En plats och ett ögonblick fångat av linköpingsfotografen Didrik von Essen år 1900. Bilden visar området omkring den gamla bron över Motala ström vid Malfors. Kort efter fotograferingen kom Cloetta att etablera sin nya chokladfabrik på platsen vilket helt förändrade miljön.
Från 299 kr
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Dåvarande Ågatan 43 i Linköping, Ekmanska gården kallad. Bakom namnet står plåtslagaren August Leonard Ekman som från 1892 drev sitt plåtslageri från gården. I gatuhuset drev han en bosättningsaffär vars inriktning ännu bestod vid fototillfället 1958. Rörelsens, och hela husets, öde på platsen var dock beseglat vid tiden. Byggnaden räddades lyckligtvis för ny placering i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Mjölnarbostaden till Skorpa kvarn som miljön tog sig ut en försommardag 1922. Kvarnen drevs vid tiden av Oskar Alfred Johansson. Han hade tidigare arbetat vid trämassefabriken på den motsatta sidan av fallet, men från våren 1913 fyllt behovet av en mjölnare på platsen.
Ett försök att utöka den odlingbara jorden till Hageby Östergård i Skedevi. För initiativet stod gårdens ägare August Jonsson, som genom invallning mot Kyrkviken lät en vinddriven länspump göra jobbet. Möjligtvis är det makarna August och Anna Jonsson med fosterdottern Anna vi ser invid pumpen. Vem som intog den vanskliga platsen i pumpens topp är oss obekant. I bakgrunden skymtar Skedevi kyrka.
Denna vårdag 1902 torde Linköping närmast varit tömd på staden honoratiores, åtminstone den mer levnadsglada delen varur många kunde räkna medlemskap i det parodiska samfundet SHT. Och med pilsner och punsch på vita dukar var stämningen säkerligen god. Platsen har lokaliserats till trakten av Rimforsa på gården Linnäs ägor med utblick över sjön Järnlunden.
Ögonblick från Viby omkring 1905, där ett imponerande lass hämtas hem till någon av byns lantbruk. Till vänster ligger Källgården med ortens handelsbod, som vid tiden upplysningsvis drevs av bildens fotograf, Carl Sundström. Till höger församlingens kyrka som stått på platsen sedan 1100-talet.
En bild som ännu inte helt klarlagts. Känt är att den togs av den fotointresserade ynglingen Holger Roos som följt med sin läromästare på någon av dennes arbeten. Som "Fotografen Andersson" finner vi sannolikt Ernst Andersson, senare Ulfwinger, som drev fotorörelse från Karlebo och vidare Solvid i Ljungsbro. Platsen är möjligtvis Bjäsäter.
Den gamla trähuslängan utmed Trädgårdstorget i Linköping töms inför rivning 1926. Här gårdssidan mot det nordligast belägna huset invid korsningen Nygatan-Tanneforsgatan. Till vänster skymtar fastigheten Nygatan 25, som ännu består men mot torget med en förenklad fasad. På platsen för trähusen kom det så kallade Delfinpalatset att uppföras och i sammanhanget vidgades Trädgårdstorget till sin nuvarande rektangulära form.
Från att läkaren Urban Hjärne år 1677 upptäckte hälsobringande vatten i Medevi har platsen inte varit sig lik. I och för sig ganska oförändrad sedan brunnsrörelsens glansperiod under 17- och 1800-talen, men utan Hjärnes fynd och lansering hade området rimligtvis varit tämligen öde. Här huvudstråket genom anläggningen kantat av byggnader. Närmast till höger Apoteksbyggningen följd av Brunnskyrkan.
Från 1880-talets början bildade Magasinstorget 4 tillsammans med nummer 6 grunden till en fond för Magasinstorgets västra sida. Av skäl avstannade emellertid en fortsatt byggnation på platsen och torget kom aldrig att tydligt inramas. Efter att Hamngatan förlängdes söderut och med tiden breddats, nämnda hus rivits samt tillkommen nyproduktion, har sinnebilden av ett torg utraderats. Foto 1978.
Miljön vid Olstorp i Västra Ryd. Genom näset mellan sjöarna Västra och Östra Lägern flödar Olstorpsbäcken som historiskt givit upphov till en rad verksamheter. Kvarnar, tröskverk och snickerifabrik är exempel på småindustrier som förlagts till platsen. År 1906 uppfördes även ett vattenkraftverk i en parallell fåra. Foto 1937.
Från 1924 års kraftiga vårflöde där Tinnebäckens lopp genom Linköping nådde kritiska nivåer. Platsen motsvarar dagens läge för Sporthallen. I bildens bakgrund ses Ådala utmed Hamngatan, som för övrigt inte sträckte sig längre söderut förrän in på 1950-talet. Husen till höger låg således i vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna, del av dagens Hejdegården.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. När fotograf Essen ställde upp sin kamera hade det gått drygt 30 år och stenen stod som synes dold i slånsnåret. Kanske var det därför Essen ropat till sig en gosse att agera motstycke.
Gårdsinteriör från Storgatan 66 i Linköping. Året är 1953 och arbetet med att flytta utvalda hus i området till friluftsmuseet Gamla Linköping har inletts. Det putsade gårdshuset kommer att rivas men den timrade Skolmästaregården hör till de valda objekten att rädda. Byggnaden uppfördes på platsen i slutet av 1600-talet som tjänstebostad för stadens skolmästare.
Utan god orientering kring platsens historia, torde denna husrad i Linköping vara hart när omöjlig att bestämma. Fastigheten Nygatan 17 och påföljande hus kom att rivas för att ge plats för utläggningen av Lilla torget (Gyllentorget) och rådande kontors- och affärhus väster om den öppna platsen. Foto 1967.
Vykort med motiv över Gamla torget i Norrköping. Tiden är omkring 1895. Stadens äldsta torg, med Gamle bros (Järnbron) passage över strömmen, det gamla rådhuset och landskyrkan Sankt Johannes i den omedelbara omgivningen tros platsen varit central mötes och handelsplats redan under medeltiden. Själva namnet är belagt tidigast 1728.
Alvastra klosterruin har fascinerat i ett halv årtusende. Inkluderas klostrets tid i funktion nås ytterligare nära 400 år av tid. Otaliga är de som fängslats av platsen. Här ett förevigat intryck från amatörfotografen Fritz Lovéns besök 1919. Möjligtvis fick hans hustru agera staffagefigur.
I avsaknad av besked men styrkt av fotografens tidigare motivval, kan vi med säkerhet placera interiören till Råby chokladfabrik. Och oaktat plåtens ljusskada berättar den åskådligt anläggningens atmosfär. Verksamheten startade på platsen 1892 och fortskred till Cloettas nya fabrik i Malfors stod klar 1902. Foto omkring år 1900.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.