Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Från 299 kr
Kungsgatan 41 i Linköping uppfördes omkring år 1860 i en stil som troligen kan sättas i samband med den i staden så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Flickorna längs trottoaren var sannolikt på väg till eller från den näraliggande flickskolan, senare benämnd Elsa Brändströms skola. Odaterad bild som bär 1890-talets prägel.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Som det första huset utmed Vasavägen stod det så kallade Miljonpalatset klart 1898. Här en vy från Järnvägsparken. Namnet lär härröra ur folkdjupet som förundrat uppskattat åtgången av tegelstenar eller möjligtvis antagit byggkostnaden. Byggnaden uppfördes av den i Linköping så produktive byggmästaren Johan August Johansson ("Veranda-Johansson"), som hade att följa ritningar av den lika företagsamma arkitekten Janne Lundin.
Linköpings korkfabrik som arkitekten och byggmästaren Sigurd Schillberg drev en kortare tid under 1900-talets första år. 1904 kom rörelsen på obestånd och året därpå flyttade Schillberg med maka och barn till Göteborg. Efter en tid av ägobyten inköptes fastigheten av Göte Petrus Malmgren för ny lokalisering av Druvans mineralvattenfabrik. Druvans mineralvattenfabrik
F6 Karlsborg 1949. Det första spadtaget för de 4 husen som skulle byggas för i första hand flottiljens anställda. Från vänster: Intendenten kapten Erik Bodin, chefen F6 överste Sten Gösta Hård, byggmästaren Birger Andersson, verkmästaren Åberg. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Sundh center, även känt som Aaltohuset, i Avesta. Byggnaden uppfördes av ingenjören, byggmästaren och den lokala affärsmannen Ernst Sundh efter ritningar av arkitekten Alvar Aalto 1957-1961. Fasadens karaktär präglas av de azurblå hårdbrända keramikstavarna från Arabia i Finland. I byggnaden fanns ursprungligen affärslokaler, kontor, bostäder och i bottenplan en bensinmack.
Några kvinnor med barn har ställt upp sig för fotografen en tidig vårdag 1902. Platsen är Repslagaregatans norr ände med blickfång söderut. Närmast till vänster skymtar Repslagaregatan 3. Fastigheten uppfördes av byggmästaren Johan August Johansson, även kallad "Veranda-Johansson". Arkitekt var förmodligen Janne Lundin.
Gefle Teater. I norra änden av Rådhusesplanaden. Invigdes 1878. Axel Fredrik Nyström ritade och byggmästaren J. F. Lindeberg uppförde teaterbyggnaden, en av landsortens största och mest påkostade. Fotot är taget från Hantverkargatan och visar baksidan av teatern innan tillbyggnaden av Folkteatern 1983.
Söraby kyrka (Rottne) i gustaviansk stil uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret.
Kyrkan i Traryd föregicks av en medeltida kyrka som låg något åt söder. Den var byggd på 1300-talet av tuktad gråsten. Nuvarande kyrka uppfördes 1859-1860 av byggmästaren Gustav Ljung efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. 28 juli 1862 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Nuvarande kyrka i Traryd föregicks av en medeltida kyrka som låg något åt söder. Den var byggd på 1300-talet Kyrkan uppfördes 1859-1860 av byggmästaren Gustav Ljung efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. 28 juli 1862 invigdes kyrkan, då av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Tingsås kyrka med omgivningar. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1853 efter ritningar av byggmästaren Sven Nilsson i Säljeryd, Östra Torsås och som bearbetats av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Invigningen ägde rum Helige Mikaels dag 1856 och förrättades av biskop Christopher Isac Heurlin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.