Ark med tre monterade foton och text: "a. Kyrkan sedd snett framifrån. Kyrkans bredd med torven är 9 á 10 m. b. - c. b. visar torvväggen till vänster om ingångsdörren och c. till höger om dörren. Torv i kileteknik = Klömbruhnaus. Snittutorv. Strengir = det plana lagret mellan vinkeltorven."
Från 299 kr
Den i mars 1977 brunna kyrkan i Västra Husby får nya takstolar under återuppförandet. Innan byggnadsarbetet startade hade man genomfört en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Resultaten kunde, om inte styrka, visa på att den tidigaste stenkyrkan mycket väl kan ha invigts år 1186, som sägnen omtalar. Stenkyrkan har dessutom föregåtts av en träkyrka.
Vykort med fem motiv från Hälleviksstrand. De två övre bilderna visar fiskeläger, nedre vänstra bilden visar sjöbodar och nedre högra bilden havsbadet. I mitten en bild av kyrkan. Fotografierna är svartvita, kolorerade i blått och rött. På baksidan av kortet står: "Förlag: Firma H Lindenhag, Göteborg. Handkolorerat foto nr. 8477"
Häradshammars kyrka i hjärtat av Vikbolandet har på sin medeltida grund genomgått ett antal nödtvungna restaureringar. Inte minst återuppbyggnader efter minst två förödande bränder. Sedan 1836 har lyckligtvis inga större ändringar utförts vid sidan av underhållsarbeten. Ett större sådant genomfördes 1969 då kyrkan omputsades i sin helhet.
Västra Husby kyrka kort efter den förödande branden i mars 1977. Redan efter några dagar var man i full färd att dokumentera skadorna för att undersöka möjlighet att återuppbygga kyrkan. All fast inredning hade blivit lågornas rov men lyckligtvis var en stor del av kyrkans lösa inventarier sedan tidigare borttagna inför en planerad kyrkorestaurering.
Den 21 juni 1961 utbröt en förödande brand i Vist kyrka. I hård vind spreds sig elden explosionsartat och efter ett par timmar återstod endast de svartbrända murarna. Redan efter några dagar var man i full färd att dokumentera skadorna för att undersöka möjlighet att återuppbygga kyrkan.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Västra långsidan av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och västra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan och norra gaveln av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Östra långsidan av byggnaden.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Finska kyrkan. Byggnaden uppfördes i slutet av 1690-talet som tjärbadsstuga för rep. På 1720-talet förändrades byggnaden till inventariekammare för skeppsinventarier. Åren 2006-2007 genomfördes en omfatande om- och nygestaltning både in- och utvändigt av byggnaden. Norra gaveln av byggnaden.
Häggdångers kyrka, 1930-tal. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Häggdånger kyrka. Byggmästare Pehr Hagmansson. Efter 60 år byggdes torn på kyrkan (1840-t). Vitputsad stenkyrka. Orgel från 1855 av J Gustav Ek. Altartavla från 1795 av målare Anders Joakim Öberg från Härnösand. Altaruppsatsen från 1797-98 av bildhuggare Per Vestman från Hemsö.
Avesta ligger i det sydöstra hörnet av landskapet Dalarna. Ingår också i enheten Bergslagen, som är ett sammanfattande namn på hela området som härrör från 1600-talet. Avesta har anknytning både till koppar- och järnbergslagen. Uppgifter av Gert Lundkvist: Axel Axelssons herrgård bredvid kyrkan (till höger).
till vä Hjärtum 7,3, Hjärtum 4:17, rött hus Solhem Hjärtum 3:24 det vita huset klockarn hus Västenhaga (Hjärtum 5:29) Skolan Hjärtum 14:80 och kyrkan Hjärtum 21:1 med Billegården framför. I förgrunden Hjärtums nya brygga vägen till den gamla bryggan skymtar till höger på bilden
Kyrkan i Lekaryd är uppförd under 1400-talet och ersatte en tidigare träkyrka. Den är byggd i sten och tillhör den senmedeltida salkyrkotypen utan särskild kormarkering i form av triumfbåge eller korabsid. Sakristian i norr och vapenhuset i väster tillkom vid en renovering under 1790-talet. Altartavla utförd 1794 av Pehr Hörberg med motiv: "Se människan (Ecce Homo)". Tavlan omramas av en nyklassicistisk altaruppställning.
Nuvarande kyrkan i Ör har en lång tillkomsttid. Långhuset är sannolikt från senmedeltiden. Koret tillkom under 1600-talet och sakristian under sent 1700-tal. Tornet i väster uppfördes i början av 1800-talet och präglas av samtidens nyklassicistiska arkitektur med lanternin och en pyramidliknade huv.
Kyrkan i Tannåker uppfördes 1793 av Nils Widman från Össlöv i Berga socken. Nuvarande stenkyrka som är uppförd i nyklassicistisk stil består av ett rektangulärt långhus med rakavslutat kor i öster, en sakristia i norr och ett vapenhus av trä framför västra ingången.
Lenhovda kyrka - Nuvarande stenkyrka i nyklassicistisk stil uppfördes 1839-1843 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson. Kyrkan togs i bruk 1843 och invigdes 1846 av biskop Christopher Isac Heurlin. Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget".
Kyrkan i Lekaryd är uppförd under 1400-talet och ersatte en tidigare träkyrka. Den är byggd i sten och tillhör den senmedeltida salkyrkotypen utan särskild kormarkering i form av triumfbåge eller korabsid. Det rektangulära långhuset avslutas med en rak korvägg i öster. Sakristian i norr och vapenhuset i väster tillkom vid en renovering under 1790-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.