Här visas en nyplöjd åker där man använt vändplog, där motvändningen ännu inte är gjord. T h syns en s k räcktun med två räckar. Sådana tunar hade man där det var lågt betestryck med tex kvigor. Bilden kan vara tagen nedanför Lausbackar mellan Hallbjäns gamla och nya gårdsplatser mot kyrkan, vilken troligen döljs av träden. Se även bild 26.
Från 299 kr
Denna lilla romanska portal kallas församlingsporten och är kyrkans huvudingång. Den är gjord av omväxlande grå och röd kalksten i ett s k språng. På en hög tröskelsten står de inre profilerade posterna, vilka bär upp ett överstycke, en s k tympanonskiva i trepassform. På skivan står det skrivet 1805 med rödkrita. Detta år utförde man stora utvändiga arbeten på kyrkan.
Här åker brudparet Emilie och Jakob Larsson hem efter vigseln i kyrkan. Efter dem kan man tänka sig att Emilies föräldrar åker, Oskar (J.O.) och Lisa Larsson. Gården som skymtar i bakgrunden är Oskars barndomshem. Huset, som nu finns i hörnet bakom hästarna och som förr var Lau handelsförenings affärslokal och sedan järnaffär, var ännu inte byggt när bilden togs.
Masse har fotograferat skolan från söder med kyrkan i bakgrunden. Träden vid kyrkogårdsmuren är ännu små. Skolan är här 21 år gammal. Taket är täckt med falsad plåt i små ark, ett ovanligt takmaterial på landsbygden. Närmast ligger storskolan med tre fönster på långsidan och bakom småskolan med två fönster. T v är lärarbostäderna.
Ruinen efter Hannäs gamla kyrka står ännu kvar på en höjd invid sjön Vindomens västra strand. Den har föregåtts av en träkyrka som på 1400-talet ersattes av en stenbyggnad, den nuvarande ruinen. Kyrkan togs ur bruk i samband med att den nya kyrkobyggnaden stod färdig i socknen 1885.
Kristbergs kyrka har tidigmedeltida ursprung men har likt de flesta kyrkor av ålder ombyggts i omgångar. Särskilt omfattande byggnadsarbeten utfördes under det sena 1600-talet och 1700-talets första del då kyrkan avsevärt förstorades. Den senaste mer grundliga restaureringen gjordes 1879 vilket till största del skapade rådande byggnad.
Motiv från Hannäs med panorama över sjön Vindommen. I bildens mellangrund ligger Gravudden och Gravholmen till Hägerstad slott. Från vänster i fonden skymtar församlingens gamla kyrka som vid tiden nyligen lagts i ruin och ersatts med den nya kyrkan som anas i bakgrundens dis. Vidare ses Solvestad by och Hornvallsgården.
Hospitalskyrkan i Linköping låg innan den revs på hospitalsområdet söder om Hospitalstorget. Sjukvårdsanstalten upphörde som egen församling 1785 och när staden lanserade nytt läge för sjukvården ansågs kyrkan överflödig. Mellan åren 1885 tills byggnaden revs 1897 fungerade den som lokal för Östergötlands museum.
Interiör av Gusums kyrka. Altartavlan, som föreställer kvinnorna vid Kristi grav, är målad av Olle Hjortzberg. Predikstolen härstammar troligen från Stegeborgs slottskapell och är ett ovanligt prov på renässansstilens äldsta predikstolar. De flesta ljuskronorna är av naturliga skäl tillverkade vid Gusums bruk, varav den åldrigaste kronan skänktes till kyrkan redan 1695.
Under 1600-talets första hälft hade befolkningen i Simonstorp nått sådan omfattning att det befanns nödvändigt att uppföra ett kapell som komplement till sockenkyrkan i Kvillinge. Ett sådant kom därför att byggas och stod färdigt år 1650. Kapellet motsvarar i stort nuvarande kyrkas långhus. Därefter har kyrkan byggts ut i etapper för att nå dagens utseende. Vy från söder.
Ett tidigt ögonblick från Medevi brunn. Enligt påskrift vy från byggningen Vobis mot Stora gången. Till vänster ses delar av Dalbyggningen, Schefferska byggningen och kyrkan. Gruppen till höger sitter på trappan till Kastellet och i fonden skymtar Stora badhuset och handelsbodar. Bland personerna ses bland andra makarna Düben, fröken Olga Nordin, doktor Björklund och fru Weinberg för att nämna några.
Ruinen av Sankt Anna gamla kyrka. Kyrkan togs ur bruk på 1820-talet. Annexkapellet i Sankt Anna församling kom att förfalla efter att socknen erhållit ny kyrka 1821. Under kyrkoherde Carl-Lennart Fogelbergs energiska ledning började man vid 1960-talets början arbeta med att restaurera byggnaden. År 1973 kunde kapellet återinvigas av biskop Ragnar Askmark.
Interiör av Herrestad kyrka. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1851 års grundliga renovering då bland annat altardisken tillkom. Från tiden kan sannolikt även räknas kaminen med sitt värmespridande rökrör. Predikstolen är emellertid av mycket äldre datum, inköpt redan år 1687 från Vadstena och bär mäster Måns Gabrielssons hand.
Vy mot Linköpings domkyrka 1939. Bilden tagen från Östergötlands museum som vid tiden snart står färdig. Närmast ses odlingar i sydöstra hörnet av vad som senare kommer att kallas Museiparken. Odlingarna och bebyggelsen kommer inom kort att försvinna. Mellan området och kyrkan skymtar domprostgården till vänster och biskopsgården till höger i bild.
Kolorerat vykort föreställande Tyska torget i Norrköping. Torgets namn härrör till Hedvigs kyrka som i folkmun kallas Tyska kyrkan och vars tillkomst bekostats av stadens tyska församling. I fonden syns Enskilda banks bankpalats i jugendstil uppförd 1899-1902 efter Gustaf Wickmans ritningar. Vy mot sydväst.
Linköpings domkyrka med sitt 107 meter höga torn har i det närmaste stått oförändrad sedan 1886. Under perioden 1877-1886 genomfördes den senaste, genomgripande ombyggnaden av kyrkan. Arbetet leddes av arkitekten Helgo Zettervall som hade en uttalad ambition att accentuera kyrkans gotiska uttryck.
Interiör av Linköpings domkyrka vid 1890-talet mitt. Kyrkan har genom sin ålder naturligtvis haft ett antal skilda altaruppsatser. Under perioden 1833-1926 stod bildens gipsskulpturer vid högaltaret. De var utförda av Johan Niclas Byström 1831-32 som förutom Kristus symboliserade Tron och Hoppet respektive Kärleken. Enligt en tradition ska Oscar I:s gemål drottning Josefina och deras barn stått modell till den sistnämnda gruppen.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Altartavlan föreställer Jesu himmelsfärd och anses som en av konstnärens vackraste målningar för kyrkobruk.
Klostergatan 13 (nuvarande nr 48) i Linköping. Låg ryggåsstuga som länge (revs 1935) bredde ut sig på gatans trottoar. Byggnaden till höger är Betaniakapellet. I fonden skymtar tornen till både Hospitalskyrkan och Domkyrkan. Den förstnämnda kyrkan revs 1897 vilket ger senast, möjliga datering.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.