Cykelutfärd 1901 med en parad av tidens åkdon för både stora som små. Platsen är Grand Hotells trädgård i Linköping. Utöver detta får vi veta att sällskapet är danska undersåtar. Det får sin förklaring i den identifierade ynglingen länst till vänster. Han heter Johannes Peterzén och är född i Danmark 1869. Med tiden kommer han att bli grosshandlare staden och även vice konsul.
Från 299 kr
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Familjen Lange framför slussvaktarstugan i Nykvarn. Slussvaktmästaren Johan Alfred Lange ses sittande bakom häcken. Han tjänstgjorde på platsen från 1868 till sin död 1913. Kvinnan bredvid är hans maka Helena Christina Andersdotter och de har varit gifta sedan år 1860. Övriga personer på bilden har inte identifierats men är rimligtvis svärföräldrar och egna barn. Bild från omkring förra sekelskiftet.
På Boarps storgårds ägor i Nykil fanns i äldre tid två handelslokaler. Bilden visar den mindre affären som uppfördes omkring 1890 av handlare Johan Nilsson. Efter köpman Nilsson följde en mängd handlare på platsen, varför det inte varit möjligt att namnge handlarparet på bilden. Tiden torde vara något år under 1920-talet.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
År 1934 stod vattenkraftverket i Hackefors klart och tystade Stångåns tidigare fria flöde förbi platsen. Innan dess hade emellertid fallets två kvarnar upphört att mala, den sista (bildens) 1929, med vetskap om vad som komma skulle. Fotoåret 1925 malde kvarnens stenar dock ännu.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Ett kamratligt gäng, udda utrustade med både munklaver, fiol och hagelbössor, har samlats för en glad stund. Platsen är sannolikt Sankt Anna i den östgötska skärgården. Bland kamraterna har bröderna Valdemar och Gustaf Nilsson från Trärum i Skällviks socken kunnat identifieras.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Här bad fotografen sannolikt barn från platsen att på sin självrådiga anmodan ställa sig i sådden som staffagefigurer mot det vida panoramat. Motivet har lokaliserats till Hånger i Källstad socken. Här en vy över Södergårdens gärden mot söder med sjön Tåkern i fonden.
Verkställande direktör Nils Karlsson i samspråk vid ett besök av flyktingförläggningen i Doverstorp 1945. Lägret var vid tiden den största flyktingförläggningen i Sverige. Efter kriget bodde framförallt polsktalande kvinnor som räddats från Auschwitz och Ravensbrück vid platsen. Nils Karlsson besöker lägret med anledning av att hans klädfirma i Linköping, AB Axel Karlsson & Co, hade stora leveranser till de hjälpsökande.
Motiv från Kisa 1902. Vyn tolkas visa parti av Kisaån strax söder om samhället vid platsen av den bastant anlagda bron med väg mot Mjällerums gård till höger utanför bildytan. De synliga byggnaderna åt samma håll visar hemmanet Ängelund och i bildens vänsterkant är Brokullen under uppförande.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset är numera museum.
Österby station. Dannemora-Hargs Järnväg, DHJ. Öppnades 2/1 1878 och lades ner 1/8 1970. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1959. Den 1 maj 1921 bytte stationen namn till Österby Bruk. 1878 var platsen en anhalt och 1918 blev det en station och då förlängdes bangården och fick två nya spår.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation med postexpedition. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades den högra delen av stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.