Benny Nilsson är mästare i bänkpress. Benny har en medalj om halsen och en blombukett i handen. Medaljen kan vara från Paralympics. Han är omgiven av tre kvinnor och två män. De ser ut att befinna sig på Bennys arbetsplats, i berget på CVA (Centrala Verkstaden Arboga).
Från 299 kr
Karby
PRESSNING. Denna bild får exemplifiera en icke automatiserad arbetsplats för pressning. Operatören sitter här framför pressen och plockar för hand de pressade ämnena från pressbordet till grafittallriken. Arbetet var ensidigt och monotont och helt styrt av pressen som gick kontinuerligt. Avbrott skedde endast i samband med att vissa kontrollmoment utfördes. En operatör betjänade en press till skillnad mot dagens förhållande där operatören övervakar flera pressar.
Under rubriken "Manlig telefonist" publicerade Östgöten i september 1956 detta foto. Som en del i sin utbildning till trafikbefäl praktiserade Birger Einarsson på telestationen som var en arbetsplats med mestadels kvinnor. Frun Alice Einarsson instruerade Einarsson på det tillfälliga inhoppet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
En samling män uppställda för fotografering vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), tvåa från vänster, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
En samling män uppställda för fotografering utomhus vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), tvåa från höger, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
En samling män uppställda för fotografering vid ramverkstaden på Papyrus. Birger Andersson (1909-2004), trea ståendes från höger, arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
Fyra män i arbete vid ramverkstaden på Papyrus. Arbetet sker med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson (1909-2004) arbetade på Papyrus mellan 1924-1976. Hans arbetsplats var ramverkstaden där de spikade lastpallar och "bottnar", som användes för att skydda pappret vid packningen med stålband. Under sina 52 år i ramverksta'n spikades bottnarna för hand i ca 30 år. Resterande tid med hjälp av spikmaskin. Birger Andersson var spikare.
Cementfabrik lägger ner rör.
Bellmansgatan 2, tak med dekor i västra mittrummet. Pardörrar.
Bellmansgatan 2, interiör av tryckerilokal.
Bellmansgatan 2, interiör av lokal.
Bellmansgatan 2, interiör av lokal. F.d. caféet.
Bellmansgatan 2, interiör av tryckerilokal. Fd. restaurang, matsal. Nordvästra hörnet.
fotografi, bilder
Porträtt av Carl Axel Moberg. Vid sitt giftemål 1855 med Ulrika Josefina Hultgren var han inspektor vid Thorönsborgs slott i Sankt Anna. År 1861 flyttade paret till Lotorps bruk för makens tjänst som inspektor därstädes. Efter några år bytte han arbetsplats till Finspångs bruk och kom där efter en tid att sadla om till värdshusvärd. Det nya värvet tycks passat honom väl ty år 1870 flyttade makarna till Söderköping för att där driva stadens gästgiveri. 1874 flyttade makarna till Norrköping för fortsatt verksamhet inom mat och dryck.
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.