Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Från 299 kr
Ett kamratligt gäng, udda utrustade med både munklaver, fiol och hagelbössor, har samlats för en glad stund. Platsen är sannolikt Sankt Anna i den östgötska skärgården. Bland kamraterna har bröderna Valdemar och Gustaf Nilsson från Trärum i Skällviks socken kunnat identifieras.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas till höger i bilden. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Här bad fotografen sannolikt barn från platsen att på sin självrådiga anmodan ställa sig i sådden som staffagefigurer mot det vida panoramat. Motivet har lokaliserats till Hånger i Källstad socken. Här en vy över Södergårdens gärden mot söder med sjön Tåkern i fonden.
Verkställande direktör Nils Karlsson i samspråk vid ett besök av flyktingförläggningen i Doverstorp 1945. Lägret var vid tiden den största flyktingförläggningen i Sverige. Efter kriget bodde framförallt polsktalande kvinnor som räddats från Auschwitz och Ravensbrück vid platsen. Nils Karlsson besöker lägret med anledning av att hans klädfirma i Linköping, AB Axel Karlsson & Co, hade stora leveranser till de hjälpsökande.
Motiv från Kisa 1902. Vyn tolkas visa parti av Kisaån strax söder om samhället vid platsen av den bastant anlagda bron med väg mot Mjällerums gård till höger utanför bildytan. De synliga byggnaderna åt samma håll visar hemmanet Ängelund och i bildens vänsterkant är Brokullen under uppförande.
Gamla stationshus. Trafik platsen öppnad 1856. Det första stationshuset var en- och enhalvvånings träbyggnad. Stationen öppnades1876 av SWB, Stockholm - Västerås - Bergslagens Järnväg. Då byggdes nytt stationshus vid breddningen väster om bangården av arkitekt Axel Kumlien. Det damla stationshuset är numera museum.
Österby station. Dannemora-Hargs Järnväg, DHJ. Öppnades 2/1 1878 och lades ner 1/8 1970. Övergick till Statens Järnvägar, SJ 1959. Den 1 maj 1921 bytte stationen namn till Österby Bruk. 1878 var platsen en anhalt och 1918 blev det en station och då förlängdes bangården och fick två nya spår.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station. På fotot syns extratåg med Malletlok för Svenska Järnvägsklubben. Ångloket är DONJ lok 12. Det tillverkades 1910 av Atlas.
DONJ, Dala - Ockelbo - Norrsundets Järnvägsstation med postexpedition. Stationen öppnad 1895. Tvåvånings stationshus i trä, med tre gavlar mot banan. Postlokal och postmästarens bostad tyllbyggdes 1903. I samband med den nya genomfarten, länsväg 272, flyttades den högra delen av stationshuset till den nuvarande platsen vid Ockelbo station.
Klosterkyrkan i Varnhem. Varnhems klosterkyrka daterar från 1150-talet. På platsen för kyrkan finns också de äldsta spåren av kristendom i Sverige. Mellan 1918-1923 genomfördes stor renovering. Då fann man Birger Jarls grav vilkens autencitet berkäftades i en omfattande arkeologisk undersökning 2002.
Denna byggnad var belägen i hörnet av Lidgatan / Danska vägen. Den innehades av konditor Fredriksson och hans familj tills den inköptes av staden och införlivades med Mössebergsparken. Café och matservering. Revs under första hälften av 1960-talet. På platsen är nu lekplats och grönområde mellan vandrarhemmet och Danska vägen.
Ballerstenen, på den plats vid sköljhuset på Ranten som de hade i många år efter sedan den ditflyttats från platsen för järnvägs- spåret där intill som var dess ursprungliga plats. Vid byggandet av järnvägslinjen Göteborg-Falköping vräktes den ner till den plats som fotografiet visar. Sedermera flyttad till Plantis.
Flygbild av Falköping. I nedre högra hörnet Nils Ericsonsgatan med Rantens torg. Parallellt med denna går Danska vägen, som korsar längst till vänster Scheelegatan samt Berzeliigatan och Linnégatan. Den böjda ljusa linjen till höger är vägen till Skara. Ljusa byggnaden är Sanatoriet och på öppna platsen till höger ligger nu Falbygdens sjukhem.
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.