Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen – därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Från 299 kr
"Lastan" flyttas från sin gamla plats långt upp på land ut på södra hamnarmarna. (Utdrag ur femårsberättelserna 1861-1865). På bilden är Lastan uppställd vid "slipen" på Skrea sidan. Lastan låg ned monterad under några år på 60-talet och in på 70- talet. Den monterades upp på 70- talet ute på området som utfylldes för Vin &Spritcentralens anläggning.
Medföljande text: "Fraktbåtar på slipen vid Fintorps Varv och Mekaniska Verkstad (tidigare kallat Bovallstrands Varv och Mekaniska Verkstad), Bovallstrand. Längst bak i bild syns Knape från Hamburgsund, närmast i bild förmodligen Erna från Ulebergshamn. Bilden tagen år 1949. Originalfoto tillhörande Verner Högden, Bovallstrand. Se även R.96:1".
Medföljande text: "Fraktbåtar på slipen vid Fintorps Varv och Mekaniska Verkstad (tidigare kallat Bovallstrands Varv och Mekaniska Verkstad), Bovallstrand. Närmast i bild syns Knape från Hamburgsund, där framför förmodligen Erna från Ulebergshamn. Längst bak i bild syns på höger hand smedjan, strax till vänster därom sliphuset. Bilden tagen år 1949. Originalfoto tillhörande Verner Högden, Bovallstrand. Se även R.96:3".
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Galeasen Nils av Borgholm upptagen på tillfälligt iordningställd slip på Landsholm utanför Timmernabben för insättning av större motor. Arbetet utföres och slipen har gjorts av de båda sjömännen Albin Karlsson, 73 år och Arvid Karlsson 68 år.
Foto visande lastångfartyget "MARMION" av West Hartlepool på slipen Södra varvet Stockholm år 1882. [Mer troligt Finnboda Slip] På resa från Söderhamn till Lynn med plank strandade fartyget vid Svensbergen utanför Gräsö 1882-05-16. Bärgad 1882-05-18 av Neptun, Postiljonen och Hermes och inbogserades flytande på trälasten till Stockholm.
Holms skeppsvarv. varvet sett från virkesupplaget mot SO. Tv en av skutorna vid utrustningskajen, där bakom kontorsbyggnaden med ritkontoret innanför vindskuporna och skjulet med smedjan. Th härom Bornö (RN 9643) på slipen och skeppsverkstaden. Obs. traversen över virkesupplaget. Skåne, Malmöhus län, Råå.
En bild från köket i huset Roten K 3 Görjekullen/Kvarnbyn. Fr. v. Helena ”Helma” Larsson, Johan Oskar Larsson. (EP,TL). De är far och dotter. J O Larsson kom från en mjölnarsläkt och var själv mjölnare. Han kom som 20-åring till Mölndal. Började vid Nymans kvarn i Götafors och sedan vid Kjellmans kvarn i 3 år. Sedan var han kvarnmästare vid Öhrns kvarn i 38 år. Han slutade där 1924. Sedan övertog han kvarnen och drev även parallellt ett sliperi och ett åkeri. Johan var en nykterhetsman och var med och grundade IOGT-logen ”Gustaf II Adolf” 15/3 1882. Han var även med och startade Mölndals Arbetarekommun och Blåbandsföreningen.
Varför Oskar Pettersson inte köpte barndomshemmet utan det här stället är inte känt, kanske var barndomshemmet för dyrt. När man ser dessa enkla uthusbyggnader, kan man tänka sig att värdet på dem inte var högt. Om det fanns någon manbyggnad vid köpet är inte klarlagt, inte ens om tomten var bebyggd, men Oskar köpte ett litet bulbostadshus och flyttade hit det 1908, se Bild 591. Uthusbyggnaderna ser äldre ut än 5-6 år, men väder och vind sliter fort i enkla trähus, fast tomten och stigen ser etablerad ut. Den större byggnaden har ett fönster av sådan sort som bostadshus har. Det skulle kunna innebära att detta är det ursprunliga bostadshuset till ett synnerligen enkelt boställe och att Oskar köpte det och granntomten och flyttade dit bulhuset, som fick bli den nya bostaden. De små bodarna var förmodligen redskapsbod, dass, vedbod och kanske fanns där någon gris och höns. Den stora byggnaden skulle kunna hysa en ko med kalv, om den nu inte var bostad åt tex fadern Lars Glans. Fruktträden i förgrunden ser tämligen nyplanterade ut. Se Bild 596.
S/S Virgo kantrad.; ; kommentar från gamla hemsidan:; Av Bengt Westin 2007-02-14 16:15:47; Förlängdes och försågs med ny maskin på Hernösands MV & Warf 1903. Kontrakt den 30/12 1902: Johannedals Trävaru AB, Johannedal för bogs. WIRGO förlängn. 14 fot. Leverans 20/4 1903. Pris: 10.300 kr -; Kantrade vid sjösättningen från slipen vid Hernösands MV & Varf den 30/3 1903 varvid flera plåtar intrycktes midskepps och en hel del lösöre förstördes. Ägarna yrkade på stora skadestånd
Gruppbild från byggandet av Falkenbergs första båtslip 1927. Slipen låg ungefär på den plats där varvet senare kom att ligga. I bakgrunden ser man valskvarnen och längre bort samrealskolan. Fr.v. förmannen GUSTAVSSON från Skåne, därefter i över raden JOHANSSON Anders, JOHANSSON John, ERIKSSON Oskar, NILSSON Henrik, KARLSSON Algot, HENRIKSSON Eric, BENGTSSON Arvid och KARLSSON Elis. Nedre raden fr. v. BENGTSSON Hjalmar LUNDGREN Karl, JOHANSSON Adolf, ENGSTRÖM Helge, QVARFORDH Henry, CARLSSON Gunnar, BENGTSSON Gustaf, OLOFSSON August, JOHANSSON Karl och HENRIKSSON Johan. Uppgift från Fotoklubbens häfte Bilder från vår bygd nr 11.
Enl. tidigare noteringar: "Harry Ödmans fraktjakt "Thea", båten till höger, vid lotsverkets brygga vid Kusten Göteborg. I bakgrunden ett av Lotsverkets fartyg. Längst till höger syns aktern på en Lysekilsbåt som ligger på slipen. Jakten "Thea", 49 fot, lastar ca 70 ton, byggd 1911 i Skien Norge, som fiskebåt. H. Ödman köpte den 1933 av Bergs varv Hälsö och ändrade den till fraktjakt. Sålde den 1940, på grund av oljebristen under kriget. Jakten användes därefter bl.a. att frakta fiskfångsten med från Fotö till fiskhamnen i Göteborg. Repro 1985 av foto tillhörande Harry Ödman, Dragsmark".
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.