Porträtt av Johanna Catharina "Kitty" Oxehufvud född Melin (18101874). Sittande i stol med högt ryggstycke. Mittbena, slätt hår uppsatt baktill. Klädd i mörk krinolin och kappa av sidenmoiré med vida ärmar och spets kring öppningen. Örhängen, ring på vänster ringfinger och brosch framtill på klänningen. Lutar sin vänstra arm mot litet bord med blomsteruppsättning i vas. Dagerrotyp / daguerreotyp i ram. Nordiska museet inv.nr 314084. - Portrait of Johanna Catharina Oxehufvud (18101874). Quarter-plate daguerreotype.
Från 299 kr
Porträtt av Eugénie, Prinsessa av Sverige och Norge (1830-1889), Sittande knästycke, kroppen vriden åt höger, ansiktet närmast en face. Mittbena, slätt hår kammat bakom öronen, samlat till flätad uppsättning ovanpå hjässan. Mörk krinolin med vertikala snörmakeriband framtill och kring de vida ärmarna. Spetsmanschetter och spetskrage, på kragen oval brosch med kors. Prinsessans h. arm vilar på litet bord, v. arm böjd framför kroppen, händerna hålls intill varandra vid bordsskivans kant.
Andra band av ett fotoalbum som återge resan av den tyske ångkorvetten SMS Stosch till Kina och Japan. Albumet består av en del med omfattande bildbeskrivningar som ofta är småberättelser kring händelser, sjömansarbeten och processer under en sjöfart. Därefter följer fotodelen som består av ljustryck med hög kvalité. Hela albumet var en försälningsverk. Bilderna och texter följer en dramaturgi som motsvara äventyrs- och reseliteraturens berättelser.
Första band av ett fotoalbum som återge resan av den tyske ångkorvetten SMS Stosch till Kina och Japan. Albumet består av en del med omfattande bildbeskrivningar som ofta är småberättelser kring händelser, sjömansarbeten och processer under en sjöfart. Därefter följer fotodelen som består av ljustryck med hög kvalité. Hela albumet var en försälningsverk. Bilderna och texter följer en dramaturgi som motsvara äventyrs- och reseliteraturens berättelser.
Societetsrestaurangen i Varberg som nybyggd, utan det skärmtak som byggdes till längs fasaden 1884. Rikt utsmyckad i morisk stil med mönster och utsirningar. I förgrunden står en liten paviljong som kan ha varit till solskydd eller för ett mindre musikkapell. Många personer på verandorna och kring paviljongen, både vuxna och barn. Originalkartong med text: "Societetshuset vid Varbergs hafsbadanstalt, Curhaus der Seebadeanstalt Varberg (Schweden), Saison: Juni-September." (Jämför med bildnr VMA11716_532_02)
AB Svenska Rakklinga. Den 17 mars 1942. Swings rakblad tillverkades av Swing Ltd AB, grundat 1923 som AB Svensk Rakklinga. Emil Zeidlitz startade år 1914 rakbladsfabriken i Sandviken, Sveriges första, 1923 flyttade till Gävle. Swing var först med det rostfria rakbladet i Sverige, där tillverkades även rakapparater under namnet Swing. Firman hade cirka 100 anställda under 1940-talet. Kring årsskiftet 1952-1953 flyttade företaget tillbaka till Sandviken.
"Kloare Ingrid" vid stugan i Åkaremossen där hon bodde med sin son Erik (1900-1966). Han köpte sig en kamera kring 1930 och började fotografera trakt och folk. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och de var fattiga. Fåren gick på skogen och där fick de även ta bränsle. Vid stugan odlades säd och potatis. Inger dog 1945 och Erik bodde därefter kvar ensam tills han själv gick bort 1966.
Fotografi ur Donald Jobsons fotoalbum. Två herrar i kubb och en kvinna går längs rader med träställningar och travar med s k pitprops i bakgrunden, sannolikt i Varbergs hamn. Pitprops var gruvstöttor som exporterades till Storbritannien som behövde dem i sina stenkolsgruvor. De tillkom som ett nytt virkessortiment i samband med tull- och näringsfriheten kring 1864 och exporterades i stora mängder från södra Sverige, bl a från Varberg
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Nätra. Fjärrfiskeläge med kapell och lämningar efter tomtningar. Tätt bestånd av sjöbodar och kokhus samlade kring den gamla hamnkanalen. Kapellet som ligger högre upp är från 1771. Läget är anlagt av Gävleborgare och därefter använt av fiskare från Ullånger. Söder om fiskeläget en koncentration av tomtningar lämningar efter enkla byggnader som använts i samband med säljakt under förhistorisk tid. I området ingår även spår av malmtäkt från 1700-tal till 1900-tal i berget ovanför hamnen.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och Bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta. En all, leder från landsvägen fram till herrgården.
Havsörn. I bakgrunden Ängö från sydost. Ägare Sven Jeansson på Bergavik. Inköpt 1938, men förstörd i samband med en varvsbrand under krigsåren. Efterföljdes av Havsörn II, som blev en kändisbåt i mitten av 1950 - talet och t. o. m. omnämndes i internationell press.Havsörn finns 1941 upptagen i en båtrulla för Kalmarsunds frivilliga motorbåtsflottilj. Längd 11m, bredd 2,60m,djupgående 0,80 m . Med motorstyrkan 38 hk kunde farter kring 9,5 knop uppnås se : Jeanssondynastin av Göran P D Adolfsson.
Vuxna och barn samlade kring ett kaffebord vid gaveln till en låg stuga, Lilla Gunnels i Sällstorp. Mannen till vänster heter Ahlgren. Uteplatsen är lummig, omgiven av höga syrenbuskar, en frodig klängväxt på husgaveln och annan växtlighet. Pojkens byxor hålls uppe av ett resårskärp, mannen till höger har en småmönstrad skjorta med ståkrage och ett par av klänningarna har detaljer av ett bredrandigt tyg. (Se även bild nr GEA132)
Överums bruk. Gåva av Svenska Dagbladet. Herrgårdstävlan 1925. Överum grundades 1655 av Hubert de Besche (1601-1669) och Henrik de Trij (1624-1709) för tillverkning av kanoner och kanonkulor. Sin nuvarande inriktning fick företaget kring 1850. År 1972 blev Electroluxkoncernen brukets ägare. Detta varade till 1998 då den danska jordbruksmaskinskoncernen Kongskilde Industries A/S övertog Överum. År 1998 var omsättningen drygt 200 miljoner kronor och antalet anställda 225. Källa: Nationalencyklopedin.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.