T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidandes nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än i Lidköping. De nio män som instiftade orden var: Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste cermonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice cermonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.
Från 299 kr
T.N.J. Ordenssamfund, som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordensnamnet T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var att "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad utvecklades en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. Död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. V. Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.
Porträtt av fru Johanna Olofsson. Född 1832 på Jursla ryttmästarboställe i Kvillinge som dotter till sergeanten Frans Johan Olofsson och makan Anna Fredrika Görges. Fadern hade emellertid gått bort en tid före Johannas nedkomst och därav följde ett antal flyttningar inom församlingen för den kvarvarande familjen. År 1856 förmäler källorna att hon då ingick i kyrkoherdeparet Håhls hushåll i Rystad. Hon hade då rimligtvis redan träffat och gjort planer med vice pastorn i Kvillinge, Filip Kindmark. Den 4 maj 1858 vigdes de och förenades i Gladhammars församling där Kindmark innehade tjänsten som socknens komminister. Vid tiden för bilden hade makarna dock varit bosatta i Ledberg sedan 1863. Här skulle de bli kvar till 1876 då ny tjänst i Appuna erbjudits maken. Tiden där blev emellertid kort. Maken avled i maj månad 1877 och Johanna flyttade tillsammans med sonen Filip Georg till Linköping. Hon avslutade sina dagar i värmländska Skillingmark där hon sedan en tid varit boende hon sin bror. Man skrev då 7 februari 1896.
Apoteksmuseet i Hälsohögskolan i Jönköping. Utställningen producerades 1982 av Jönköpings läns museum i samarbete med dåvarande Munksjöskolan. Vid den tiden bedrev Jönköpings läns landsting vårdutbildningar i byggnaden. Utställningen visar en apoteksinteriör med en typisk apoteksofficin försäljningslokal - på landsbygden vid sekelskiftet 1900. Inredningen är hämtat från det gamla apoteket i Vrigstad i Småland. Inredningen med inventarier och litteratur skänktes 1968 till Jönköpings läns museum av apotekare Åke Rapp i Sävsjö. En betydande del av samlingen är också skänkt till länsmuseet av apotekare Åke Martin i Jönköping 1982. Apotekens officiner försäljningslokaler var ofta dyrbart inredda. Det gällde framför allt apoteken i de större städerna. På landsbygden var inredningen enklare. Ett fullständigt utrustat apotek skulle vara försett med officin, materialkammare, tinkturkammare, laboratorium och stötkammare samt källare och drogkammare. I utställningen visas hyllrader med ståndkärl efter ståndkärl i en bestämd ordning, vidare recepturen där många piller och mediciner tillreddes samt hur giftskåpet var märkt och inrett. Officinen var apotekets ansikte utåt. Apoteket i Vrigstad öppnades 1845 som filialapotek till Lejonet i Jönköping. 1870 blev det ett självständigt apotek för att 1911 bli medikamentsförråd då apoteket flyttade till Sävsjö. När inredningen i Vrigstad byttes ut i början av 1950-talet skänktes den i sin helhet med ståndkärl och allahanda burkar till Jönköpings läns museum.
The Barys - konstcyklisterna Max och Birgitta Freytag tillsammans med ytterligare en artist. Max var född i Essen, Tyskland och var konstcyklist sedan unga år. Birgitta, född i Örgryte, var sångerska men blev hans assistent vid föreställningarna och sedan tränad av Max till att utföra cykelkonster även hon. Efter andra världskrigets utbrott flyttade de först till Danmark och sedan till Norge. Men när han blev inkallad, såsom tysk medborgare, lyckades de med list ta sig till Sverige, ansöka om främlingspass och bosätta sig i Varberg. Där bodde de kvar till sin död. När bilderna tas i juni 1945 har kriget alldeles nyligen (7 maj) tagit slut i Europa. Deras shower i Varbergs Nöjespark var mycket populära och de for på turné med olika cirkusar och uppträdde i andra nöjesparker. De gifte sig 1949 och fick två barn, som även de deltog i showen. Mats Bahr (Ottosson) och dansken Peppo var två komiker som de samarbetade med. The Barys fortsatte arbeta ända fram tills Max blev sjuk på 1960-talet. Då började Birgitta istället driva en korvkiosk. Uppgift till bilderna: Norrgatan eller Borgmästaregatan 33.
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, var en engelsk importör och grosshandlare, som var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Han öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Luck och Co, Drottninggatan 18, Gävle. Augusti 1945. Percy Frére Luck, född 14 februari 1844 i Brighton i England, död 22 december 1915 i Stockholm, en engelsk importör och grosshandlare, var verksam i Sverige under större delen av sitt liv. Efter studier vid Eton anställdes Luck vid Englands största trävarubolag och kom som dess representant till Sverige och Sundsvall. Där gifte han sig med en sågverksägardotter, och startade 1874 egen firma inom trävarubranschen, med kontor i Stockholm. Hans affärsvänner uppmanade honom att införskaffa det engelska te han bjöd på under sina affärsresor, vilket inte fanns att köpa på den svenska marknaden. Öppnade därför den så kallade Theboden i Cervinska huset vid Malmtorgsgatan. Affärerna gick bra och sortimentet utökades till andra specerier och konserver. Ett handelsbolag med kontor i London bildades 1880, tillsammans med två landsmän och butiken flyttade till Jacobsgatan 18. Kompanjonerna köptes ut 1890 då bolaget omvaldes till Percy F Luck & Co handelsaktiebolag. Samtidigt startade man egen fabrikation och förädling av importerade råvaror som choklad, torkade och färska frukter, men även konserver av grönsaker från egna odlingar runt om huvudstaden. Man expanderade även på landsorten, så som Gävle 1897. Tack vare goda förbindelser med välkända utländska firmor kunde Luck introducera flera nya artiklar för den svenska marknaden, bland annat bananer på 1890-talet. Inom firman arbetade flera kvinnliga befattningshavare på olika nivåer, vilket var ovanligt för tiden
Anna Josefina Gabrielsdotter, Skrape-Fina kallad, vid sitt hem i Dagsås. Hon föddes 1865 den 19 april. I backstugan till höger bodde hon med sin egen familj och huset till vänster fungerade som ladugård. Fina fick åtta barn, varav två inom äktenskapet åren 1891-1897 med Gustaf Karlsson (1839-1897), övriga fäder var "okända" och två av barnen dog som små. Sitt sista barn fick hon som 53-åring år 1908. Yngste sonen Hugo bodde kvar med henne i backstugan tills hon dog 1957. Stugan har ett rum på ca 9 kvadratmeter. Backstugor kallas så för att de byggs in i en "backe", så både golv och vissa väggar består av jord. På så vis gick det inte åt så mycket byggmaterial, för i backstugor bodde de allra fattigaste. Josefina försörjde sig genom att hjälpa folk i trakten i hushållet såsom att tvätta, spinna, sticka och även sälja bär och blommor som hon plockade. Sin egen lilla trädgård var hon mycket mån om. Hugo bodde kvar till 1968 då han uppförde och flyttade till ett nytt hus i backen ovanför backstugan. Han överlät då hemmet med ett stycke mark till hembygdsföreningen. Utöver de båda intakta husen på bilden finns även utedasset och jordkällaren kvar och utgör numera en välbevarad kulturmiljö att besöka.
Restaurangen Byttan i Stadsparken i Kalmar. Stadsparken i Kalmar är utlagd för att ha en centralt placerad restaurang. Denna byggdes snart efter att parken stod färdig och blev ett populärt utflyktsmål. Då restaurangen hade en form som påminde om en åttkantig smörbytta fick den namnet "Byttan" i folkmun. Med tiden förföll träbyggnaden och 1939 dömdes kökewt ut av hälsovårdsmyndigheterna. Arkitekten Sven Ivar Lind fick i uppdrag att rita en ny restaurang och 1941 invigdes den nya stadsparksrestaurangen, en ljus och luftig byggnad i modernistisk stil. Byttan var länge en sommarrestaurang öppen mellan Valborg och 30 september. I många år var den knuten till Stadshotellet vars restaurangverksamheten skars ner på sommaren så personalen kunde arbeta på Byttan. Under senare år - vi skriver nu 2021 - har Byttan varit fristående. Ett flertal koncept har provats med varierande framgång. 2008 byggdes Byttan samman med det nya konstmuseet som då flyttade från sina gamla lokaler på andra sidan Slottsvägen. Försök har gjorts att knyta samman de två men man har inte lyckats samordna öppettiderna.
T.N.J. Ordenssamfund som bildades i Lidköping den 7 februari 1863. Ordens namn T.N.J.s betydelse är hemlig, men syftet med orden var "lindrandet av en lidande nästas nöd och bekymmer, samt att sprida någon liten glädje i armodets boning". Då en av ordens nyckelpersoner flyttade till Ystad, och där utvecklade en ny gren av orden där denna fått en större central roll än Lidköping. De nio män som instiftade orden var : Telegrafkommissarie Wilhelm E. Warell. Född 1825. Död 1892. Han var ordens förste stormästare. Rådman Jean F. Jungmarker. Född 1819. Död 1872. Ordens förste ceremonimästare. Kommissionslantmästare Anders F. Hjort. Född 1833. Död 1903. Ordens förste skattmästare. Telegrafkommissarie Carl A. D. Hammarén. Född 1827. Död 1911. Ordens förste vice stormästare och ordens förste sekreterare. Häradshövding J. Fredrik Norén. Född 1831. död 1875. Ordens förste vice ceremonimästare. Vice Häradshövding Frans L. Holm. Född 1834. Död 1901. Kommissionslantmästare Richard J. Geintschein. Född 1822. Död 1896. Musikdirektör Isack J. Hultstrand. Född 1821. Död 1893. Handlande Lars F. Jonson. Född 1820. Död 1890. Ordens förste vice skattmästare.
På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.
Gården Karlshem i Västerås-Barkarö. Bilden visar syskonen Britta och Anders på trappan till huset Margretehill i Norberg dit givaren och hans föräldrar och syskon flyttade 1926. I lådan där glasplåten påträffades fanns skrivet: "Britta och Anders taget 28/3 1929". Givaren berättar: "Britta var 13 år och Anders ett och ett halvt år. Barnen sitter på kökstrappan och bakom fanns ett hönshus. Mamma hade öppnat pensionat i huset och Britta hjälpte till. Far hade rakstuga men det räckte inte till ordentligt att täcka kostnaderna för huset. Man hyrde ut ett par rum på bottenvåningen och fyra på övervåningen. Det kostade 2 kr natten att bo där. Man kunde också äta middag vid 12-tiden. Då åt vi också. Och vi hade matgäster från byn också. Ofta var det marknadsfolk och bussresande som kom som tyckte att det var för dyrt att bo på hotellet. Det kom också folk ända från Stockholm som var i Norberg på semester. När direktörerna kom hade pappa bråttom hem från rakstugan för då satt de och pratade i trädgården och det tyckte han var roligt!"
En grupp män och kvinnor iklädda äldre folkdräkter från Härjedalen. Männen håller varsin käpp. Uppgifter från hembygdsforskaren Erik Bergström via Ulla Oscarsson i samband med bildbeställning: "(...) Fotot är publicerat i Modins ortnamnsbok, tredje upplagan, vinjett under Hede. Framtill fr.v: Jo-Pers-Ola, dvs. Olof Halvarsson f.1839 från gården JO-Pers i Hede. Hustrun Gölin Månsd:r, f.1849 Oviken, Halvar Halvarsson f. i Tännäs och arrendator i Hede prästgård. Baktill fr.v: Dotter till Östback-Erik, dvs. Erik Olsson Nääs från Bruksvallarna ingift i Östbacken Hede, dotter endera Sigrid f.1869 eller Emma Johanna f. 1876. Sedan ”Ry-Johanna” från ett fattigt torp ”nåla berget” i Funäsdalen. Hon erbjöds gifte av gamle pastor Wikström som blivit änkling och ville pungslå änkekassan. Men hon avböjde, ville inte bli änka efter den ca 55 år äldre prästen! Så hon gifte sig med Halvar Halvarsson som var dräng i prästgården där de sedan blev arrendatorer. Så Sigrid Jönsd:r f.1869 i Storsjö, gift med bonden Halvar Jonsson i Frubacken Hede. Många socknar således inblandade, med olikheter i klädedräkterna? Jo-Pers-Ola och fru kom på obestånd, de flyttade 1906 till Oviken. Halvar och Johanna köpte hemman i Hallen."
Byggnaden uppförd 1850 av jordbrukare H.J. Törngren. Byggnaden flyttad mellan juni 1982 och 1983, till kv. Liljan 4. Byggnaden i bakgrunden på bild 2 (14867) var uppförd av handlanden P.J. Lundberg 1888. Byggnaden flyttad mellan juni 1982 och 1983, till Busken 8.
fotografi
Hormesta. Runsignum Sö 46
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.