Reportage i Skyllberg. Mars 1956. Kommunhuset i Lerbäck (uppfört 1914). Sedan Lerbäcks kommun gick upp i Askersunds kommun vid nyåret 1970 har byggnaden fungerat som församlingshem för Lerbäcks församling (Lerbäcks kyrka ligger precis intill). Sedan 1990-talet inryms även pastorsexpeditionen i huset.
Från 299 kr
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Skolslöjd, Askersunds Landsförsamling.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Hemslöjd från Askersunds landsförsamling med flera socknar.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Askersunds mekaniska verkstads AB.
Arbetståg med lokpersonal och rallare vid Semlabacken år 1901. Lokförare Johan Ferdinand Karlsson "Askersunds-Kalle" född 6/3 1863 död i Tureberg 4/10 1956, lokeldare Axel Bernhard Ljunggren född 25 november 1874. Pojkarna på fotografiet är från vänster Ivar Karlsson (Carnefeldt), Erik Gustaf Karlsson (Carnefeldt). Erik blev senare lokförare vid SWB och åtnjöt samtidigt med sin fader under 5 år pension. Loket SWB A 7 i tjänst 1875-1922.
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Arbetståg med lokpersonal och rallare vid Semblabacken år 1901. Lokförare Johan Ferdinand Karlsson "Askersunds-Kalle" född 6/3 1863 död i Tureberg 4/10 1956, lokeldare Axel Bernhard Ljunggren född 25 november 1874. Pojkarna på fotografiet är från vänster Ivar Karlsson (Carnefeldt), Erik Gustaf Karlsson (Carnefeldt). Erik blev senare lokförare vid SWB och åtnjöt samtidigt med sin fader under 5 år pension. Loket SWB A 7 i tjänst 1875-1922.
Den avporträtterade Amalia Godée föddes 1835 på Sollerön i Dalarna som dotter till den ordensprydde kaptenen Gustaf Adolf Godée och Carolina Gustava Obitz. Således till det yttre under goda förutsättningar, men faderns bortgång redan i hennes barndom kom att påverka familjens tillvaro i en oplanerad riktning. För Amalias syskon valdes skilda lösningar, själv följde hon sin mor till Västerås och vidare till Askersund när den äldre systern Gustava bildat familj i staden. När systern och hennes make, apotekaren Anders Fredrik Wigander, flyttade till Linköping 1851 följde Amalia med som mamsell i hushållet. Lotten som inneboende i systerns hushåll kom att bestå henne livet igenom. Förhoppningsvis efter egna val, kanske för att inga andra alternativ kom till henne i den komplicerade äktenskapsmarknad som vid tiden rådde för kvinnor i väl ansedda familjer. I sammanhanget kan som en händelse nämnas det skillingtryck "Husmamsellens skottårsvisa" som berättar om Amalias här omnämnda syster Gustava. Visans rader låter oss följa hennes avsaknad av friare och våndan om ett liv som husmamsell. Som oss bekant blev inte Gustavas farhåga sannspådd, men väl för systern. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.