Enligt text skrivet på kopian: "Gustaf Svanberg dödsfall inf. 11/9 Kammarskrivare Gustaf Svanberd, var här vid tullen i Uddevalla. Blev sedan tullförvaltare och vice kontrollör i Malmö. f. 1878 ???: advokat F. Zachau Kungsg. 4, U-a".
Från 299 kr
"Järbo kyrka. Här i förgrunden x hade klockstapeln stått vilken nedbrann för 3 år sedan. Vi voro på högmässan här, vilken förrättades av pastor Derin - 17 juni 1923" enligt text på fotografiet
Text på kortets baksida: "Handlanden Johan Ulric Holmer, f.1/11 1792 i Strömstad, fadern provincialläkare, intagen 1805 under no 146 å Gust. Barnhus. Utgick derifrån 1808 till handel, sedan egen handel".
Text på kortets baksida: "Sjökaptenen Georg Adolph v Gegerfelt, f. 1826. Son af Major C.C. v. G. Carolina Fredrica Clancey. G. 1862 m. Anna Charlotta Mariana Aurora v. Gegerfelt, f.1834. Ångbåtsbefälhafare å Uddevalla, sedan Oscar II".
Orig. text: Sankt Larsgatan 42. Rådman Hultmarks villa. Byggnaden uppfördes 1899-1900 av bankdir. Berhard Söderbaum (1851-1926), ägdes 1912-1935 av rådman Richard Hultmark (1867-1935), sedan av konsul K. A. Ullholm (1890-1974) och efter honom av svärsonen Sture von der Burg.
Första maj. Demonstration. Fanbärarna går först. Sedan följer människor med plakat. De har tågat över Västerbron och är på väg mot Folkets Park. Till höger ligger Törnberget. I bakgrunden ses Villagatsbadet och bebyggelsen på Nästkvarnsområdet Socialdemokrater
Kungaparet har anlänt till Arboga för att delta i riksdagsjubileet. Det är 550 år sedan Sveriges första riksdag. Till vänster ses Marianne Ytterberg (i folkdräkt) och till höger Per-Olov Nilsson.
Riksdagsjubileet 1985 Höga politiker, och utländska gäster, befinner sig i Arboga för att delta i riksdagsjubileet. Det är 550 år sedan Sveriges första riksdag. Okänt vem denne man är, möjligen president Nyereres (Tanzania) adjutant?
Industrianläggningen vid forna Lundbergs Läderfabriks AB i Valdemarsvik 1988. Lädertillverkningen var då sedan länge nedlagd och detsamma gällde för den möbeltillverkning som hade tagit vid i början av 1960-talet. Den överblivna anläggningen blev därefter ett huvudbry för kommunen, tills en vändning kunde skönjas med nya verksamheter i renoverade lokaler. Sedan bildens tillkomst har delar av det så kallade Sjöhuset till höger rivits och Garvaregatans sträckning ombildats i en ny dragning av Storgatan.
Första kallbadhuset på Falkenbergs strand. Anlades på 1800-talet. Sedan "Patriks badhus". Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Veranda i bottenvåningen Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Svensknabben bebyggdes under 1880-talet av Leonard Jeansson och ärvdes sedan av konsul John Jeansson som 1901-1902 lät uppföra den stora putsade byggnad som ännu står. Fastigheten såldes 1962 till Kalmar kommun som använde huvudbyggnaden till privata fester. 1984 såldes fastigheten till Capitex som kontoriserade husen. Idag inrymmer de ett flertal tjänsteföretag.
En bandtun utan bandar hette stikel- eller strikeltun. Den började som en vanlig bandtun eller så var de första trolarna istoppade i hål i en stolpe tills man fått full höjd. Sedan la man löst en trole och en stör, sedan en trole och en stör åt andra hållet, eller som här stör åt båda hållen. Det här var en tillfällig tun, när man temporärt ville stänga av ett område. Var bilden kan vara tagen är ännu inte klarlagt.
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
Med ett majestätiskt läge på en klippa invid den forna sjön Teden ståtar Ekenäs slott sedan tillkomsten kort före 1600-talets mitt. Byggherren Peder Gustafsson Banér inledde med sitt initiativ en ägolängd som i stort kom att följa släkten till år 1880. Slottets exteriör är sedan epoken Banér i det närmaste orörd. Detsamma gäller dock inte för dess omgivning, som påverkats av sjöns utdikning som genomfördes omkring förra sekelskiftet.
När fotograf Didrik von Essen gjorde sig ärende till Stjärnorp en vårdag 1901, hade minnet av ett intakt slott sedan länge falnat. Dryga 110 år hade gått sedan den kulna dagen i maj månad 1789, då branden sprungit lös i västra flygeln och spridit sig till huvudbyggnaden. Godsägaren med sällskap var på marknad i närliggande Linköping och stor del av övrigt arbetsfolk var i arbete på utgårdar, varför de få som fanns kvar runt slottet var hjälplösa mot eldens spridning.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
Gerda Karlsson vid knyppeldynan på trappan till hennes hem på Marstad Länsmansgårds ägor i Bjälbo. Hit flyttade hon med maken Frans Oskar 1927. Nu är året 1951 och hon har varit änka sedan 1945. Att hon sitter vid en knyppeldyna är typiskt för trakten. Hantverket har långa anor i Vadstenabygden och Gerda är säkert väl medveten om både talrika leveranser till hovet och att det sedan länge går att köpa vadstenaspetsar i Svensk Hemslöjds butik i Stockholm.
Betlastning. Arrie var en av en handfull stationer i Skåne som försågs med en betbrygga av den här typen. Bryggan bör ha varit ganska nybyggd när bilden togs då den typen byggdes runt 1940 (kanske första betkampanjen). Betbryggorna fanns i 2 modeller: Lastning på ena sidan eller på båda sidor. Bryggan i Arrie var ensidig. Stålöverdelen är borta sedan början på 60-talet, medan betongbryggan fortfarande finns kvar i Arrie. Bangårdsspåren är sedan länge borta.
Sterner och Blomquist AB, Malmö, 1944. Ett viktigt led i arbetet var den gamla motorns befriande från smuts, färg och olja. Sedan demontering verkställts nedsänktes motordelarna i rengöringstankar, där de genom kokning befriades från alla dessa föroreningar, var efter delarna gick till kontrollen. Där uppmättes slitaget för varje del med nogranna instrument och antecknadess på en undersökningsrapport, vilken sedan låg till till grund för renoveringens utförande.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.