Kvarteret Landshövdingen 17, Kvarnholmen
Från 299 kr
Kvarteret Landshövdingen 10, Ölandsgatan.
Hertigen talar med landshövdingen
Hertiginnan talar med landshövdingen.
Landshövdingen Bo Hammarskjöld
"Från invigningen av nya köksbyggnaden 19/11 1959 (Apelviken)." Överläkare Albert Ahlberg talar vid bord med gäster. Till vänster med armarna i kors sitter landshövding Reimer Johansson. Se även bildnr KSA58. Meddela oss gärna om du vet namnet på någon av övriga personer!
Tegnérfesten 7 september 1926, i samband med avtäckandet av Tegnérstoden vid dåv. stifts- och landsbiblioteket (numera Karolinerhuset). Landshövding August Beskow i talarstolen. Till vänster syns en del av stadens honoratiores, i dörröppningen syns arkitekten m.m. Paul Boberg. Till höger skymtar en fanborg med studenter, tillsammans med några nyfikna skolpojkar.
Flickan Anna Björnström porträtterad i Maria Tesch ateljé i Linköping. Dotter till domprost Johan Herman Björnström och makan Anna De la Gardie. Familjen var bosatt i Västerås men hade anknytning till Linköping genom Anna De la Gardies föräldrar, landshövding Robert De la Gardie och dennes maka Mathilde von Kraemer.
Våren 1938 rådde det stor aktivitet på höjden norr om Österbymo. Hembygdsområdet Ydregården skulle komma att invigas till hösten av landshövding Karl Tiselius, men uppenbart kvarstod mycket arbete. Vid ett platsbesök och på en i sammanhanget väl vald bänk samspråkade initiativtagaren Axel Leonard Rääf och Ellen Tiselius.
Huvudbyggnaden på Mo gård, även Mogård, uppfördes 1905 i gammal herrgårdsstil av landshövding Axel Ekman efter ritningar av Agi Lindegren. Här genom ett brevkort daterat 1915. Upplysningsvis kom gården att säljas till staten 1943 och år 1946 flyttades en vårdanläggning för dövstumma i Gävle till Mo. I sammanhanget uppfördes en rad nya byggnader i området för driften av verksamheten.
En grupp män med hatt och käpp står vid en häst och vagn på en kullerstensbelagd gata, möjligen Brahegatan. De tittar mot fotografen. Ev av dem är sannolikt landshövding Pettersson. En man i livré sitter på kuskbocken. De befinner sig delvis i skuggan av ett högt fruktträd.
Tre äldre män med hatt och käpp står vid en häst och vagn på en kullerstensbelagd gata, möjligen Brahegatan. De tittar mot fotografen. Ev av dem är sannolikt landshövding Pettersson. En man i livré sitter på kuskbocken. De befinner sig delvis i skuggan av ett högt fruktträd.
En stor folksamling kring en övertäckt Andréebyst vid Brahegatan i Gränna. En man står intill densamma och talar, det är möjligen landshövding Felix Hamrin. På en bänk vid husväggen sitter statsminister Per Albin Hansson till vänster och Sv Uppfinnareföreningens representant Carl Setterberg till höger. Intill står bland andra Gränna Hembygdsförenings ordförande A E Bolling.
Sammanspikningen av sista rälsskarven på BAJ mellan Hestra och Nissafors 26/7 1902. Från vänster i bild ses Baningenjör vid BAJ H. C. Schultz, VD Kapten Carl Sprinchorn, Rådman Erik Trana, grosshandlare Christian Carlander, Landssekreterare Mats Zachrison (revisor i BAJ), Landshövding L. W. Lothigius, Landssekreterare Fritiof Ohlsson, Professor Aug. Wijkander, Grosshandlare Ivar Waern, Fabrikör Alfred Sandwall, Byggnadschef F. Blidberg, Bandirektören BJ Major D. Insulander
I september år 1951 stod Vasatorget, som det ursprungligen kallades, klart. Landshövding Carl Hamilton avtäckte Ivar Johnssons konstverk "Människan och hennes genius". Raol Wallenbergs plats. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
ÖrSJ,Örebro - Svartå Järnväg, invigdes med 175 specialinbjudna gäster däribland prins Eugen och landshövding Axel G. Svedelius. ÖrSJ drev aldrig någon trafik på banan utan den sköttes av Köping-Hults järnväg (KHJ) på 50 års-kontrakt. Den 1 oktober 1897 öppnades banan för allmän trafik. KHJ bytte namn till Örebro-Köpings järnväg (ÖKJ) den 1 november 1897.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.