Ulvöhamn. Unikt fiskeläge Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge av medeltida ursprung med kapell av stort kulturhistoriskt värde. Fast befolkning sedan 1800 talet. Flera av Lubbe Nordströms tidiga noveller utspelas i denna miljö. Hamn med långsmala tomter och karaktäristisk bebyggelsebild med kokhus från 1900 talets början. Kapell från 1622 rikligt inrett med många målningar från 1719.
Från 299 kr
Kyrka. Den medeltida kyrkan ersätts med en ny 1834-41 efter Axel Nyströms ritningar. Det är en salkyrka med ingång och vapenhus i väster och sakristia och torn i öster. Korväggen har målning med skenarkitektur och oljemålning i mittparti av A Blombergsson. Orgeln byggdes 1905-06, och är ombyggd senare. Uppförd i nyklassicistisk stil.
Flera träkyrkor har avlöst varandra och de låg på kyrkplatsen i Mo. Den nuvarande kyrkan uppfördes av sten på motsatta sidan av älven. Arkitekt var Ludvig Hedin och kyrkan har torn i väster och femsidigt kor i öster. Två stora restaureringar har utförts 1903 och 1970-71. Från den gamla kyrkan kommer inredningen som nu finns i lillkyrkan från 1970-71. Medeltida träskulpturer finns bevarade.
Lidens gamla kyrka. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl a krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet
Trysunda fiskeläge. Norrlands största och äldsta fjärrfiskeläge av medeltida ursprung (Sedan 1500 talet Gävlebohamn) med kapell av stort kulturhistoriskt värde. Fast befolkning sedan 1800 talet. Flera av Lubbe Nordströms tidiga noveller utspelas i denna miljö. Hamn med långsmala tomter och karaktäristisk bebyggelsebild med kokhus från 1900 talets början. Kapell från 1622 rikligt inrett med många målningar från 1719 Närmast Johan Norbergs "Nisses Johans" sjöbod.
Dals kyrka. Kyrkan har medeltida ursprung, men ombyggdes 1889-90. Då tillkom ett västtorn, ett kor med tre fönster och en sakristia. Klockstapeln revs.1700-talsinredningen försvann och ersattes av altaruppsats, predikstol och bänkinredning i nygotik. Vid restaureringen1936-37 togs den nygotiska inredningen bort och en del äldre inventarier återinsattes, bl.a. predikstolen från 1739 av Magnus Granlund.
Ett antal män arbetar med att frilägga en medeltida stockbåt i den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna. Runt fyndplatsen har ett enkelt staket satts upp bakom vilket några intresserade åskådare ställt sig för att titta på. Mannen i hatt är häradsfornvårdare kapten Bror Kugelberg. Fotot är taget i samband med arkeologiska undersökningar vid Rumlaborg sommaren 1932.
En kallmurad grundmur som framkommit vid en arkeologisk undersökning norr om Brahekyrkan på Visingsö. Muren dokumenterades i ett smalt ledningsschakt och i schaktet framträdde muren två gånger med ett avstånd på fyra meter. Den tolkades som medeltida men med tanke på hur lite av den som kunde undersökas är det oklart vilken typ av byggnad den kan ha hört till.
Av den medeltida fästningen Rumlaborg återstår ännu höga vallar, som kan ses från motorvägen genom Huskvarna. Denna bild från början av 1960-talet visar grävningsarbeten intill borgen. Grävmaskinen körs av Harald Fransson och vid vägkanten står stadsträdgårdsmästare Erik Letell och övervakar arbetet.
Två män står vid den inre vallgraven vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1935. Vattennivån i vallgraven är sänkt med hjälp av en pump och mot Huskvarnaån har en fördämning byggts. Centralt i bilden syns medeltida stockrester.
Den i mars 1977 brunna kyrkan i Västra Husby får nya takstolar under återuppförandet. Innan byggnadsarbetet startade hade man genomfört en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Resultaten kunde, om inte styrka, visa på att den tidigaste stenkyrkan mycket väl kan ha invigts år 1186, som sägnen omtalar. Stenkyrkan har dessutom föregåtts av en träkyrka.
Medeltida ljusstake i järnsmide samt, nattvardskalk i silver. Ljusstaken är Alsters församlings älsta inventarie och har plats för åtta ljus. De karaktäristiska bladen tillfördes för cirka 100 år sedan. Nattvardskalken är tillverkad tillverkad av göteborgsmästaren Abraham Wirgman och utsmyckad bland annat med ingraverade bladslingor; skänkt till Alsters kyrka 1722 av Kristina Elfdahl Kolhoff.
Häradshammars kyrka i hjärtat av Vikbolandet har på sin medeltida grund genomgått ett antal nödtvungna restaureringar. Inte minst återuppbyggnader efter minst två förödande bränder. Sedan 1836 har lyckligtvis inga större ändringar utförts vid sidan av underhållsarbeten. Ett större sådant genomfördes 1969 då kyrkan omputsades i sin helhet.
Mot slutet av 1960-talet hade brister på Askebys medeltida klosterkyrka nått den grad att en restaurering var oundviklig. Tre områden kunde definieras i kyrkans rötskadade brädtak, sprickor i rappningen och att grundmuren vittrade orsakat av tidigare pålagd cementputs. Våren 1969 kunde arbetet påbörjas under ledning av ingenjör Ture Jangvik och byggmästare Bengt Källström.
Den medeltida Drothems kyrka är anlagd på ett mäktigt lerskikt vilket redan kort efter uppförandet visade sig menligt på byggnadens stabilitet. Återkommande grundförstärkningar har över tid varit av nöden. Efter att en sprickbildning tillkommit i kyrkans valv genomfördes en genomgripande grundförstärkning åren 1979-80.
Påskbrev nr 3 är ett s.k. tranbrev.Sänt till Gerda Jansson, f 1868, på Upperuds herrgård. Den numera utdöda seden att kasta tranbrev, "traner", förekom i Dalsland och Värmland. I stället för påskkäringar och andra figurer målade man en trana i brevet. Det kastades Vårfrudagens kväll (24/3) eller samma kväll som barfotaspringningen förr ägde rum. Den anses ha medeltida ursprung. Tranbrevens ålder är okänd.
Skatelövs kyrka. Nuvarande kyrkan uppfördes 1820-1821 och ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter bort på den gamla kyrkplatsen. Kyrkan invigdes 24 juni 1825 av biskop Esaias Tegnér. Kyrkan är tidstypiskt uppförd i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt.
Öja kyrka uppfördes 1852-54 en kilometer väster om den gamla kyrkplatsen. Den gamla medeltida kyrkan, från 1300-talet, hade länge ansetts för liten. Redan i början av 1840-talet beslutade man uppföra en ny kyrka. Tvist om kyrkans placering ledde till att bygget försenades. Den 9 september 1855 kunde den nya kyrkan i nyklassicistisk stil invigas av biskop Christofer Isaac Heurlin.
På samma plats där den nuvarande kyrkan i Mistelås är belägen har det funnits en medeltida kyrka som ödelades av en brand 1719. Den nya kyrkan som ersatte den nedbrunna sockenkyrkan uppfördes 1723. Den är byggd av knuttimrat, kraftigt ekvirke, som reveterats under 1800-talet. Genom 1855 års renovering fick kyrkan en nyklassicistisk prägel. Kyrkorummet förlängdes mot öster med ett större kor .
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.