Bildserie från slutet av 1930-talet från Karlstads dåvarande simstadion. Anläggningen låg i anslutning till den s k badholmens östra sida söder om Kanikenäset. Badet invigdes 1923 och togs ur bruk och revs 1943 pga dålig vattenkvalité. En liknande konstruktion som ersatte den på bilderna byggdes upp i Örsholmstjärnet i början av 1950-talet.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Å 446. Före detta S&NJ 16. Ånglok med godsvagnar vid anläggningen av malmbanan. Lok tillverkat av Black & Hawtorn 1886som sadeltanklok . Tillverkningsnummer BH 918. Levererades först till S&N, Sverige och Norge Järnvägar. Såldes 1891 till Statens Järnvägar. Skrotades 1929 i Stockholms Gasverk.
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Lyckorna. Kyrkan. Kallbadhus". "Efter ett vykort från 1901 med Ljungs kyrka nybyggd. Kamrerarekontoret har fått sitt klocktorn och ovanför på berget har pumphuset uppförts. Dam- och herrbassänger ingår nu även i anläggningen. Av villorna har tillkommit Styrnäs (Stora Hotellet) till vänster om Klocktornet". "Kortet tryckt till Lyckornas 100-årsjubileum 1977. Ljungskileortens Hembygdsförening".
Spegeldammen i Trädgårdsföreningens park. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Flyglarna vid entrén uppfördes 1864 av byggmästaren Jonas Jonsson.
Orig text: Trädgårdsföreningen, 3 maj 1925. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.
En domarring, anläggning 5, som undersöktes i samband med en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Domarringen var fyra meter i diameter och längs kanten fanns tre resta stenar ställda i en halvcirkel. Vid undersökningen syntes avtryck efter ytterligare två större stenar som ingått i konstruktionen. Mellan de större stenblocken fanns en välbevarad kantkedja av mindre stenar. Stenarna bildade närmast raka sidor mellan de större stenblocken så anläggningen hade en femsidig form. I anläggningen gjordes fynd av brända ben, keramik, ett järnbeslag, harts och ett opar oidentifierade järnföremål. Inom domarringen fanns även en brandgrop spom innehöll brända ben, ett kamfragment av horn, en kniv och ett oidentifierat järnföremål. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ som var mellan 18 och 64 år. Datering 320-430 e.Kr.
Två stensättningar, anläggning 10 (nere) och 11 (uppe till vänster) som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggning 10 var en rund stensättning, 3,2 meter i diameter, som bestod av en gles, fragmentarisk kantkedja av kantställda stenar, varav flera rubbade ur ursprungligt läge. Inom stensättningen fanns spridda brända ben, keramiskärvor, en nål av järn samt harts. I anläggningen fanns även en brandgrop med fynd av brända ben och keramik. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ mellan 10 och 44 år gammal. Datering 480-540 e.Kr. Anläggning 11 var en rektangulär stensättning, 1,4x1,2 meter stor. Den bestod av en kantkedja av ett tiotal stenar lagda i en närmast kvadratisk stenkrets. Fynd gjordes av keramik och inom anläggningen fanns en grop med ett närmast intakt lerkärl och spridda brända ben. Dessutom framkom ett kamfragment av horn.
Arbogautställningen. En liten husmodell murad i tegel, med pelare i entrén och med takpannor på. Arboga Tegelbruks monter. De tillverkar både murtegel och taktegel. På väggen finns bilder på hus som är byggda med deras tegel. Arboga Tegelverk AB grundades 1882 och låg söder om Trädgårdsgatan och väster om Gäddgården. Företaget bytte namn till Arboga Tegelbruk 1890. Tegelbruket levererade murtegel till bland annat Arboga Bryggeri och Arboga Margarinfabrik, mycket skeppades till Stockholm. År 1938 flyttades verksamheten till området Stenlöpet. Teglet transporteras nu med lastbil. En omfattande brand, 1940, orsakade stopp i produktionen. Anläggningen byggdes upp och var snart igång igen.Tegelbruket lades ner på hösten 1970. Anläggningen eldhärjades 1971 och hela bruket lades i aska. Läs om Arboga Tegelbruk i Hembygdsföreningens Arboga Minnes Årsbok 1999, varifrån ovanstående är hämtat.
År 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (tidigare Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (tidigare Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda regementet förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Genom försvarsbeslut 1925 kom regementena att slås samman och bilda I 4. Bilden från omkring 1930 visar det ursprungliga kanslihuset till I 4, som efter sammanslagningen hade övergetts till fördel för den västra mässen som tjänat I 5.
Det forna nunneklostret i Vadstena är i grunden en medeltida kungsgård. Vid mitten av 1300-talet testamenterades anläggningen till Birgittas klosterstiftelse som kort därpå startade sin klosterverksamhet. Efter reformationen inleddes en avveckling och från slutet av 1500-talet kom huvudbyggnaden istället att användas som så kallat krigsmanshus och vidare hospital. År 1954 övertogs klosterområdet ånyo av Birgittastiftelsen, som efter omfattande restaureringar fick ny funktion som gästhem med mera. Här ett nedslag från nämnda omgestaltning 1958.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.