"Alltjämt ligger kaffedoften tät i magasinskvarteren, där Gevalias smakpatrull samlas till sin dagliga prövostund" Interiör från fabriken. Bilden finns med i boken "Ett 4faldigt leverne". Text Allan Lundberg och Foto Svante Hedin. Från utställningen "Gävlar i stan" på Gävle Museum 1967.
Från 299 kr
FLYGARGRAVARNA De sju brittiska flygargravarna på Skogskyrkogården i Falkenberg är från 1944. Flygarna hörde till tre olika bombflygplan som störtade runt Anholt 29 augusti 1944. Det fanns sju man i varje plan. Dessa ingick i en attack på Königsberg (nuvarande Kaliningrad) och Stettin (nuvarande Szczecin). De sju flygarna flöt i land runt Falkenberg mellan 8 och 14 september 1944. Hela historien om vad som hände under en enda natt av andra världskrigets över 2000 nätter är berättad i Lars Wikanders skrift DE KOM ALDRIG HEM. (Finns på Falkenbergs museum.) Bild :1 En tidig officiell ceremoni (förmodligen 1955) där de ursprungliga vita träkorsen är kvar. (Fotot genom Gösta Ranlid, Köinge.) Bild : 2 Lions Club i Falkenberg har smyckat gravarna med blommor och ljus sedan 1954. Från början med en ceremoni veckan före jul. Senare gick man över till Allhelgonahelgen. Bild : 3-4 Av de brittiska flygarna var sju engelsmän och två kanadensare. En av de sistnämnda var Douglas Sparkes från staden Regina i delstaten Saskatchewan i Kanada. I den delstaten har det varit sed att varje omkommen flygare från andra världskriget fick en sjö uppkallad efter sig. I norra delen av regionen finns i dag Lake Sparkes. Bild : 5 Två medlemmar i Lions Club i Falkenberg var med redan vid första utsmyckningen av flygargravarna 1954. Det är Stig Ringström och Sven-Arne Svensson. Bilden är från Allhelgona 2003. Bild :6 1994 hade Falkenbergs museum en av sina största utställningarna någonsin, Sju vita kors, med utgångspunkt från Lars Wikanders material i DE KOM ALDRIG HEM. Bild : 7 Vid invigningen av museets utställning 8 maj 1994 deltog brittiske försvarsattachén i Stockholm, John Walmsley, samt brittiske konsuln i Göteborg, Alan White, med kransnedläggning vid flygargravarna. Fyra plan från F16 gjorde också en hedersflygning över Falkenberg. Bild :8-9 En informationstavla om flygarna och Zofia har kommit upp på Lars Wikanders initiativ. De som läser på tavlan är Steve and Rose Nichol från Ottawa, Kanada. De är speciellt intresserade av de två kanadensiska flygarna på Skogskyrkogården. (Rose's farbror, Joe Gallipeau, är en av de fyra flygare som är begravda i Varberg.)
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 001 pumprum 01. Kylvattenpumpar P212. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Elektrisk belysning allmänt. Industriell teknik. På Elektroskandia-utställningen visades en 16-ljus koltrådslampa, som tillhör Elektroskandias museum. Lampan, som är en av de få i världen, är tillverkad omkring 1879-80. Den har kontaktöglor som krokas fast i motsvarane krokar i en lamphållare av trä. En spiralfjäder ombesörjer kontakttrycket mellan lampa och hållare. Strömbrytaren är den enklaste tänkbara och består av en på den ena polskruven vridbar arm av metall och är därigenom direkt spänningsförande. Lampan är avsedd för 110 V driftspänning. Från v professor Gustaf Lövgren, KTH, diriktör Ivar Folcker, Svenska föreningen för Ljuskultur samt professor Hans Ronge, Lunds universitet.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 002 pumprum 001. Kylvattenpumpar. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Den röda gummiledningen innehåller bergdränagevatten pumpat från rum 0020 i reaktordelen.Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Under drifttiden pumpades vattnet in i reningsbyggnaden och vidare till Sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som länge var oigenkänt men som lyckligtvis lokaliserats. Berga slott i Linköping innan det kunde bära så stolt epitet. "Slottets" kärna består av bildens huskropp som uppfördes av färgaren Jakob Widoff 1832. Färgarens dotter kom att gifta sig med tidningsmannen Carl Fredrik Ridderstad och så långt i historien användes huset som sommarviste för ägarna. Med makarna Ridderstads son Anton Ridderstad som ägare, följde förändringens vindar. Vid mitten av 1880-talet hade den historieintresserade militären grundat Östergötlands fornminnes- och museiförening och i hans planer fanns vidare att förlägga ett Östergötlands museum på gårdens ägor. Av detta blev som bekant en annan lösning men längre bar tanken att vid Berga skapa ett östgötskt friluftsmuseum, vari det ännu existerande Berga minnespark var en del i. Men slottet då! Jo, både ägaren, hans samlingar och idéer tarvade en större och mer ståndsmässig byggnad på platsen. År 1896 lät han därför bygga ut sommarbostaden till den slottsliknande byggnad som ännu består. Bilden är odaterad men 1894/95, möjligen 1896, är tänkbart som en beställning kort före ombyggnaden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.