän trafik och då flyttade även posten dit. 1909 byggdes det till en tillbyggnad samt 1913 gjordes ett mindre ekonomi hus . Ny plattform anlades mellan 1930-1932. 1939 gjordes en stor rust av hela stationshuset. Stationen avbemmandes helt den 1 juni 1975.
Stationen öppnades 1889 som ändpunkt för mellersta Blekinge och Östra Blekinge Järnväg. Tvåvånings putsat stationshus. För att effektiviseras och rationaliseras järnvägstransport mellan Kristianstad i Karlskrona infördes från den 1 januari 1906, ett nytt bolag, Blekinge Kustbanor, BKB. 1926 uppgick längden på hela BKB järnvägsnät till 252 kilometer. 1 juli 1942 förstatligades Blekinge Kustbanor.
Öster om Dalby, i kanten av Romeleåsen, och där banan letar sig ner i och upp ur Fyledalen slingrar den sig märkbart för att i möjligaste mån undvika branta stigningar. Banan är i hela sin sträckning synlig i landskapet då banvallen ligger kvar, med och utan räls.
S:t Olofs kyrka. Storklockan från år 1669.Texten överst på klockan har följ. lydelse, 113 PSAL: I. FRA. SOLENES. UPGANG. ALT. INTIL. DENA. KLAKA. ÄR. OMGUTEN. på. HELA. FALKIOPINGS. FORSAMLINGS. BEKOSTNAT. ANNO. 1669. PAST. LAUR. MARCHANDER. BORGM. IACOP. IONSON. RADM. IACOP. IONSON: E: T: S. Längre ned på klockan läses vidare: W: H: G: HARALD. STAKE. TIL. WIKA.-W: H: CARL. PEDERSON. TIL. SNOBECK.
Stora torget med Svante Lundbergs hus i fonden. Senare vanligen kallat spritbolagets hus eller helt kort Bolaget. Då avdelningen mot Storgatan hade ölutskänkning benämdes denna oftast "Tuppens". År 1941 övertog Wera-Magasinet denna del, varför den i fortsättningen fick heta "Wera". Det var i denna del som branden i december 1963 började. Hela komplexet brann ned till grunden.
1958, "Oktobervädret var ovanligt bra för årstiden. Regn förekom sällan och oftast var det ganska varmt. Detta gjorde att fruktskörden, som var riklig, även blev av fin kvalité. På många ställen gick korna ute hela månaden och träden behöll sina löv längre än normalt..."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.