Exteriörbild. "Jättastuan", turisthotell på Haverdalsstrand. Namnet annonseras i lodrät riktning längs gavelns hela höjd och anspelar på en sägenomspunnen grotta med samma namn i området. Modernistisk tvåvåningsbyggnad med balkonger i båda planen. Några personer sitter under parasollen på gavelbalkongen. Under den står en Volvo PV och en Mercedes parkerade. Ett par går upp i trappan till vänster.
Från 299 kr
Pensionat Frillesberg, Frillesås. Pensionatet uppfördes 1938 och var ett av badortens åtta pensionat under 1940-talet. Tvåvåningsbyggnaden i trä har en centrerad entré med kolonner som bär upp skärmtaket och välvda burspråk på ömse sidor. Såväl stentrappan som balkong över entrén har smäckra smidesräcken. Takterassen sträcker sig längs takets hela bredd. Nedanför burspråken står trädgårdsmöbler.
Kronolänsman Johan Fredrik Berglund med hela familjen hos fotografen, 1/1 1898. Helfigur. Ateljéfoto. Johan Fredrik Berglund, kronolänsman i Kinnevalds och Norrvidinge härads fögderi. Gift med Valborg Olivia, f. Nilsson (1849-1915). Barn: Sixten Fredrik (1875-1924), John Gustaf Valfrid (1877-1911), Per Henning (1879-1918) (länsman i Moheda), Bror Fredrik (1883- ), Knut Yngve (1884-1915), Helfrid Ingeborg (1887-1969), Nils Hjalmar (1891-1963), Agnes Clara Maria (1893-1919), Hildur Anna Elisabeth (1895-1966).
Norrlands-Posten, nr 7, torsdagen den 24 januari 1856. Grundades 1837 av A.P. Landin som var chefredaktör till 1869, tidningen trycktes på hans tryckeri i Gävle. Ambitionerna var att sprida liberalismens principer i hela Norrland och NP kom ut två, senare tre och fyra dagar i veckan.
Bilden visar Bönde lucka i bedrövligt skick. Hela luckan har satt sig och både väggar och portalomfattning har spruckit. Stigluckan är original från 1200-talet med fint huggen trepassformad portomfattning med hålkäl och enkla kapitäl. På södra portomfattningen finns en latinsk inskrift inhuggen, i översättning: "Jesus från Nasaret judarnas konung".
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
11 slåtterkarlar gick åt till att slå Snausarve Lars Hanssons strandmark. Det härvar säkerligen svårslagen mark med tuvor och sten som man måste slå runt. Slog man i jord eller ännu värre, i en sten, kunde dagen vara förstörd. Här är det säkerligen hela Snausarve grannlag som slår i närheten av Tuten vid Masarbods fiskeläge.
Fie Jakob Karlsson lastar ett släklass på vagnen. Lasset är förvånansvärt smalt, men blir i stället ganska högt. Det verkar vara vanligt med smala lass när det är tungt. Det är Fäi-Jakås egna hästar han kör med denna gång. Troligen är bilden tagen strax väster om Brändu fiskeläge vid Nyen på När där Fie har samfälld släktäkt. Hela Lausviken ligger innanför.
Ärtor och bönor drogs upp med hela plantan och torkades på ställningar eller hängdes fastknutna i knippen mot någon vägg, i tröskhuset eller annat skyddat ställe. Här på Kuse har man byggt en sorts hässja som man torkar ärtorna på. Damerna är finklädda, det är nog söndag!
Här har Masse tagit en överblicksbild på hela det Bobergska stället med ladugårdarna och manbyggnaden med flygel. Byggnaderna ser ganska utkastade ut i landskapet, utan några särskilda arrangemang för gårdsmiljön som staket, planteringar eller annat. Torftigt kan vi tycka idag, men så var det förr. Ladugården stod kvar till 1930, då Gunnar Jakobsson rev den och byggde en ny större modern.
Söderlunds/Jakobssons på backen var Masses närmsta grannar och uppenbarligen var de mycket goda vänner. Hela miljön finns kvar än idag med rätt små förändringar. Det finns många bilder därifrån och här är en serie på 12 bilder. Vi ser här en idyllisk bild på det lilla bostadshuset med södergaveln och den tillbyggda köksfarstun bakom blommande syrener.
Masse har tagit en bild av vedbacken med grenved till vänster och förmodligen gammalt odugligt virke stående till höger. Om hela resvirkesboden varit vedbod är svårt att avgöra, men det verkar så iom att det bara tycks vara dörrar på mitten. Längre tillbaka hade man sällan vedbodar. Man slarvade med veden och hade sällan tillräckligt med ved hemma.
Det rådde uppenbarligen en febril byggnadsakivitet på båda Smissparterna på 1910-talet, man förnyade så gott som hela byggnadsbeståndet. Det märkliga med Artur Karlssons part var att man byggde ena vinkeln av ladugården i bulteknik, det hade man i stort sett slutat med på 1910-talet. Men moderna fönster satte man in! Stendelen innehöll fähus och buldelen lada. T v skymtar källaren, se Bild 1059.
Här har Masse gått ut i åkern för att få en bild på hela den stora ladugården. Bulbyggnaden med påbyggt foderloft är nog en rest efter en äldre ladugård, här med okänd funktion. Det måste ha gått åt enorma mängder halm till taket och vilket arbete att knyta fast alla halmkärvar jämnt och tätt!
Det måste vara fel datum angivet för bilden! Det här är en vårbild, inte en midsommarbild. Den är tagen sent på kvällen, annars skulle solen inte ligga på på det här viset. Vi ser hela gårdsmiljön från norr med alla partens byggnader, se vidare Bild 863-867.
Här ser vi den utskiftade moderna gårdsparten uppbyggd på sin nya gårdsplats nere i dalen. Från vänster ser vi smedjan, den stora flygeln från 1904, manbyggnaden från 1912, dasset, magasinet och den mycket stora ladugården från 1906. På mindre än 10 år var alltså hela byggnadsbeståndet förnyat, en otroligt omfattande arbetsinsats. I förgrunden ses den ganska moderna grödan sockerbetor.
Denna vårkväll har Masse tagit en bild av hela ladugårdens insida. Man ser på putsfläckarna vilka dörrar och fönster som ändrats eller kommit till. Dubbelkryssfönstren har tidigare varit hoimdluckor. Denna fina ladugård förstördes i en våldsam brand i början av 1950-talet.
Ytterligare en bild på tröskhuset, där mer av dragbommen syns i öppningen. Hela det vidbyggda huset kallar Masse för magasinet, men det var bara magasin uppe. Den stora utåtgående porten tyder på att det är en vagn- och redskapsbod där inne. Se Bild 552.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.