Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromoskop. Apparat för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Diapositiv belyses genom färgade ljusfiltren och sammanförs optiskt med hjälp av halvgenomskinliga speglar. Denna typ av fotografier är att betrakta som de första färgbilderna. De var dock inte fixerade och kunde bara bertraktas genom apparaten. Kromoskopets historia: Det första praktiska genombrottet för att betrakta färgfotografi uppfunnen 1891 av Fredrich Ives (1856-1937), i Philadelphia. Tre negativ, ett i varje grundfärg (grön, röd blå) på en enda plåt. Diapositivet gjordes direkt från den plåten och betraktades i en apparat som Ives kallade "fotokromoskopet".
Från 299 kr
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Under sitt liv kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Professor Johan Wiborgh föddes i Vadstena 1839. Efter studentexamen 1858 inledde han parallellt med högre studier en yrkeskarriär inom metallurgi. Bland hans befattningar kan nämnas hyttingenjör vid Färnaverken i Västmanland, disponent vid Åvike bruk i Västernorrland och som så kallad bergsvärdie i Sala bergslag. Från 1884 tjänstgjorde han som lektor i metallurgi och hyttkonst vid Tekniska högskolan och från 1892 professor i samma ämnen. Gift med Ingrid, född Hallin, bördig från Fivelstad.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska högskolan.1948-1958. Stockholmsmotiv. På bilden står skrivet Betad i rodankoppar. Färg malakitgrön. a) bara skjöljd b) framk i H. H. c) M. H. o senare isättiks. Ofix. H. Bäckström jan 1936. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska högskolan.1948-1958. Motiv föreställande en flicka i barnvagn. Påbilden står skrivet Betad i rodankoppar. Tonad i tioflavin. Efter toning sköljning..... (svårtydd text se bilden). För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska högskolan.1948-1958. Flicka i barnvagn. På bilden står skrivet Betn. 1/2 min rodankoppar. Tonad i Rodamin G. (30/00). Ofix. H. Bäckström. jan 1936. Bäckström jan 1936. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap. 75-79 Toningsförfaranden för silverbilder (sid 585 och följande).
Porträttfotografi, bröstbild, föreställande ung man med kravatt. Axel Rudolf Bergman född i Stockholm 25 juli 1877, avliden 1965. Bergman studerade vid Tekniska skolan i Stockholm med fortsatta studier vid Kungliga Tekniska Högskolan 1894-1898. Som brukligt vid denna tiden läste han därefter vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1894-1898. Han arbetade som murare 1893-189 och som ritare 1891-1902 och var biträdande arkitekt vid bygget av Nordiska museet 1902-1904 under ledning av Isak Gustaf Clason. Bergman drev därefter egen verksamhet
interiör, programverksamhet, program, konferens, photograph, fotografi
Skrivet på vidhängande papper: Kurs i båtuppmätningsteknik för studerande vid Stockholms högskola den 16 april 1957. Ingeniör Henry Magnusson instruerar. Uppmätning av långbåt, byggd av Jansson på Stegesund år 1892.
Institutionen för Elektronik vid Chalmers Tekniska Högskola. X-bans (lambda 3 cm) masern monterad i kryostat. T.v. signalkretsar, t.h. pumpkretsar (vågledare) för L-bandet. Som pumpkälla användes en högstabiliserad klystron.
'Foton, teckningar och modeller av studenter från Chalmers Tekniska högskola, Institutionen för Arkitekturhistoria, Göteborg. Foton och teckningar av detaljer från Naturhistoriska museets byggader, byggnadsvård. :: Gångjärn. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6929:1-21.'
'Foton, teckningar och modeller av studenter från Chalmers Tekniska högskola, Institutionen för Arkitekturhistoria, Göteborg. Foton och teckningar av detaljer från Naturhistoriska museets byggader, byggnadsvård. :: Ritning. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6929:1-21.Uppmätning, kartskiss av Göteborgs Naturhistoriska museum.'
'Foton, teckningar och modeller av studenter från Chalmers Tekniska högskola, Institutionen för Arkitekturhistoria, Göteborg. Foton och teckningar av detaljer från Naturhistoriska museets byggader, byggnadsvård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6929:1-21.'
'Foton, teckningar och modeller av studenter från Chalmers Tekniska högskola, Institutionen för Arkitekturhistoria, Göteborg. Foton och teckningar av detaljer från Naturhistoriska museets byggader, byggnadsvård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6929:1-21.eckning av dörr.'
'Foton, teckningar och modeller av studenter från Chalmers Tekniska högskola, Institutionen för Arkitekturhistoria, Göteborg. Foton och teckningar av detaljer från Naturhistoriska museets byggader, byggnadsvård. :: Fönsterdetaljer. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6929:1-21.Detaljbilder av fönster och dörrknoppar.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.