Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Från 299 kr
Linköpings länscellsfängelse var bland landets första cellfängelse att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats 1844. Fortifikationsofficeren och arkitekten Carl Fredrik Hjelm hade upprättat typritningarna som kom att få stort genomslag för landets fängelser. Anläggningen i Linköping börjades redan 1842 och var i alla delar klart 1846.
Linköpings länscellfängelse sett från Gröngatan och Västra vägen. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var bland de första cellfängelser att uppföras som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Linköpings sockerfabrik 1905. Den bastanta anläggningen uppfördes i hast och stod klar under fotoåret. Notera förgrundens vattenspegel. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön torrlades kort efter bildens tillkomst.
Lasarettsgatan i Linköping från Galgbergets höjder. Vid tiden för bildens tillkomst var gatan ännu inte dragen ned mot Sankt Larsgatan utan stannade i Sandbäcksområdet. Horisontellt i bilden löper Sandbäcksgatan och i höger bildkant pågår anläggningen av länslasarettet, invigt 1895, vilket daterar fotografiet till hösten 1893.
Linköpings länscellfängelse från sydväst. Dokumentation av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Cisterciensernas forna kloster i Alvastra grundades år 1143 och var i funktion i nära 400 år. Vid 1500-talets reformation upplöstes klostret och anläggningen har därefter satts som ruin. Här ett förevigat intryck av klosterkyrkan från amatörfotografen Fritz Lovéns besök 1893 eller 1894.
Interiör från Linköpings länscellfängelse. Dokumenterad av Östergötlands museum inför nedläggelsen 1946. Anläggningen togs i drift 1846 och var det första cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Fängelset kom vidare att i mindre skala åter tas i bruk 1957, men lades slutligen ned 1966 för att rivas 1969.
Till hösten 1922 var Garnisionssjukhuset i Linköping färdigställt med placering mellan regementsområdet och länslasarettet. Redan tidigt ansåg dock arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse att anläggningen blivit för stor för regementenas behov. En överenskommelse träffades med landstinget att även civila patienter skulle tas emot och byggnaden fick bland annat stor betydelse för länets vård av öron, näsa- och halssjukdomar. Foto 1925.
En skymt av bebyggelsen vid Ombergs skogsskola i Höje omkring år 1900. Utbildningen startade 1859 för att utbilda skogvaktare för statens räkning och fick inte minst stor betydelse för naturen på Omberg. För att vidga elevernas kunskaper har en rad exotiska trädslag planterats som ännu bidrar till platsens miljö. Skogsskolan upphörde 1935 men anläggningen fick ny funktion som lantmannaskola.
Den herrgårdsliknande Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge uppfördes troligen i början av 1800-talet. Till den pampiga anläggningen hörde två flyglar, sannolikt av äldre datum. På platsen har som namnet anger bryggts öl och fram till 1860-talet även bränts brännvin. Byggnaderna revs under 1960-talet.
Westmanska BB i Linköping 1916. Anläggningen var då ännu inte tio år men hade redan påverkat stadens demografi i positiv riktning. En smula trubbigt bestämt hade spädbarnsdödligheten reducerats med över 50 % mätt under 1906 mot 1916. Barnbördshuset hade realiserats genom en donation av den för Linköping så betydelsefulle välgöraren kapten Henric Westman och var invigt i juni 1908.
I utkanten av Linköpings länslasarett 1925, där det stora sjukhuskomplexet anas bortom trädraden i bildens bakgrund. Sjukhuskapellet med entrégrind mot Smedstadsvägen var en av flertalet byggnader som vid sidan av själva sjukhuset tillkom vid 1920-talets omfattande utbyggnad. För kapellets ritningar, likt för övrig nyproduktion, stod Axel Brunskog. Anläggningen gavs sammantaget ett nyklassicistik prägel.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
Genom grenverket skymtar huvudbyggnaden till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping. Det 50 meter långa moriska palatset ritades av arkitekten Werner Norhun och intog en central plats i anläggningen vid sidan av herr- och dambadhus, hotell och restaurang. Kurbadet öppnade 1898 och när det lades ned 1918 hade över 200 000 patienter behandlats enligt den tyske läkaren Sebastian Kneipps metod.
Vy mot det muromgärda Linköpings länscellsfängelse. Fängelset var det första cellfängelse som uppfördes i Sverige som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anstalten togs i drift 1846 och var i funktion till1966. Anläggningen kom att rivas 1969. Tiden för bilden är 1890-tal.
Hösten 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping, även om den officiella invigningen fick vänta till april månad 1923. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Bilden från 1921 visar befälmässen till I 5 kort före färdigställande.
Det dubbla kasernområdet i Linköping under uppförande. Tiden är 1921 och om dryga året kommer anläggningen stå färdig för I 4 (Första livgrenadjärregementet) och I 5 (Andra livgrenadjärregementet). Byggnaderna närmast betraktaren kom fram till regementenas sammanslagning 1928 att tillhöra I 5, medan delen bortom dagens Brigadgata i förstone inrymde I 4.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.