Första kallbadhuset på Falkenbergs strand. Anlades på 1800-talet. Sedan "Patriks badhus". Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Från 299 kr
Veranda i bottenvåningen Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som använde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänsteföretag.
En bandtun utan bandar hette stikel- eller strikeltun. Den började som en vanlig bandtun eller så var de första trolarna istoppade i hål i en stolpe tills man fått full höjd. Sedan la man löst en trole och en stör, sedan en trole och en stör åt andra hållet, eller som här stör åt båda hållen. Det här var en tillfällig tun, när man temporärt ville stänga av ett område. Var bilden kan vara tagen är ännu inte klarlagt.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
Med ett majestätiskt läge på en klippa invid den forna sjön Teden ståtar Ekenäs slott sedan tillkomsten kort före 1600-talets mitt. Byggherren Peder Gustafsson Banér inledde med sitt initiativ en ägolängd som i stort kom att följa släkten till år 1880. Slottets exteriör är sedan epoken Banér i det närmaste orörd. Detsamma gäller dock inte för dess omgivning, som påverkats av sjöns utdikning som genomfördes omkring förra sekelskiftet.
När fotograf Didrik von Essen gjorde sig ärende till Stjärnorp en vårdag 1901, hade minnet av ett intakt slott sedan länge falnat. Dryga 110 år hade gått sedan den kulna dagen i maj månad 1789, då branden sprungit lös i västra flygeln och spridit sig till huvudbyggnaden. Godsägaren med sällskap var på marknad i närliggande Linköping och stor del av övrigt arbetsfolk var i arbete på utgårdar, varför de få som fanns kvar runt slottet var hjälplösa mot eldens spridning.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Gerda Karlsson vid knyppeldynan på trappan till hennes hem på Marstad Länsmansgårds ägor i Bjälbo. Hit flyttade hon med maken Frans Oskar 1927. Nu är året 1951 och hon har varit änka sedan 1945. Att hon sitter vid en knyppeldyna är typiskt för trakten. Hantverket har långa anor i Vadstenabygden och Gerda är säkert väl medveten om både talrika leveranser till hovet och att det sedan länge går att köpa vadstenaspetsar i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm.
Betlastning. Arrie var en av en handfull stationer i Skåne som försågs med en betbrygga av den här typen. Bryggan bör ha varit ganska nybyggd när bilden togs då den typen byggdes runt 1940 (kanske första betkampanjen). Betbryggorna fanns i 2 modeller: Lastning på ena sidan eller på båda sidor. Bryggan i Arrie var ensidig. Stålöverdelen är borta sedan början på 60-talet, medan betongbryggan fortfarande finns kvar i Arrie. Bangårdsspåren är sedan länge borta.
Sterner och Blomquist AB, Malmö, 1944. Ett viktigt led i arbetet var den gamla motorns befriande från smuts, färg och olja. Sedan demontering verkställts nedsänktes motordelarna i rengöringstankar, där de genom kokning befriades från alla dessa föroreningar, var efter delarna gick till kontrollen. Där uppmättes slitaget för varje del med nogranna instrument och antecknadess på en undersökningsrapport, vilken sedan låg till till grund för renoveringens utförande.
F6 Karlsborg 1947. Procession från Garnisonskyrkan till järnvägsstationen med de 5 ur F6 personal som omkom i en flygolycka i Salerno. I järnvägsvagnar transporterades sedan löjtnanterna Wånge och Pehrson samt flygplansmästaren Holm till sina respektive hemorter för gravsättning. Processionen fortsatte sedan till Karlsborgs södra kyrkogård där flygteknikerna Ågren och Thelner gravsattes. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Sällskap vid bilen. Erik och Mathilda Thermaenius på Eriks 82-årsdag, med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Bilen på bilden är en Essex från 1919-1920 som ägdes av Gottfrid Thermaenius. Den registrerades den 18:e maj 1920 och hade reg.nr. T610. Ett år senare bytte bilen ägare till Hallsbergs Elektricitetsverk som sedan hade kvar den till 1927, då den hamnade på en verkstad i Örebro och sedan avregistrerades.
Inv.nr: O194. 2001-01-30, AS. dragg` subst. ~en ~ar typ av mindre ankare utan stock och med flera armar: akterdragg; fyrkloig ~ HIST.: sedan ca 1580; av lågty. dragge eller eng. drag 'dragg; bottenskrapa'; besl. med dra(ga) http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O137445 2001-01-30, AS. Såtekrok, redskap som användes vid fiske av Lake. Man agnade krokarna med något ljust föremål (vit tygbit el. dyl.) som sedan Laken högg i.
Stora verkstaden 1972. Nyproduktionen är nedlagd. Bara en båt har byggts sedan Karl Fröbergs Båtvarv AB. De övertog varvet efter Fröbergs död. Många av aktieägarna är båtägare som har båtar byggda på Fröbergs varv eller har båtar som legat där för vinterförvaring. Sedan 1970 hyrs delar av varvet, bland annat stora verkstaden, ut till Båtbolaget i Stockholm AB. Båtbolaget använder varvet för att utföra reparationer och hyr ut platser för vinterförvaring.
Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget". Lenhovda är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping, som senare 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Lenhovda var sedan urminnes tid tingsplats (tingsställe) i Uppvidinge härad. Det äldsta kända belägget är en anteckning från 1408 där tingsstället betecknats som "Linhofda tinget". Lenhovda är kyrkby i Lenhovda socken och tillhörde efter kommunreformen 1862 Lenhovda landskommun. I denna inrättades 1 januari 1940 Lenhovda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1956, samtidigt som landskommunen ombildades till Lenhovda köping som senare, 1971 uppgick i Uppvidinge kommun.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.