Grupp framför Betania kapellet i Ullersäter. Mödraföreningen. Inom församlingen fanns en kvinnoförening, "Mödraföreningen" som arbetade självständigt, dels med möten och även praktiskt med servering vid sammankomster och städning, m.m. På den här bilden är Mödraföreningen samlad utanför Betania kapellet omkring 1920 - 1930.
Från 299 kr
Stationen anlades 1884. Stationshuset (två våningar i putsat tegel) har sedan ombyggts i flera etapper. 1935 tillbyggdes väntsalen med lokaler för Pressbyråns servering och kiosk. 1942 renoverades huset i sin helhet, taket byggdes om och en flygel med lokaler för busstation, bagagerum mm uppfördes. Stationshusets exteriör moderniserades och fick en tidsenlig utformning
Flygfoto över utställningsområdet. En servering med trädgårdsmöbler ses till vänster. Till höger ligger en utställningshall. På Sturevallen pågår en publikdragande aktivitet. I bakgrunden, mitt i bilden, ses tornet på Sankt Nikolai kyrka och skorstenen till Arboga Margarinfabrik. Skorstenen till höger och den höga byggnaden intill, är Tekniska Fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik där man tillverkade tvålen Elefanten.
Johanssons Pensionat mars 1963 på Storgatan 43-46. Pensionatet ansågs vara länets bästa och bililgaste. Middag plus två olika varmrätter och efterrätt och kaffe för 4,25 kr inklusive severing år 1962-1963.
"Kristenssons på bruket". Detta torp låg nära älven norr om tegelbruket och fanns säkert in på 1920-talet. Finns upptaget på ekonomiska kartan av år 1924. 1840 hette tegelmästaren på bruket A Lindqvist född 1802. 1845 betecknas det som torp. A Lindqvist 1850 " " " " " 1855 " " " " " 1860 dito Tre minderåriga barn. 1870 Torp A Lindqvist, son Otto f. 1845 dotter Serverina f. 1843. Otto arbetade på tegelbruket. Ernst Walerius. Alma Lindqvists torp på Tegelbruksvägen.(A.S.) Bild 3 o. 4 från Falkenbergs Vandrarförenings album F 7, där torpet kallas Planterlyckan.
Marknadsdagar i Morup Under flera år har Morup - Stafsinge hembygdsförening anordnat hantverksdagar i juli. Förutom hantverksalster bjuds det på servering, bokförsäljning, loppmarknad, ponnyridning och åktur i häst och vagn. Bild 1 Det är mycket att titta på vid den gamla Marknadsplatsen i Morup. Bild 2 Hantverk av alla de slag är till salu. Bild 3 Bokförsäljning är en del av utbudet. Bild 4 För de minsta är en åktur efter ponny en upplevelse.
För många nu äldre Linköpingsbor är Astas Matsalar bekant. En enklare servering vid Storgatans östra delar med dåvarande gatunummer 17. Någon fruktbar granskning av rörelsens historia har inte varit möjlig för denna uppgift, vi kan inte ens presentera "Asta", som rimligtvis stod bakom rörelsen en tid. Från 1935 drevs den emellertid av fru Nanny Svensson. Här en dokumentation av vad som fanns kvar av inredning 1964, kort före fastigheten revs.
Soarésällskapet på utflykt till Långesten. Strax intill Öresjös södra strand vid Långesten byggde Sofie Lundin detta hus för sin serveringsrörelse. Sofie och hennes dotter Lovisa hade startat servering i blygsam skala i en liten stuga intill denna nybyggnad. När Borås-Herrljunga Järnväg på 1890-talet ordnade en hållplats i närheten blev stället ett omtyckt utflyktsmål. Fotot visar ett uppklätt sällskap som tagit sig till Långesten en försommardag 1901. Kanske skulle man planera följande säsongs soaréer.
Gefle-utställningen 1901. En Lantbruks-, industri- och slöjdutställning. Utställningarna höll till på Norr där ett järnvägsspår lagts. Norrlandsföretag visade sina produkter. Där fanns bland andra Gävlebryggerierna. Gefle nykterhetsförening hade servering. Gefle Glasbruk hade en mer än tio meter hög butelj byggd av ölflaskor med bottnarna utåt. Utställningen pågick i 65 dagar. Kungligheter besökte utställningen, kung Oscar II, kronprins Gustav och prins Carl med hustru Ingeborg.
Vykort föreställande den nedre utställningshallen på Arbogautställningen. Det står "Hantverk Industri" ovanför dörren. På scenen, till vänster, sitter en orkester. Flaggorna är hissade. Människor köar utanför en liten servering. I bakgrunden, till vänster, ses en hög skorsten och ett tak. De hör till Tekniska fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Till höger skymtar Heliga Trefaldighetskyrkan. Längst ner, till vänster, på vykortet står "Arboga-Utställningen 1935". Längst ner, till höger, står det "Foto 772, Ensamrätt: S.E. Bengtsons Bokhandel, Arboga.
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Våren 1949 togs busstorget i hörnet Drottninggatan och Djurgårdsgatan i bruk. Väntsalen ritades av arkitekt Sten Westholm. I väntsalen fanns servering, och i källaren fanns toaletter, lager samt ett skyddsrum. År 1951 traffikerade 22 busslinjer mellan Linköping och dess omnejd. Bilden är från den 4 oktober 1951. .. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Bussterminalen i Linköping på 1950-talet. Den låg vid Drottninggatan/Djurgårdsgatan i Linköping. Våren 1949 togs busstorget i hörnet Drottninggatan och Djurgårdsgatan i bruk. Väntsalen ritades av arkitekt Sten Westholm. I väntsalen fanns servering, och i källaren fanns toaletter, lager samt ett skyddsrum. År 1951 traffikerade 22 busslinjer mellan Linköping och dess omnejd. Bilden är från den 4 oktober 1951. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Interiör från restaurangvagnen SJ Co8c med dukade bord. Porslinet i bilden har den äldre TR-logotypen från Turisttrafikförbundets Restaurantaktiebolag. Turisttrafikförbundets Restaurantaktiebolag var en föregångare till det senare AB Trafikrestauranger, och fanns mellan 1909-1938. SJ fick sina första restaurangvagnar 1897. Vagnarna ägdes av SJ men var utarrenderade till olika krögare. Från 1909 övertog Svenska Turisttrafikförbundet Restaurant AB all servering på SJ:s restaurangvagnar, ångfärjor och stationer. Vid årsskiftet 1938/39 sades kontraktet upp av SJ och från och med 1 januari 1939 övertogs både verksamheten och personalen av SJ i nybildade AB Trafikrestauranger. Även det med förkortningen TR.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Folkes Kafé. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. I bakgrunden skorstenen till varmbadhuset (1933). Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan byggdes upp av Otto Åsberg 1921, han hade flyttat huset från Varbergsvägen. Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Strandstugan drevs av Folke Stärn, ägare också till Kafé Folkes. Föreningen Falkenbergs Havsbad köpte Strandstugan av N. E. Mårtensson, Laholm, för 1.000 kronor hösten 1929. Enligt en notis i Falkenbergs Tidning i mars 1930 hyrde föreningen ut Strandstugan till Erik Pettersson sommaren 1930. Erik Pettersson var direktör för Stadshotellet. I mars 1931 övertog Otto Åsberg arrendet av Strandstugan för en tid av tre år. Man öppnade för säsongen torsdagen, den 28 maj och bjöd på daglig konsertmusik kl 14-16 och dansmusik med Frans Anderssons trio varje kväll. Till nyheterna hörde även en förstklassig högtalaranläggning. (Falkenbergs Tidning, maj 1931.) I april 1934 beslöt stadsfullmäktige att köpa Strandstugan av Föreningen Falkenbergs Havsbad till ett pris av 2200 kronor. Strandstugan öppnade i Folke Stärns regi fredagen den 1 juni 1934. Stärn, ansökte om och fick tillstånd att utskänka pilsnerdricka i samband med servering av smörgåsar under perioden 1juni-15 september.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.