Medfaren men unik vy över den, vad tiden kallade, Karlssons säkerhetsbana i Linköping. Anläggningen var säker på så vis att den var spolad på torra land och gav trygg nöjesåkning runt förra sekelskiftet. Isbanan var belägen norr om det så kallade Miljonpalatset och i intill Järnvägshotellet. Bakom isbanan och namnet Karlsson döljde sig Skridsko-Kalle, den förre poliskonstapeln och vidare målarmästaren Karl Adolf Karlsson Grön (1847-1937).
Från 299 kr
Vy mot det muromgärdade länscellsfängelset i Linköping. Anläggningen togs i drift 1846 och var ett av de första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset i Linköping lades ned 1946 men kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969. I förgrunden ses norra änden av repslagarbanan till Wahlbecks repslageri.
Nykvarns värdshus omkring förra sekelskiftet. Värdshuset anlades 1843, främst för att tjäna resande på Göta kanal till och från Linköping. När senare Kinda kanal tillkom ökade behovet yttermera av utskänkning och anläggningen blomstrade. Nykvarn blev även under det senare 1800-talet betydelsefull för stadens nöjesliv av en mer folklig karaktär. En bit in i det nya seklet hade passagerartrafiken till sjöss vikit till tågets fördel. Värdshusets verksamhet lades ner 1906.
Linköpings sporthall under uppförande. Arbetet med anläggningen inleddes 1953, men stod stilla sommar/höst 1954 eftersom man fick vänta på tillstånd från arbetsmarknadsstyrelsen. Bilden visar hur byggarbetsplatsen såg ut i oktober 1954. Byggarbetsplats. Sporthallen. Idrott. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Konstmuseet VIDA VIDA Museum & Konsthall är ett privatägt konstmuseum med konsthall omkring 9 km söder om Borgholm på Öland, vid länsväg 136. Galleristerna Barbro och Börge Kamras öppnade det av dem själva ritade VIDA Museum & Konsthall 2001. I anläggningen finns en konsthall med tillfälliga utställningar och samlingar av konstnärerna Bertil Vallien, Ulrica Hydman-Vallien och Ulf Trotzig och en av Staffan och Eva Rasjö deponerad samling samtida svensk bildkonst. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Norra Vasa 1919. Hultmans stativ med 1000- och 2000-väljare. Överingenjör Hultman konstruerade 1918/ en ny ledningsväljare med en kapacitet av ändast 2000 ledningar och en anropssökare och gruppväljare för 1000 ledningar. Sommaren 1919 uppsattes en mindre provanläggning i stationslokalen Norra Vasa och även i stationerna vid Skeppsbron och Jakobsbergsgatan för att prova direkttrafik från Norra Vasa till abonnenter inom andra stationsområden. Anläggningen blev dock aldrig tagen i trafik. Innan den hunnit slutjusteras, kom Telefon AB Ericssons 500-väljare.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: På berget ovanför anläggningen är det brandkåren som styr verksamheten. Detta är en brandövningsbyggnad som tillkommit efter nedläggningen. Bakom byggnaden syns det kyltorn som finns kvar. I förgrunden syns fundamentet till det andra kyltornet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 15 rum 1515 laddmaskinens serviceutrymme. Snett till höger i bild är öppning för styrdonstransportflaska. Den används vid transport av aktiva styrdon från anläggningen. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: På berget ovanför anläggningen är det brandkåren som styr verksamheten. Detta är en brandövningsbyggnad som tillkommit efter nedläggningen. Bakom byggnaden syns kyltornet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. De fyra första roterugnarna. Ugnen närmast kameran installerades 1955, de övriga tre är från anläggningens invigning 1938. Anläggningen var redan vid invigningen dimensionerad för denna tillkomst.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Korridor högst upp i anläggningen som förbinder de två manöverhytterna för kranförare. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Anläggning 1, en kvadratisk stensättning som tagits fram i samband med en arkeologisk undersökning i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggningen var 2,3x2,0 meter stor och innehöll ett lager med brända ben och ett fyndmaterial bestående av keramik, glaspärlor, en fibula av brons och järn samt ett oidentifierat fragment av järn. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 10 och 24 år. Datering: 330-540 e:Kr.
En domarring, anläggning 6, som framtagits i samband med en arkeologisk undersökning i Byarum i Vaggeryds kommun. Domarringen var 6 meter i diameter och längs kanten fanns tre resta stenar i en halvcirkel och det fanns avtryck efter ytterligare fyra större stenar. Mellan stenarna fanns en kantkedja av mindre sten. Inom anläggningen gjordes fynd av brända ben, keramik, två bronssöljor, två oidentifierade järnföremål, harts, glasfragment samt två flintavslag. Den osteologiska analysen visade benen kom från en vuxen individ, mellan 18 och 89 år.
Huvudbyggnaden på Elsabo herrgård. Byggd åt Per Gustav Tamm år 1909. Fastigheten såldes 1930 till Järnvägsmannaförbundet som inrättade ett vilo- och konvalecenthem för järnvägsarbetare i den. Vilohemmet övertogs senare av Kalmar läns landsting som fortsatte att driva det som konvalecenthem, företrädesvis för äldre ortopedpatienter. Konvalecenthemmet upphörde 1990 och fastigheten såldes på auktion. Sdan dess har den varit konferensanläggning, hotell och flyktingboende. I december 1910 brann herrgården och såldes efter det till intressenter som försöker etablera ett spahotell i anläggningen.
Orig. text: Belvederen Belvederen uppfördes 1880 efter ritningar av Rudolf Ström. Han ritade förutom Belvederen även Trädgårdsföreningens restaurangbyggnad samt gymnastikbyggnaden vid domkyrkan. Belvederen genomgick en omfattande förändring 1921 efter Axel Brunskogs ritningar. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.
Orig. text: Trädgårdsföreningen 1926. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Restaurangen byggdes 1881 efter ritningar av Rudolf Ström, dess fasad ändrade utseende många gånger. Restaurangen brann ner till grunden 14 april 1977 och har inte återuppbyggts.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.