Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Från 299 kr
Gånggrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern.Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flintbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.kr. Man förmodar att äldre gravrester hade blivit avlägsnade för att bereda plats för nya gravanläggningar. Fynden förvaras i Statens Historiska Museum.
Mr Idla, 16 februari 1966 I förgrunden står idrottsledare Ernst Idla. Han är klädd i mörk tröja med vit krage och mörka byxor. Han har en scarf i halsen. Bakom honom dansar en kvinnlig gymnast. I bakgrunden står två långa bänkar längs med väggen. På den ena sitter en äldre man. På den andra bänken sitter en kvinna. På golvet vid bänkarna står tre stora väskor. På väggarna finns ribbstolar. Längre upp på väggen hänger en basketkorg. På gymnastiksalens golv finns spellinjer utritade.
Auktion på Tullhuset 7 maj 1966 En äldre man i arbetsuniform håller upp ett paket Winstoncigaretter i sin högra hand. I sin vänstra hand håller han ett papper. I förgrunden står två unga män och tittar på honom. Den unge mannen till vänster bär glasögon. I bakgrunden står två unga kvinnor i knäkorta kjolar bredvid en dörr. Till vänster syns en bokhylla. Till höger syns en stor låda. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 Det är en vinterdag på Våghustorget i Örebro. Två äldre kvinnor håller varandra under armarna och är på väg över vägen åt Krämaren till. Pumphuset syns till vänster på bilden. Kvinnorna står med ryggen mot kameran. En bil kör förbi framför dem. En annan kvinna kommer gående med framsidan mot kameranl. Till vänster syns en man. Bilar och ytterligare personer syns vid Krämaren. På Krämarhuset syns en skylt med texten "EPA." Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Mossen Hultet Framför huset sitter fam. Eriksson Frans med hustru Amanda samt barnen Sara, senare gift med Bertil Granath från Källebacken Undenäs Oskar, senare gift med Alma. Ruth, senare gift med Einar Ekholm, Edet. Anna, senare gift med Sven Eriksson från Lofalla Undenäs. Frans och Amanda flyttade på äldre dagar till Skagen Lindhult. Bakom husets takås skymtar den berömda “trolltallenâ€. Tallen som man besökte för att bli av med sina sjukdomar. (uppgifterna är lämnade av en besökare 2016)
Tyngdlyftarreportage 31 januari 1966 En tränare, en äldre man, klädd i skjorta, slips, väst, byxor och skor instruerar en liten pojke i åttaårsåldern som har lyft upp en skivstång i axelhöjd. Den lille pojken är klädd i T-shirt, shorts och träningsskor. Fyra andra skivstänger ligger på golvet. I bakgrunden sitter en pojke på en bänk och tre andra pojkar står upp. Två avlånga träningsmattor ligger på golvet.
Missionsläger 10 augusti 1967 På ett missionsläger sitter en man och en äldre kvinna på en filt. Mannen är klädd i solglasögon, vit skjorta, ljusa byxor och randiga strumpor. Kvinnan är klädd i ljus, kort klänning, har en vit kofta över axlarna, vita sommarskor samt bär glasögon. På ett litet hus bredvid dem står en skylt där det står "Tellus bokhandel." En barnvagn, en husvagn samt en skylt med texten "Presscenter" syns i bakgrunden.
Halvfigursporträtt av en äldre, sittande kvinna, taget runt sekelskiftet 1900 i ateljé. Fotografiet är ett s k visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från 1860-talet då ny teknik gjorde det möjligt att ta fram flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många än i dag.
Halvfigursporträtt av en äldre kvinna, 1890-tal. Fotografiet är ett sk visitkort. Dessa blev mycket populära och vanliga från och med 1860-talet, då ny teknik gjort det möjligt att framställa flera kopior ur ett negativ. Både privatpersoner och "kändisar", som dåtidens kungligheter, politiker och andra berömdheter lät fotografera sig för sådana här visitkort. Man bytte med varandra och samlade på dem. Då många visitkort finns bevarade symboliserar de 1800-talets fotografi för många än i dag.
Snöslunga Ett ånglok användes för att skjuta slungan. Därför var det ganska dyrt att använda slungan för det krävdes ju två besättningar á två man på lok och slunga. SJ hade tre ångdrivna snöslungor. De hette A1 och A2 (de var lika, från runt 1907) samt A5 från 1944 och som var avsedd för särkilt tjurig och ihopblåst snö i Skåne. A5 var större än de äldre. SJ hade också två eldrivna slungor med ungefär samma kapacitet från 1924, A3 och A4.
En grupp män och kvinnor iklädda äldre folkdräkter från Härjedalen. Männen håller varsin käpp. Uppgifter från hembygdsforskaren Erik Bergström via Ulla Oscarsson i samband med bildbeställning: "(...) Fotot är publicerat i Modins ortnamnsbok, tredje upplagan, vinjett under Hede. Framtill fr.v: Jo-Pers-Ola, dvs. Olof Halvarsson f.1839 från gården JO-Pers i Hede. Hustrun Gölin Månsd:r, f.1849 Oviken, Halvar Halvarsson f. i Tännäs och arrendator i Hede prästgård. Baktill fr.v: Dotter till Östback-Erik, dvs. Erik Olsson Nääs från Bruksvallarna ingift i Östbacken Hede, dotter endera Sigrid f.1869 eller Emma Johanna f. 1876. Sedan Ry-Johanna från ett fattigt torp nåla berget i Funäsdalen. Hon erbjöds gifte av gamle pastor Wikström som blivit änkling och ville pungslå änkekassan. Men hon avböjde, ville inte bli änka efter den ca 55 år äldre prästen! Så hon gifte sig med Halvar Halvarsson som var dräng i prästgården där de sedan blev arrendatorer. Så Sigrid Jönsd:r f.1869 i Storsjö, gift med bonden Halvar Jonsson i Frubacken Hede. Många socknar således inblandade, med olikheter i klädedräkterna? Jo-Pers-Ola och fru kom på obestånd, de flyttade 1906 till Oviken. Halvar och Johanna köpte hemman i Hallen."
En grupp män och kvinnor iklädda äldre folkdräkter från Härjedalen. Männen håller varsin käpp. Uppgifter från hembygdsforskaren Erik Bergström via Ulla Oscarsson i samband med bildbeställning: "(...) Fotot är publicerat i Modins ortnamnsbok, tredje upplagan, vinjett under Hede. Framtill fr.v: Jo-Pers-Ola, dvs. Olof Halvarsson f.1839 från gården JO-Pers i Hede. Hustrun Gölin Månsd:r, f.1849 Oviken, Halvar Halvarsson f. i Tännäs och arrendator i Hede prästgård. Baktill fr.v: Dotter till Östback-Erik, dvs. Erik Olsson Nääs från Bruksvallarna ingift i Östbacken Hede, dotter endera Sigrid f.1869 eller Emma Johanna f. 1876. Sedan ”Ry-Johanna” från ett fattigt torp ”nåla berget” i Funäsdalen. Hon erbjöds gifte av gamle pastor Wikström som blivit änkling och ville pungslå änkekassan. Men hon avböjde, ville inte bli änka efter den ca 55 år äldre prästen! Så hon gifte sig med Halvar Halvarsson som var dräng i prästgården där de sedan blev arrendatorer. Så Sigrid Jönsd:r f.1869 i Storsjö, gift med bonden Halvar Jonsson i Frubacken Hede. Många socknar således inblandade, med olikheter i klädedräkterna? Jo-Pers-Ola och fru kom på obestånd, de flyttade 1906 till Oviken. Halvar och Johanna köpte hemman i Hallen."
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Här ser man Lars Anderssons små uthus. De är 10-12 år gamla på bilden om det stämmer att han bebyggde platsen ungefär år 1900. Bodarna i resvirke med halmtak är tämligen nya, medan den med faltak verkar äldre, både till formen och att man ser att bortre halvan är byggd i bulteknik. Hönan står också på resterna av något byggnadslikt. Det är svårt att veta vad de små uthusen har använts till. Lars kunde nog ha ett par grisar och uppenbarligen höns, fast det bara syns en enda höna. Redskapsbodar förstås. Vedbod med dass är det nog t h. Där bakom skymtar Mattsarve kvarn.
Stormarknaden, 31 juli 1965 I mitten i förgrunden inne på Domus stormarknad går en kvinna med en kundvagn. I vagnen sitter ett litet barn. Bredvid kvinnan står en man i kostym. En äldre dam står till höger med en kundvagn. I bakgrunden syns ytterligare två personer: två kvinnor och en man. I bakgrunden uppe vid taket hänger en skylt med texten "Information." Metallstänger med galgar där det hänger blusar och kjolar till försäljning syns i bakgrunden, ett kundvagnsupplag samt i förgrunden plastkorgar till försäljning.
Inv.nr:62. 2001-02-26, AS. Färla (lat. fe´rula, namnet på en hög, grov växt; av de långa raka stjälkarna gjorde man i s. Europa spön för skolaga), benämning på olika slags straff- redskap i äldre tiders skolor (t.ex. ris, karbas och spö), men särskilt avsåg ordet ett litet svarvat skaft med en klump eller platta i ena änden, med vilken man utdelade handplagg, dvs. aga på handflatorna eller över fingerspetsarna. Att "stå under någons färla" är ett uttryck för att stå under någons tuktan eller stränga uppsikt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177642
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.