Forsbacka Jernverks AB. Ev. Martinugnar. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Från 299 kr
Forsbacka Jernverks AB. Ämnestorget, Göt. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka Jernverks AB. Götverket. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka bruksort två mil väster om Gävle. Forsbacka Jernverks AB Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka Jernverks AB. Finverket Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Forsbacka Jernverks AB. Ämnestorget. Sedan 1600-talet har järnhanteringen varit ortens huvudnäring, som expanderade på 1870-talet. Flera valsverk uppfördes mellan 1872 och 1904.
Wilhelmina Pettersson t. h. Daretorps gamla missionshus i bakgrunden, 1870-talet. Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Seriebild M 25. Interiör av järnvägspostkupén från 1870-talet, som sedan 1953 varit placerad i Postmuseums bottenvåning. Den har trafikerat linjen Stenstorp- Hjo.
Historiska samlingarna på 2 tr.Rum nr 2 Dioramarummet (åt Lilla Nygatan). Monter 3; En landsvägspostiljon med skjutsbonde, från trakten av Haparanda. Bilden från 1870-talet.
Div lyktor; Järnvägsmuseet. Loksignallykta mod 1860 Ark nr 1315 Loksignallykta s.k. Centrallykta Ark nr 1319 Växellykta större 1870-talet Ark nr 1274
Munksjön i Jönköping och hamnen med ångfartyget E.Tegner och Göta Kanal i början på 1870-talet. Det nyuppförda tullhuset och till höger cellfängelset.
Text på kortets baksida: "Sven Vindruva studerade i upsala på 1870-talet. Reste sedan till Nord Amerikas Förenta stater där han praktiserade som läkare. Tog medicine examen i Upsala".
Skevik. Gustav Gabriel Oxenstierna ägde Skevik från 1640. Gården har skiftat ägare fram till 1760-talet då gården ägdes av en grosshandlare Almkvist som upplät den med nyttjanderätt till den finska sekten Skevikarna. 1903 köptes gården av Gustavsbergs kommun som transporterade köpet till Gustavsbergs fabrikers intressenter. Gården var en period även fattighus för Vermdö socken. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Till vänster: Virkesskjul. Mitten: Granknäskjulet eller senare benämning knäskjulet. I denna byggnad handskades det med "knä" det var naturvuxna krokiga detaljer som användes vid skeppsbyggandet. Till höger: Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Stora skeppsskjulet uppfördes på 1760-talet och benämdes senare (1778) som Vasa skjul. Byggnaden fungerade som klimatskydd över stapelbädden. Ritningar av byggnaden från 1759 är signerade av arkitekt C J Cronstedt. I förgrunden: Vatten i Polhemsdockan.
På 1760-talet och fram till 1805 fanns inom roten i Berga endast fem gårdar, nämligen Bro, Torg Norregård, Torg Södergård, samt Hulan. 1911 sålde Peter Johan Danielsson en del av Hulan till Karl Erik Gerhard Holm, som byggde en stor villa uppe på backen som fick namnet Holmsborg.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.