Golvur, ett ur gjort för att stå på golvet. Ett exempel är moraklockor. Klockfodralets höga tomma "mage" ger plats för långa lodlinor vilket innebär att man slipper dra upp klockan så ofta. Golvur, Golvuret var engelsk uppfinning, av urmakaren William Clement, runt 1670.[1] Det som möjliggjorde denna klockutformning var uppfinningen av urverk baserade på en ny mekanism som skedde vid denna tid. Dessa urverk krävde inte lika breda pendelutslag som tidigare använda mekanismer, och både pendel och lod kunde därför rymmas i en långsmal möbel.
Från 299 kr
Sliparna Åke Antonsson (till vänster) och Göte Norman slipar före påbörjandet av det slutliga rengöringsarbetet bort resterna av de under tryckprovningen använda trådtöjningsgivarna. Den väldiga reaktortanken består invädigt av högvärdigt rostfritt stål, och man har minutiöst kontrollerat, att det inte finns en enda mikroskopisk spricka eller porositet i det fina ytskiktet.
SLIPNING AV FRÄSSKÄR Bilden visar 2 st Safag-maskiner där operatören spänner fast och slipar ett tempo ( 3 faser i höger utförande ) i en maskin varefter skäret flyttes över till den andra maskinen för motsvarande slipning av 3 st faser i vänsterutförande. >>
Stora förvaringsskjulet med kontor coh lägenhet. Lägenheten och kontoret ligger i det hitre hörnet. Hela byggnaden är 57 meter lång och 30 meter bred och byggdes mellan åren 1925 och 1937.I byggnaden finns två slipar. Det finns plats för 55 båtar.
Yxfabriken låg vid riksvägen genom Säter, som här kallas Järnvägsgatan. Fabriken startade vid Björshyttan, ca 7 km från Säter, men flyttades 1907 till de nybyggda lokalerna i Säter. I många etapper har sedan fabriken utbyggts och moderniserats. Tillbyggnaderna i "modern" tid var pressmedjans tillkomst 1947 och ombyggnaden av den gamla hammarsmedjan till sliperi 1958.
Medföljande text: "Myrens Mekaniska Verkstad sett från nordöst. På slipen bogserbåten "Hövdingen". Bilden tagen i slutet av 1930-talet eller i början av 1940-talet. Originalfoto tillhörande Allan och Erik Ljungqvist, Strömstad".
Medföljande text: "Myrens Mekaniska Verkstad, Strömstad. På slipen bogserbåten "Hövdingen" från Fredriksdal. Bilden tagen i slutet av 1930-talet eller i början av 1940-talet. Originalfoto tillhörande Allan och Erik Ljungqvist, Strömstad".
Holms skeppsvarv. Varvsgården sedd från söder. Tv slipen med motorfartyget Bornö (RN 9643). I mitten under ett tak, den gamla exenterhammaren, tv maskinen för bockning av fartygsplåt. Skåne, Malmöhus län, Råå.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 124 Bergs varv på slipen samma båt som 2743c01, 2743c09, 2743b13, 2743b14, mannen t.h. i bilden med vit keps Östen Berg.
Enligt noteringar: 70 st. ramade dia. + 5 st. burkar med oramade dia. Båtar, Varv, Hav. Film nr. 124 Båtupptag på Bergs varv för lagning av propeller. Fyllning av fett i propellerhuvudet. (troligen båtägaren som står i slipen j.f.bilden 2743b13)
Vy över Karlstads varv, 30- eller 40-tal? Till höger vid inloppet till Inre hamnen ses Järnvågen som revs 1957. Till vänster om inloppet bredvid den ljusa byggnaden ses ett fartyg under nybyggnad på bädden. Till vänster därom ligger ett fratyg under reparation uppdraget på slipen. Till vänster om slipen ligger ett par fartyg sidoförtöjda vid utrustninmgskajen. Källa:Sjöfartsstaden Karlstad, En guide vid Kulturhusens Dag 2005. Utg. av Föreningen Karlstad lever. Fotografens ant: Varvet.
Madesjö 196:1
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Forsbergs hus, även kallat "Rallarslottet", vid Herrhagsparken. Enligt uppgift kommer namnet ifrån att fru Forsberg som ägde huset var gift med en ägare till skog och sågverk som sålde slipers till järnvägsbyggen – därav idén att inreda huset med små ettor och kök längs långa korridorer för arbetare på järnvägen. In mot gården fanns större lägenheter. Där bodde tex fotograf Raschta som hade fotoaffär i gjuteribacken. Bilden togs ca 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.