Någon kilometer söder om Björkfors utefter en den smala och krokiga vägen mot Hycklinge ligger Hagla gravfält. Ett 30 x 50 meter stort område med bland annat elva resta stenar. Sommaren 1904 fick platsen fotograf Didrik von Essen att stanna till för denna vy.
Från 299 kr
Tinnerbäckens flöde utgjorde ett ofta förekommande motiv för fotografen och konstnären Didrik von Essen. Fotografier från miljön tog han inte sällan som inspiration och förlagor för sitt landskapsmåleri. Här en typisk studie från år 1900. Som staffagefigurer hade han rimligtvis arrangerat de bägge kvinnorna i grönskan. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Wadstena har lagt till vid lastageplatsen invid Malfors. Vi vet inte vad som i stunden lossades men närheten till Cloettas chokladfabrik gjorde att just Malfors länge var platsen för exotiska leveranser från världens alla hörn. Bild från 1920-talet, även brytningstid för landets godstransporter där lastbilar kraftigt ökade till antal.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Hällgatan 12 A i Linköping. Det oanseliga torpet kom att ge namn till stadsdelen Vimanshäll. När området styckades i tomter för villabebyggelse 1922 behövdes ett samlande begrepp för trakten. Av flertalet lanserade förslag valdes det på platsen befintliga Wimanstorp/Wimanstorpet som inspiration till områdesnamn. Torpets namn hade för egen del sannolikt sin grund i soldaten Johan Wiman (död 1779). Namnet
Vy mot kvarteret Dalkarlen i Norrköping, från dåvarande korsningen av Kvarngatan och Klockgjutaregatan. Byggnaden i förgrunden har tillhört det garveri som under 1700- och 1800-talen drevs på platsen. Idag ligger Dalkarlens studenbostäder på den gamla garveritomten. Kvarngatan 13 motsvarar idag Kvarngatan 9. Vy mot sydost.
Tinnerbäcken en vårdag omkring förra sekelskiftet. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bakgrunden. Således vy mot väster från läget av nuvarandet Sankt Larsbron.
Huvudbyggnaden till Kåreholm i stram nyklassicism. Enligt en inskriftstavla stod byggnaden färdig 1823, i det närmaste uppförd på platsen för en äldre och mer anspråkslös anläggning. Arkitekten är okänd. Förslag har emellertid lämnats för hovintendent Lars Jacob von Röök. Byggherre var under alla omständigheter major Christian Justin von Yhlen. Godset kom vidare att gå över i släkten Mörners ägo.
Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Del av Stora torget i Linköping 1926, lätt igenkännlig även för dagens förtrogna med platsen. Den gamla stadsgårdens ägare och nyttjare har naturligtvis bytts ut genom åren. Länge hette de Carl Jakob Anderson och Vilhelm Beckman, vars rörelse kom att överleva dem bägge.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Stationsinspektören och hans hustru vid Bjärka-Säby station omkring 1905. Jonas Svanström hade tilldelats platsen i Bjärka-Säby 1902, och han kvarstod tills tjänst vid den större stationen i Vimmerby erbjöds honom 1914. Hustrun, med dopnamnen Tyra Agnes Sofia, var född i Karlskrona och hade inflyttat i samband med parets giftemål 1904. Foto omkring 1905.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
Cykelutfärd 1901 med en parad av tidens åkdon för både stora som små. Platsen är Grand Hotells trädgård i Linköping. Utöver detta får vi veta att sällskapet är danska undersåtar. Det får sin förklaring i den identifierade ynglingen länst till vänster. Han heter Johannes Peterzén och är född i Danmark 1869. Med tiden kommer han att bli grosshandlare staden och även vice konsul.
Parti av sjön Roxens norra strand med fastigheten Sandviks huvudbyggnad i grönska. Sjöns långgrunda vatten krävde en utsträckt brygga och den behövdes för den ökade trafik till och från platsen som inletts i slutet av 1800-talet. Området blev alltmer populärt för främst välbeställda Linköpingsbor, som här lät uppföra sommarbostäder för sina familjer. Bild från 1900-talets första år. Enligt notering före 1909.
Familjen Lange framför slussvaktarstugan i Nykvarn. Slussvaktmästaren Johan Alfred Lange ses sittande bakom häcken. Han tjänstgjorde på platsen från 1868 till sin död 1913. Kvinnan bredvid är hans maka Helena Christina Andersdotter och de har varit gifta sedan år 1860. Övriga personer på bilden har inte identifierats men är rimligtvis svärföräldrar och egna barn. Bild från omkring förra sekelskiftet.
På Boarps storgårds ägor i Nykil fanns i äldre tid två handelslokaler. Bilden visar den mindre affären som uppfördes omkring 1890 av handlare Johan Nilsson. Efter köpman Nilsson följde en mängd handlare på platsen, varför det inte varit möjligt att namnge handlarparet på bilden. Tiden torde vara något år under 1920-talet.
Ett kort uppehåll i arbetet för fotografering. Platsen är Skorpa kvarn i Vist socken och mälden tillhör godset Bjärka Säby som äger kvarnen. Till höger står mjölnaren Johan August Eriksson, de yngre är möjligtvis hans söner, kanhända anställda mjölnardrängar. Johan August drev kvarnen under åren 1905-10.
År 1934 stod vattenkraftverket i Hackefors klart och tystade Stångåns tidigare fria flöde förbi platsen. Innan dess hade emellertid fallets två kvarnar upphört att mala, den sista (bildens) 1929, med vetskap om vad som komma skulle. Fotoåret 1925 malde kvarnens stenar dock ännu.
Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod ungefärligen på platsen för dagens västra landfäste av Drottningbron. Närmast till vänster ses bebyggelsen i det forna Tannefors kvarter nr. 27 som till delar tillhörde Jon Asklunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet. Fototiden uppskattad till omkring 1865.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.