Nya Åminne
Från 299 kr
fotografi
Arbogautställningen. En liten husmodell murad i tegel, med pelare i entrén och med takpannor på. Arboga Tegelbruks monter. De tillverkar både murtegel och taktegel. På väggen finns bilder på hus som är byggda med deras tegel. Arboga Tegelverk AB grundades 1882 och låg söder om Trädgårdsgatan och väster om Gäddgården. Företaget bytte namn till Arboga Tegelbruk 1890. Tegelbruket levererade murtegel till bland annat Arboga Bryggeri och Arboga Margarinfabrik, mycket skeppades till Stockholm. År 1938 flyttades verksamheten till området Stenlöpet. Teglet transporteras nu med lastbil. En omfattande brand, 1940, orsakade stopp i produktionen. Anläggningen byggdes upp och var snart igång igen.Tegelbruket lades ner på hösten 1970. Anläggningen eldhärjades 1971 och hela bruket lades i aska. Läs om Arboga Tegelbruk i Hembygdsföreningens Arboga Minnes Årsbok 1999, varifrån ovanstående är hämtat.
Masse har tagit en kvällspromenad och tagit denna bild av manbyggnaden och flygeln på Kauparves södra part. Manbyggnaden är en stor hög och bred parstuga stående på en källare. Taket är täckt med tegel och man har en pulpetfrontespis. Ett köksbakbygge med vardagsfarstu finns också. Möjligen är huset lite äldre än 1870, kanske 1850-60. Till vänster står en flygel rymmande brygghus och drängkammare. I gräset på åkern står sonen Lars Jakobsson (?) 17 år med brodern Karl Johannes 4 år.
Fabriker för textilindustri inom kvarteret Gamla Holmarna i Norrköping 1950. I samband med upprustningarna och förändringarna av det gamla industrilandskapet till det nuvarande kulturlandskapet har en stor mängd arkeologiska undersökningar gjorts. Inom kvarteret Gamla Holmarna har det hittats lämningar från ett mässingsbruk i holländskt tegel från 1600-talet och rester från kvarnbyggnader från så tidigt som 1000-talet. Sålunda kan sägas att kvarteret Gamla Holmarna representerar Norrköpings industriella historia. I den höga byggnaden till höger drev Axel K Bergwall en vadd- och trikåfabrik från 1910.
Ingången till Bataljon Sparres excercisbyggnad. Entréporten sitter en utskjutande del av fasaden. Framför porten finns två dekorativa kanoner, en på vardera sida. Porten har ett halvmåneformat överljus och profilerade pilastrar på sidorna som går upp i en båge runt fönstret. Övriga fönster har liknande omfattningar, men saknar pilastrarna. Entrépartiet har en fronton med en klocka på. På taket bakom står en flaggstång med en Sverigeflagga hissad. I bakgrunden syns gaveln på ett hyreshus i tegel.
Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
Oläslig / svårtolkad text på baksidan Stationen byggd 1885 av KIJ. Förlängd och påbyggd m flygel .Station från 1885. Stationshus av banans större typ. Det finns kvar år 1991 och är sedan 1987 vandrarhem. Vattentornet i tegel från 1885 står kvar som kulturminne och ägs av Östra Göinge Kommun. Godsmagasinet har rivits i sen tid. Lokstall med vändskiva försvann betydligt tidigare .Trafikplats anlagd 1885. Envånings stationshus i trä, två gavlar mot banan KIJ , Kristianstad - Immelns Järnväg
T semafor Stationshuset, en våning i trä, uppfört 1907. Kombinerat med poststation. Huset kvar ännu 1977 klätt med Sisiplattor och använd som bostad. Godsmagasinet var flyttat från Solberga station (tillhörde tändsticksbolaget) och revs 1948. Ett lokstall av trä uppfördes i södra änden av bangården. Ett nytt lokstall i tegel uppfört 1929 med tre stallplatser. Efter järnvägens nedläggning användes stallet som mekanisk verkstad till 1976 då det revs
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Mekanisk växelförregling . Stationen öppnades 1.9.1877. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 15.9.1877. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där
Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva. Bilden visar det provisoriska stationshuse som användes unde ombyggnaden 1914.
Statens Järnvägar, SJ Ob 25 "Balder", slopas 1906, såld 1909 Tvåvånings stationshus i sten, byggt 1863. Tillbyggt 1876 och 1890 . Nytt stationshus i tegel 1919, invigt 1921 ,1914 uppfördes, som ett provisorium under ombyggnadstiden, en stationsbyggnad söder om den nuvarande. Den ligger år 1991 kvar och används av Postverket . Vid södra infarten låg SJ:s växtdepå. Ett äldre lokstall ersattes av ett sjuportars med vändskiva
2000-08-30, AS. Rosendal, kungligt lustslott på Djurgården i Stockhom. R. uppfördes 1823-27 efter ritningar av Fredrik Blom som en flyttbar träkonstruktion, sedermera klädd med tegel. Slottet är ett av den svenska empirtidens mest helgjutna verk och är mycket välbevarat i såväl exteriör som interiör. Här finns även ett orangeri från 1848, ritat av G.T.P. Chiewitz. Sedan 1911 är R. Karl Johan-museum och visas för allmänheten.
Kulla Gunnarstorp, gods i Skåne. Det äldre K. utgörs av en vallgravsomfluten borg, uppförd i tegel på 1570-talet i två våningar och med två flyglar. K. ombyggdes 1775 och restaurerades1853-54 samt 1889, då bl.a. de gamla korsvirkesflyglarna revs och ersattes med de nuvarande envåningsbyggnaderna. Det yngre K. uppfördes 1865-68 efter ritningar av den danske arkitekten Christian Zwingmann. K. ägs av släkten Wachtmeister af Johannishus. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233142
Detalj från bild av valsverksbygget i Dechauri, som visar hur det fanns klara skillnader mellan olika grupper av indiska anställda. Till höger står förmannen, med papper och penna, uppe på muren sitter murare och på marken står de kvinnor och män som förser bygget med tegel och murbruk. Notera att arbetarna uppe på muren sitter på huk. Denna arbetsställning var en källa till stor irritation från Julius Ramsays sida.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.