Här är ytterligare en intressant bild från den gårdspart som Per Olsson med familj flyttade upp till. Vi ser den nybyggda husdelen från 1908 t h och hur man förberett en fortsättning av den på den gamla husdelens plats. Halva det gamla huset står ännu kvar. Det branta taket och skorstenens placering visar att det haft faltak tidigare. Det har ett bakbygge som är ett inpanelat bulhus. Detta bakbygge är något höjt och har därför fått lite lustiga proportioner. De tätt sittande fönstren tyder på ett ursprung i 1700-talet. T v syns bulbrygghuset, se Bild 998. Bakom det skymtar delar av den nya och den gamla ladugården.
Från 299 kr
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
En för Linköping sällsynt dokumentation från området av Kanberget. Fotoåret var 1916 men miljön är påfallande sig lik till våra dagar. Vy västerut från det så kallade Lorichska huset med blick över gården till Storgatan 84. I fonden skymtar villorna Kaserngatan 7 och till höger nummer 5. Vad som försvunnit sedan bilden togs är trähusen hitom villorna. De tillhörde Wahlbecks repslageri som vid tiden ännu bedrev sin verksamhet från Kanbergets norra delar. Annat som försvunnit är stadens vattenreservoar som tornar upp sig till vänster i bild. Efter att det intilliggande vattentornet invigts 1910 kom den öppna vattenanläggningen så småningom att tas ur bruk och vidare rivas.
Vy från Kanberget mot Linköpings centrala delar. Bilden är odaterad men kan bestämmas till något av 1900-talets första år. Motivet får betraktas som unikt i den bemärkelsen att det fångat hovmarskalk Carl Adolf Gyllenrams sällan avbildade bostad. Vi skymtar den herrgårdsliknande bostaden inbäddad i grönska närmast till höger. Byggnaden revs 1906 för att ge plats för det så kallade Lorichska huset med entré vid Barnhemsgatans möte med Storgatan. En annan byggnaden i bilden med få dokumentationer är huset med valmat tak -mitt i bilden- som länge fungerade som boställe för stiftets konsistorienotarie. Vägstråket i förgrunden motsvarar Västra vägens löp i Kanbergsområdet.
Interiör från häradshövding Carl Dahlgrens hem, Malmskillnadsgatan 7 i Stockholm. Denne orginelle herre var bördig från Gistad socken öster om Linköping men stationerade sig tidigt i Stockholm. Genom livet bar han ett stort, närmast abnormt, samlarintresse. Fotografiet visar ett av hemmets rum, som synes överlastat genom hans samlarlust. Bilden är sannolikt tillkommen kort efter Dahlgrens död 1894. Hans stora donation till Nationalmuseum och Östergötlands museum blev komplicerad. Samlingen var oförtecknad och testamentet var i delar oklart. Den invecklade bouppteckningen av konstsamlingen blev likväl genomförd och är daterad den 15 mars 1895.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Kvarnbäcken (Ållabäcken) mellan sjöarna Drien och Sommen utgör gräns mellan gårdarna Smedstorp och Målen i Norra Vi. Det lilla vattendraget har i urminnes tider givit kraft till mindre skvaltkvarnar men under 1860-talets byggdes en större och gemensam anläggning på Smedstorps-sidan. Kvarnen drevs till en början av en mjölnare som också malde åt andra gårdar. Efter att den siste mjölnaren avflyttat 1901 -den dövstumme Anders Teodor Johansson- fungerade kvarnen vidare för husbehov. Med tiden kom den att förfalla och vid mitten av 1940-talets revs den. Upplysningsvis användes valda delar av virket till att bygga stommen till nytt bostadhus (Vita villan) på Smedstorp. Foto 1938.
Under Östergötlands museums första tid var man hänvisad till provisoriska lösningar för sin verksamhet. De växande samlingarna och önskan om att visa dem var under museets första 75 år förknippat med stora svårigheter. En något udda lösning erbjöds från 1886 i den obrukade och nu sedan längre rivna Hospitalskyrkan invid Hospitalstorget. Här en unik interiör som kan antas vara tagen i samband med museets återöppnade i april 1895. Museet hade året före fått sig donerat delar av häradshövding Carl Dahlgrens digra konstsamling och hållit museet stängt en tid för omhängning. I de nya utställningarna gavs det som synes stort utrymme för donatorns konst.
I Januari 1957 pågick arbetet med att förlänga Hamngatan över Tinnerbäcken. Gatan kom att dras genom Tinnerbäckslyckorna. Den vita byggnaden till vänster i bild, med adress Tinnerbäcksgatan 15, flyttades till Gamla Linköping. Bostadshuset flyttades i två delar till Gamla Linköping 1965 och stod färdigt 1967. Huset döptes till Carin Nilssons villa, efter den sista ägaren. I bottenvåningen bodde familjen Nilsson, där Carin arbetade som konstnär. Man bytte senare namnet till Villa Lugnet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sommaren 1953 tog Pelle Lind och Sven Wass med Firma Ljudreportage en inspelningsstudio i drift i Folktes hus. Bakom glasrutan ses Sven Wass stående och Pelle Lind. Musikerna på bilden är delar av Jörgen Olsens orkester. Studion var den enda söder om Stockholm och ansågs vara landsortens modernaste. Inspelning. Studio. Musiker. Musik. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram till Webbs och Evans undersökningar rörande ljusutbytet vid flytande lufts temperatur, då exponeringen sker i ett sammanhang (kurva B), resp. delad i två (C), fyra (D) och åtta (E) delar med mellanliggande uppvärmning till rumstemperatur. Kurva A motsvarvar exponering i ett sammanhang vid rumstemperatur. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 308 och Kosmos.Swedish Science Press. Uppsla. 1944 s. 164.
Porträtt av Lina (Carolina) Sandell gift Berg (1832 - 1903), författare och poet , som "anställdes på 1860-talet av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen som tidskriftsredaktör. Hon har blivit känd för sina sånger, original och översättningar, som snabbt fick stor spridning genom sångböcker som "Pilgrimsharpan", "Pilgrims-sånger", Oscar Ahnfelts ""Andeliga sånger"" och "Sionstoner". Sandell-Bergs Samlade sånger utgavs i tre delar 188292. Förtröstan och tacksamhet är ofta temat i hennes av Jesusfromhet präglade texter. Tretton av hennes originalpsalmer ingår i 1986 års psalmbok, t.ex. "Blott en dag" och "Tryggare kan ingen vara"
År 1936 skrev Upsala Nya Tidning om att Uppsalas bostadskommitté hade hittat mark på Kungsgärdet och nu kunde köpare sätta igång med småstugebebyggelse efter mönster från trädgårdsstäderna i Stockholm och Göteborg. Stadsarkitekten Gunnar Leche hade gjort en byggnadsplan för 80 småstugor i två olika storlekar. Staden öppnade en småstugebyrå vid Fyristorg för information och att teckna kontrakt. Husen var standardiserade och det var meningen att husköparna skulle utföra delar av bygget själv och på småstugebyrån fanns en sakkunnig instruktör. Husen skulle vara i nflyttningsklara 1 oktober 1937.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
Hobby är avkopplande 25 juli 1967 En man sitter i en fåtölj klädd i vit skjorta och svart slips. Intill honom till vänster står hans fru i en kort trekvartsärmad ljus klänning med deras lilla dotter i famnen som är i halvårsåldern. Hon är klädd i en liten kort klänning. Bredvid mannen till höger står en äldre kvinna klädd i blommig ärmlös klänning och med ett pärlhalsband om halsen. Hon håller några föremål handen och pekar på ett papper som mannen håller i sina händer. På bordet framför honom ligger fler föremål som utgör delar av den hobby som han sysslar med.
Sigurdsristningen (även Ramsundsristningen och Sö 101) består av en stor runhäll på Ramsundsberget, en berghäll nära Sundbyholm, mellan Jäders och Sundby socknar i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England. Ristningen begränsas upptill av två djur med drakhuvuden vända utåt, sammanbundna vid svansarna i bildens mitt, utan runor. Djuret nedan, som innehåller skriftens alla runor, delar sitt huvud med draken ovanför, medan kopplet är öppet vid dess egen svans på motivets motsatta sida.
Glanshammar krock, 16 maj 1966 En bil ligger uppochnervänd på en väg. Den är illa tilltygad då den varit med om en krock. Lösa delar av den ligger spridda över vägen. Kring bilen står ett antal personer. Till vänster om den står två poiser samt ytterligare en man. Den ena polisen håller en avspärrningsstolpe med tillhörande rep i sin vänstra hand. Till höger om bilen står fem män och en kvinna. I bakgrunden till vänster står ytterligare en man och betraktar scenariot. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.