Klassfoto från Götiska Förbundets friskola 1899 - 1905. Götiska förbundet i Mölndal var en realskola eller en sorts fortsättning på folkskolan. Med på bild är prästen Axel Mauritz Sager och den första stående person från höger är Valdeborg Johansson från Olas stuga i Kållererd. Valdeborg föddes år 1891 och dog 1970. Hon utbildade sig till lärarinna. Axel Mauritz Sager var förståndare för Götiska Förbundets skola mellan åren 1905 -1914.
Från 299 kr
Foto av huset vid hörnet Kvarnbygatan-Trädgårdsgatan 1975. Huset kallades för Eneborg och revs någon gång efter 1970. En av hyresgästerna var familjen Bjerendahl. Hugo Bjerendahl drev under många år, Bjerendahls Ur & Optik i Mölndal. I detta hus växte bågskyttelegenderna Göran och Gert Bjerendahl upp. Till vänster bakom huset fanns Mölndals Möbelaffär. Husets entreer fanns dels på motsatta gaveln, och på dess baksida. Fotot är taget från Papyrus port.
Långåker c:a 1970. Fr.v. 1. Signe Ström f. Svensson, gift med Gottfrid Ström. 2. Maja Persson, kusin till Gottfrid och Åke Ström. 3. Margareta Persson, gift med Kent. Boende i Långåker hyrde huset på 1970-talet. 4. Kent Persson, son till Maja och Pelle. 5. David Bengtsson "Derras" Långåker. 6. Alma Ström f. 1878 i Långåker, kusin till David Bengtsson och mor till Gottfrid och Åke. 7. "Pelle" Persson, gift med Maja.
Villa Klintebo, Backen 1:19 (nu: Södra Kyrkvägen/Stomvägen 17 B) år 1970. Ägt bland annat av syskonen Rut Gren (född 1887 på Skaftö, död 1958 i Kållered) och konstnären/målaren Allan Gren (född 1900 på Skaftö, död 1961 i Kållered) vilka bodde där fram till 1950-talet. Rut Gren arbetade som lärarinna vid Stretereds vårdhem. Kållereds Hembygdsförening har tre målningar av Allan Gren. Relaterat motiv: A1864.
Den gamla kyrkan i Å upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. Det skulle dröja till 1970 innan en genomgripande räddningsinsats sattes in. Ett av flera problem man stod inför var att kyrkan inte grundlagts på frostfritt djup. Nya grundmurar måste till för att stabilisera gavelväggarna och själva gavelröstena stadgas med strävor. Gavlarna gavs även pågjutet skydd mot väta. Här några exempel ur dokumentationen som gjordes kort före arbetets början.
Vy vid Sandared.Stationen anlagd 1893. Stationshuset, en- och enhalvvånings i trä, ombyggdes efter en eldsvåda 1903. Bangården utökades 1946 med ett lastspår. Mekanisk växelförregling. Persontrafiken återupptagen 1995-10-02, två nya plattformar har byggts. Öppnad 1894. i januari 1902 nedbrann stationshuset till grunden, men återuppfördes samma år. 1905 tillkom hävstångsställverk. 1913 tillbyggdes godsmagasinet. Den 15 mars 1952 brinner godsmagasinet ned, men byggdes upp. Vagnslasttrafiken nedlagd fr o m 1 oktober 1989. Persontågsuppehållen indrogs fr o m 28 maj 1989 och bemanningen upphörde normalt den 29 maj 1970. Från 1993 fjärrstyrs stationen från Göteborg. Stationshus och godsmagasin disponeras nu av ett fasadrenoveringsföretag .
Klavreström. Bruket Klavreström grundades 1736 av ryttmästaren Jonston von Krakeborn och jägmästaren Lars Johan Silfversparre, på det gamla säteriet Enghults marker. 1758 fick järnbruket gemensam ägare med Sävsjöströms och Flerohopps bruk. Nästa generation skingrade dock de tre bruken och Klavreström blev bolagsägt. En ny epok inleddes när bergsrådet Johan Lorentz Aschan i Lessebo köpte bruket 1811. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Vy mot mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala, med tomten sedvanligt hägnad med en stengärdsgård. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen. De lodräta markeringarna i fasaden är s k knutlådor som skyddar timrets utskjutande knutar.
Kållereds sista kommunalfullmäktige. Kommunalhuset 14 dec. 1970. Främre raden fr. v. 1. Evert Eliasson (S). 2. Ragnar Andersson (S). 3. Lars Lind (Fp). 4. Paul Andersson (Fp). 5. Signe Fredriksson (C). Andra raden fr. v. 6. ? 7. Erik Svärd (S). 8. Stina Svensson (Fp). 9. Nellie Kullbring (Fp). 10. Hildur Berndtsson (S). Tredje raden fr. v. 11. Åke Stenström (Fp). 12. Lennart Pajnert (Fp). 13. Gustaf Eklund (C). 14. Ivar Andersson (S). 15. John Adolfsson (M). Bakre raden fr. v. 16. Ivar Carlsson (Fp). 17. Evald Johansson (Fp). 18. Arne Ingelhammar (Fp). 19. Lundberg (S). 20. Klang (C). 21. ? 22. Bengt Johansson. 23. ? 24. Sigvard Larsson (S).
Konfirmander 1970. Födda 1955. Övre raden från vänster. 1. Ronnie Schyberg. 2. Hans Palmgren. 3. Jonnie Bengtsson. 4. Christer Larsson. 5. ? 6. Stellan Svensson. 7. Ulf Persson. 8. Leif Persson. 9. Sven-Göran Sjöström. 10.Kjell Nilsson. 11. Gunnar Adås. 12. Sven-Ove Holmström. 13. Ove Englund. 14. Lars Löfberg. Nedre raden från vänster. 1. Marianne Nilsson. 2. Ellinor ? 3. Brita Stockman. 4. Helena Lövgren. 5. Elisabeth Söderqvist. 6. Kyrkoherde Gustaf Lindman. 7. Bitte Holmquist. 8. Christina Magnusson. 9. Ann Lindström. 10. Anne Holmberg. 11. Barbro Sund.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Under den Aschanska perioden på Klafreströms bruk byggdes herrgården. Det var bergsrådet Johan Lorentz Aschan som lät bygga det stora huset till sin son och namne, ryttmästare Johans Lorentz Aschan. Arbetet påbörjades i maj 1832. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970, då bruket i Carl Johan Ekströmers ägo lades ner.
Klavreström är en ort och tidigare järnbruk i Uppvidinge kommun, Kronobergs län, Småland. Orten ingår i tätorten Norrhult-Klavreström. Järnbruket i Klavreström grundades år 1736 av löjtnanten Lars Silfversparre. Det ligger vid Mörrumsåns övre del mellan Enghultsjön och Norrsjön. Bruket i Klavreström och kringliggande järnbruk hade en likartad produktion. Av sjömalm framställdes tackjärn i masugnen. Tackjärnet kunde användas till gjutgods eller vidareförädlas till stångjärn i hammarsmedjan. En del av stångjärnet förädlades ytterligare på bruket. En del blev svartsmide i knipsmedjan och en del spik i spiksmedjan. I Klavreström tillverkades i första hand stångjärn men senare även kaminer, värmepannor, kokspisar, manglar och andra bruksföremål. Vid bruket byggdes förutom smedja, masugn och andra produktionsbyggnader även arbetarbostäder och en bruksherrgård. Redan vid 1800-talets början fanns omkring 50 personer boende vid bruket. År 1893 förvärvades bruket av kapten Johan Melcher Ekströmer (politiker) och övertogs 1905 sonen av Carl Ivar Ekströmer. Produktionen moderniserades och hölls igång till omkring 1970.
Bogserbåten "Ljusne" . Mått: 75,0´x 17,0´x 9,0´fot. Maskin: Varvets Icy ångmaskin (18´´x 27´´) på 45 Nhk/180 Ihk, ersatt av en okänd 2cy compond ångmaskin på 312 Ihk. Byggdes 1871 vid Motala Mek. för Ljusne Sågverksägare W. Kempe, Stockholm och kostade 48 000 kr. År 1881 till Ljusne-Woxna AB. Såldes 1937 för 10 000 kr till J. G. Forsner och J. E. Byström, Sundsvall som sålde henne till Dahlström, Lervik och bytte namn till "Lervik". Såldes för 10 000 kr år 1940 till Rederi & Transport AB och döptes om till "Hjälparen III". Stockviksverken köpte båten för 5 000 kr år 1964, sålde vidare samma år till F. Andersson, Sundsvall som använde henne som ångcentral i hamnen. S. G. Göransson, Sundsvall köpte henne år 1970 året efter sjönk hon vid Fillans färjeläge. Sundsvall stad köpte henne för 600 kr år 1971 som tog upp och skrotade henne.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.