Strängnäs
Från 299 kr
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Läroverksgatan 5 i Linköping byggdes troligen under 1700-talets första hälft och är en av få nakna timmerhus som finns kvar i stadskärnan. Fönstren mot gatan har förstorats i senare tid. Åt gården är fasaden i mer ursprungligt skick. Den folkliga benämningen "Krogen Amerika" skvallrar om den restaurangverksamhet som bedrivits i huset. Sedan 1980-talet inrymmer huset en kollektivverkstad för konstnärer i Östergötland som sysslar med grafik.
Kronobergs läns sanatorium, alt. Växjö sanatorium Lugnet, började byggas 1912 och stod klart 1914. Under 1930-talet utökades verksamheten vid sanatoriet men i och med botemedlet mot TBC började verksamheten avvecklas för att slutligen läggas ner 1962. På 1980-talet genomfördes stora renoveringar av byggnaden och på 1990-talet flyttade Växjö Waldorfskola in i det tidigare sanatoriet. 2003 genomfördes en ny ombyggnation när skolan flyttade ut och det gamla sanatoriet blev en lägenhetsbyggnad.
Kronobergs läns sanatorium, alt. Växjö sanatorium Lugnet, började byggas 1912 och stod klart 1914. Under 1930-talet utökades verksamheten vid sanatoriet men i och med botemedlet mot TBC på slutet av 1940-talet, började verksamheten avvecklas, för att slutligen läggas ner 1962. På 1980-talet genomfördes stora renoveringar av byggnaden och på 1990-talet flyttade Växjö Waldorfskola in i det tidigare sanatoriet. 2003 genomfördes en ny ombyggnation när skolan flyttade ut och det gamla sanatoriet blev en lägenhetsbyggnad.
Charles Bengtsson (1875 - 1960) står utanför Alfred Mattssons hus på Böletvägen, 1940-tal. Han bodde i "Charles" Labacka 1:7. Gården revs på 1980-talet. Charles Bengtsson var spelman (fiol), troligen Riksspelman 1927 då han spelade upp på Skansen i Stockholm. Detta tillsammans med sin bror Erik (dragspel) och systerson Conrad Olsson. Han var också möbelsnickare och biodlare. Han sålde honung och bin på Göteborgs Kungstorg. Bikupor ses i bakgrunden till höger.
Johan Karlsson ("Borrar-Johan") går i pension från sitt arbete som borrare vid Arboga Mekaniska Verkstad. Porträtt av man. Text på fotots baksida, se AKF-14484 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Verkstadsklubben vid Arboga Mekaniska Verkstad 1919-1934 I bildens nederkant står skrivet "Arboga Mek Verkstadsklubb 1919 - 1934" Gruppfotografi 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Arboga Mekaniska Verkstad 1895. Området sett från södra sidan av Arbogaån. I bildens nederkant står skrivet " 106. Arboga. A-B Arboga Mekaniska Verkstad. 1895." 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Arboga Mekaniska Verkstad firar 100 år. Festklädda män och kvinnor sitter vid dukade långbord. Höga kandelabrar och blomsteruppsättningar pryder borden. Arboga Gjuteri och Mekaniska Verkstadsbolag 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. AMV
Flygbild över del av Arboga. Västerbron över Arbogaån. Villaområdet, till vänster om bron är Nästkvarn. I bildens övre vänstra hörn ses Meken. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad har besök av en kund. Personalen demonstrerar tråddragmaskiner. Till vänster Sverre Larsen och i mitten Gotthard Larsson. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Herrar i ytterkläder studerar maskiner. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Två män arbetar i fabrikslokalen. Här ses maskiner, lastpallar och maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, interiör. Fabrikslokal på Meken. Stora maskiner. Ett kontor syns till vänster i bild. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Maskiner står uppställda i tre rader i lokalen. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. Fabrikslokal med maskiner och hyllor med maskindelar. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Arboga Mekaniska Verkstad, Meken, interiör. En man, iklädd overall, arbetar vid en maskin i en stor fabrikslokal. Det finns traverser i taket. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.