arkitektur, i staden
Från 299 kr
Ibland blev skörden så stor, att allt hö eller halm inte fick plats under tak. Då la man stackar utomhus, i regel runda och toppiga. Här lägger man en stack mot ladugårdsväggen, vilket inte verkar särskilt praktiskt med tanke på allt regnvatten som måste komma ner från taket! Det är osäkert vilka personerna är. Jakob Nilsson, 57 år, står troligen närmast väggen, därefter hans fru Anna Margareta, 52 år. Kvinnan längst t h skulle kunna vara dottern Anna Dora Johanna, 31 år, gift med Gannor Karl Karlsson. Om så är fallet är det troligen Karl som står framför henne. Den unge mannen skulle kunna vara Karls bror Nils, 18 år. Alla är klädda i vardagskläder. Kvinnorna har dukar, inte hattar, vilket skulle kunna betyda att Masse överraskat dem med kameran, när de la halmstacken vid ladugårdens hörn ute intill vägen.
Vy över Järnvägsparken i Linköping med kameran riktad norrut. Vyn från Lithografens hus kan genom markörer bestämmas till våren 1906. Till vänster skymtar gaveln till det så kallade Miljonpalatset, inflyttningsklart 1898. Det iögonfallande huset i blickfånget stod klart 1895 och tycks ha tillkommit i kombinat med flera intressenter. Som nytt och en längre tid anger stadens fastighetslängd snickaren Karl August Sundberg "med flera" som ägare. Från 1903 var Östra Centralbanans Järnvägs expeditioner inrymda i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnvägs kontor. Bolaget kom vidare att köpa fastigheten. I bildens högra kant upptäcks Linköpings sockerbruk, klart för produktion 1905. Den exakta dateringen kan beläggas i avsaknaden av de så kallade järnvägsbostäderna, inflyttningsklara 1907.
Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.
Hobby är avkopplande 25 juli 1967 En man sitter i en fåtölj klädd i vit skjorta och svart slips. han håller i föremål som är beståndsdelar i den hobby som han sysslar med. Intill honom till vänster sitter hans fru på huk och håller i ena kanten på ett papper som mannen läser på samtidigt i en kort trekvartsärmad ljus klänning. Deras lilla dotter som är i halvårsåldern står vid ena bordskanten och pratar med en kvinna som har ryggen mot kameran. Till höger står en äldre kvinna och pratar med mannen samtidigt som hon pekar i det papper mannen och hans fru läser i. Hon håller hobbyföremål i vänster hand och är klädd i en kort blommig klänning och har ett pärlhalsband om halsen. En liten pojkel i femårsåldern skymtar i bakgrunden.
'1 man iklädd hatt och käpp i förgrunden, ryggen mot kameran. Vy ut mot havet med ö på avstånd. Hus, byggnader ev. fyr på ön. I vattnet mellan land och ö 4 större och mindre båtar med besättning. Någon form av byggd förstärkning, vall mot havet. Se även fotonr. 5139:18 och 22, troligen från samma plats. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Gruva i Västerrönninge, 1880-talet. Huset till vänster på bilden är södersidan av Västerrönningen 9.Har flyttats ett par meter åt söder ( närmare kameran). Gruvdriften pågick endast några få år. Påstods vara en guldgruva men guld fann man aldrig. Däremot påträffades långa "glasstavar" (kristall ? ) vilket gjorde att någon utomstående person finanserade brytningen. Flickan längst till vänster Stina Vedin (?) Flickan i mitten Stina Nyströn (?) som var dotter till Olle Nyström. Sittande till vänster Lindén (?) Längst till höger Olle Nyström som startade gruvföretaget Olle Nyströms farbror var arbetsledare. Troligen mannen med repet Olle Nyström, son till Olle N. och Kalle Lund, båda 15-åriga är pojkarna på bilden. En person med namnet Berglund skall även finnas med på bilden. En del av arbetsstyrkan skall ha varit "utsocknes" dvs. ej Oppala-bor.
Brevkort, "Eskilsgatan. Varberg". Vy österut från Varbergs järnvägsstation längs Eskilsgatan, försedd med en nyplanterad allé på boulevardmanér à la Paris. På bilden syns vid Kungsgatan de sk Tvillinghusen som lär ha uppförts på 1890-talet; det vänstra ligger i kv Prostlyckan 4 och det högra i kv Komedianten 1. Närmast kameran löper Västra Vallgatan. 1895 stod Varbergs Teater klar vid huset till höger, så fotografiet är således taget dessförinnan, även om just detta postades först 1910. Det s k Ternellska huset som nämns i noteringen på kortet uppfördes vid huset till vänster först 1906-1907. Innan man byggde upp denna flotta stenstadsdel var här gammal industrimark. Kvarteret på ytan närmast till vänster heter därför Pipebruket och det till höger Verkstaden, efter respektive tidigare verksamhet på platsen.
Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster. Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.