Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. Vy från nordväst. Ursprungligen uppförd på 1720-talet men av ägare förändrad över tiden. En sista genomgripande renovering under herrgårdsepoken genomfördes 1903 av dåvarande ägaren Carl Thersmeden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare. Närheten till den planerade högskolan i Linköping medförde att ett stort antal stundentlägenheter planlades. Därav fick herrgården redan från 1968 ny funktion som kårhus.
Från 299 kr
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Motiv föreställande självporträtt i "mörkt" rum av John Hertzberg.Belysningen utgjordes av en mörkrumslykta med två glödlampor på resp 40 och 25 watt bakom svartfilter Bl. 1:4,5# exp, -tid 30 sek. Observera det elektriska värmeelementet och gipsfiguren. På bilden står skrivet Infrarödkänslig plåt. Ljushållare 2 st glödlampor (40 och 25 watt) bakom svart filter 1:4,5. (För mer text se bilden) För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 145. Olika arbetsuppgifter för infrarödfotografin. s.1074.
Inkommenderad militär från Göta Livgarde och Livgardet till häst sorterar nyårskort vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, 1910. Längst bak en grupp postanställda, varav några i svarta pälsmössor med postsymbol: krönt posthorn med kokard. Till vänster i bild en postanställd med uniformsmössa med en träns och postsymbol. De bär postens armbindel, som skulle användas av personer som inte tillhörde postverket men som anlitas för brevbärar- och expeditonsvaktsgöromål. Armbindeln har också populärt kallats "nyårsbindel", då den användes mycket av tillfälliga brevbärarebiträden i Stockholm vid jul och nyår. Göta Livgarde (I2): Uniform m/1886: mörkblå med röd krage och klaffar på ärmuppslagen. Livgardet till häst (K1): Uniform m/1895: Ljusblå med vita detaljer.
Agnes de Frumeries samling. Man, Pontus år 1919. Hertzberg, John, 1871-1935, fotograf och fysiker. Efter fotografutbildning i Stockholm och utlandsstudier etablerade sig H. som fotograf i Stockholm. År 1921 blev han docent i fotografi vid Tekniska högskolan i Stockholm. H. uppmärksammades 1930 när han lyckades framkalla Andrée-expeditionens negativ som då legat nedfrysta i 33 år. Hans egna bilder vittnar om teknisk kunskap, men också om en konstnärlig bildmedvetenhet och fallenhet för den piktorialistiska bildstilen. Hans färgexperiment väckte uppmärksamhet även utanför rikets gränser. År 1917 grundade H. den betydelsefulla Nordisk Tidskrift för Fotografi. Han var 1919-35 ordförande i Fotografiska Föreningen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=202337
Exteriör från seminariet. Det gamla folkskoleseminariet uppfördes 1921-23 och kunde invigas i februari 1924. Det var en efterlängtad byggnad, som betydde väldigt mycket för seminarieundervisningen i stort. Skolan ritades av Bror Almqvist, som även var Betlehemskyrkans arkitekt. I omedelbar anslutning till skolan fanns en välskött och ändamålsenlig trädgårdsanläggning, något som ansågs mycket viktigt i undervisningssammanhang. År 1977 flyttade Karlstads lärarutbildning till högskolan på Kronoparken och det gamla seminariet är numera vårdskola i landstingets regi. På områdena kring skolan planeras nu bostadsbebyggelse. Källa:300 bilder från Karlstad. Folke Mogren. Tryck år 1988. Idag inryms Arkivcentrum i byggnaden.
Schefflerska palatset
Lars August Lundeberg född i Oslättfors 1898, död i Uppsala 1970. Utbildad till civilingenjör vid Chalmers Tekniska Högskola 1925. Verksam som vägingenjör, blev 1948 vägdirektör i Blekinge län, vägdirektör i Uppsala län 1955-63. Son till brukspatronen August Lundeberg. Källa: Gävle Högre Allmänna läroverk 1900-1968.
Askeby prästgård (Borggård) omkring 1910. Vid tiden disponerades bostället av kyrkoherde Christian Lindblom och hustrun Anna, född Sehman, med familj. Upplysningsvis stod sonen Andreas bakom kameran, vid tiden amanuens vid Statens historiska museer och sedermera professor vid Stockholms högskola samt styresman för Nordiska museet. Till höger skymtar kyrkan.
Institutionen för Elektronik vid Chalmers Tekniska Högskola. Maserlaboratoriet på CHT Elektronik. T.v. en indisk forskare i arbete med cyanid-masern (450 Mds). I fonden, Heliumöverföring till rubinmasern (x-bandet, lambda 3 cm). T.h. uppmätning av slow-wave structure för vandringsvågmasern (lambda 20 cm).
Ewald Lagerblom från Lekåsa och Essunga (son till Komministern där, sedermera Kyrkoherden Johan Lagerblom). Ewald Lagerblom var född i Lekåsa 1874-08-28, avled i Göteborg 1963-11-03. Utexaminerad från Chalmers Tekniska Högskola år 1896. Pensionerad år 1938 från sin tjänst som Distributionsingenjör hos Göteborgs Gasverk.
Porträttfotografi föreställande familjen Hammarsten. På bilden finns även deras hund. Personer på bilden: Elsa, gift Fleming. Signe, gift Jonsson, Helsingsfors. Olof Daniel, Läroverksadjunkt, Stockholm. Einar, Med lic. Harald, student vid Stockholms högskola. Fotograferad i Maria Teschs ateljé som fanns i Linköping åren 1873 - 1936. Digitaliserad efter original glasnegativ som förvaras på Stiftsbiblioteket /Linköpings stadsbibliotek.
Professorsfrack av siden i tidstypiskt snitt med lång, slank kjol. Beställd från NK:s Franska damskrädderi 1937 av Nanna Svartz (1890-1986) läkare, medicine doktor och 1937 Sveriges första kvinnliga professor vid svensk högskola. Fracken bars med crèmefärgad knytblus av siden med pärlemorknappar. Läkarkårens emblem är broderat på akademikragen av sammet.
Enligt Lauboken är smedjan helt i bulkonstruktion med faltak byggd 1880. Om det stämmer är det väldigt sent för en så pass gammalmodig byggnad. Särskilt anmärkningsvärd är stolpen, mittsulan, på gaveln, vilken bär upp nockåsen. Det här är ett förhistoriskt sätt att bygga på, vilket har levt kvar i enklare byggnader långt fram i tiden. Att en byggnad med en sådan konstruktion finns kvar är unikt. Dess proportioner vittnar också om äldre förebilder. Smedjan ligger öster om gårdens övriga byggnader i kanten av beteshagarna. Man ansåg att smedjor var brandfarliga och därför placerades de ofta en bit från övriga byggnader. Denna byggnad förföll sakteliga, men revs tack och lov inte bort. 2007 (?) mättes smedjan upp av studenter på Högskolans byggnadsvårdsutbildning och därefter gjorde man en exakt kopia av den, det ursprunliga virket var så murket, att det inte gick att återanvända. Fastighetsägaren stod för framtagningen av virket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.