Dös i Tanum
Från 299 kr
damm, träd, park
Svaneholm
handledskniv, smycken, fotografi, photograph@eng
Vid tiden kring nyåret 1905 presenterade en grupp entreprenörer den djärva idén att starta ett betydande sockerbruk i Linköping. Hundratals nya arbetstillfällen skulle skapas och dessutom skulle underlaget för de smalspåriga järnvägslinjerna runt staden väsentligt förbättras. Men det kom med kravet att Linköpings stad skulle ställa mark till förfogande och finansiellt stöd. Turerna kring sockerbrukets etablering skulle föra för långt att i detalj beskriva här men det kan noteras att allt gick remarkabelt fort och inte utan kritik. Bolagets aktier släpptes redan i februari 1905 och i början av mars månad hölls konstituerande stämma. Blott två dagar efter bolagsstämman inleddes byggnadsarbetena trots att man ännu inte ägde marken. Till sommaren sysselsatte bygget omkring 300 man som arbetade dygnet runt. Den 4 oktober startade tillverkningen och under påföljande lördag levererades det första råsockret. Maken till företagsetablering är svår att finna. Här en vy från Nykvarnsparken kort efter färdigställandet.
Från gårdsplanen till det forna torpet Limningsängen i Berg. Trädgårdens högvuxna fruktträd gav ställvis skugga som lurade kamerans optik, dock inte utan resultat av det lilla gårdshuset. Och det var nog huset som fått personal från Östergötlands museum att göra sig ärende till Berg, åtminstone till nedslaget i Limningsängen. Vi kan inte så gått veta, ty inget övrigt kring platsen blev skrivet. Andra källor ger emellertid besked, åtmonstone att spekulera kring. Fotoåret 1947 var torpet sedan länge friköpt från huvudgården Brunneby och ägaren Karl Vilhelm Bengtsson hade bedrivit snickerirörelse från platsen men var nu avliden. Virkesupplagen minner ännu om honom. Ny ägare var Gustav Regnér och kanske står han invid stugan. Regnér titulerade sig lagerchef och bodde centralt i Linköping. Limningsängen var rimligtvis tänkt som sommarbostad eller möjligtvis exploatering.
Det inre av kvarteret Blandaren i Linköping 1965 och vad som i informationen kring bilden uppges visa stadens gamla gasverks lokaler. En mer trolig tolkning är att byggnaderna är desamma som Linköpings Byggnadsaktiebolag lät uppföra kort före förra sekelskiftet och som från år 1908 kom att ägas av bolaget Göteborgssystemet i Linköping, vilket vidare kom att följas av det statliga Systembolaget. Försäljningslokalen låg mot Sankt Larsgatan nära mittför Frimurarehotellet.
AB Svenska Rakklinga. Den 17 mars 1942. Swings rakblad tillverkades av Swing Ltd AB, grundat 1923 som AB Svensk Rakklinga. Emil Zeidlitz startade år 1914 rakbladsfabriken i Sandviken, Sveriges första, 1923 flyttade till Gävle. Swing var först med det rostfria rakbladet i Sverige, där tillverkades även rakapparater under namnet Swing. Firman hade cirka 100 anställda under 1940-talet. Kring årsskiftet 1952-1953 flyttade företaget tillbaka till Sandviken.
Här ser vi den stora moderna ladugården i all sin glans! Det här var säkert ett prestigebygge för gårdsparten inför dubbelbröllopet samma år. Ingen som kom förbi kunde undgå att lägga märke till den präktiga och vackert utformade byggnaden. Den stod kvar men i förfallet skick till Gudrunstormen 2005 (?), då bortre halvan blåste ner. Till vänster står en ungmansstång av en hög smal välbarkad gran, kring vars övre del man virat en girland.
1905 ersatte det här bostadshuset det gamla bulhuset, se Bild 872. Det sägs att detta hus flyttades hit från När, men egentligen kan det ha varit nybyggt då. Detta snickarglädjehus med tidsenlig veranda och låg källare var typiskt för tiden kring förra sekelskiftet. Det syns att det har ett bakbygge, vilket förstorades 1944. På veranda sitter troligen Fridolf Larsson och hans hustru Johanna född Ahlsten. Flickan i mitten är okänd, Fridolf och Johanna fick sin första dotter först 1919.
Prominenta passagerare har precis anlänt Kåreholm på Vikbolandet. Bilden är daterad 1923 och sannolikt påträffas i bilden greveparet Hakon och Andréa Mörner. Vid tiden disponerade de närmare bestämt herrgården, som för övrigt ägdes av sterbhuset till Louise Mörner. Bland de resande kan man under alla omständigheter uppfatta grevinnan Ebba Mörner till Thorönsborg. Orsaken till sammankomsten kan vi här endast spekulera kring. Möjligtvis önskade sällskapet manifestera att det gått 100 år sedan godsets huvudbyggnad stod färdig.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som i avsaknad av information och möjligheter till identifikation vi endast kan spekulera kring. Händelsen var uppenbart väl förberedd och rönte stort intresse. De svenska och norska unionsflaggorna ger bilden en hitre tidsgräns och äreporten har krönts med Riksvapnet. Ett kungabesök kan vara en så god gissning som någon. Föremålet för hyllningarna skulle då varit Oscar II på sejour i sitt hertigdöme Östergötland.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. På hamburgerskåpet och längs bröstlisten står kannor som minner om familjens tidigare tid i Ryssland, där Edvard varit militärattaché. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Även om informationen kring en bild är knapp kan den fängsla och ganska självklara motiv kan vara sällan sedda. Vilka de karaktärsfasta målarna var är inte känt men väl platsen. Det är handelsboden i Viby, på Viby Källgårds ägor, som rustas. Under åren 1903-08 drevs handeln av den från Närke bördige Carl Sundström, som även var en icke oäven amatörfotograf. I en serie fotografier har han dokumenterat upprustningsarbetet med bland annat ny veranda och ljus kulör på fasaden.
Finspångs slott uppfördes av Luis De Geer d.y. under 1600-talets senare hälft. Med inflytande av byggherrens egna skisser stod den nederländske arkitekten Adriaan Dortsman för de egentliga ritningarna. Resultatet blev ett lantslott i karolinsk stil som i stora drag bevarat sitt uttryck. Sedan fotograf Didrik von Essens bild från 1902 har emellertid miljön kring slottets entré förändrats. Till höger i bild ses det vackra orangeriet, uppfört 1832.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.