Georg Fant och Birgit Rosengren i Borgholm.
Från 299 kr
Ruinspelen, Borgholms slott. Till vänster Aino Taube i teaterkostym.
Ruinspelen, Borgholms slott. Två herrar i teaterkostym som rider på varsin häst.
Dykaren Gerlofsson arbetar.
TV-Elvis och en man som håller i en signalstav, på uppdrag av Hylands Hörna.
SJ-tjänsteman från Färjestaden pensioneras.
Rågskörd med självbindare. Här ses hur nekarna släpps ut från självbindaren.
Rågskörd med självbindare.
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Gripsholms slott är ett kungligt slott vid Mälaren, strax utanför Mariefreds gamla stadskärna i Strängnäs kommun. Slottet ägs av svenska staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Gripsholms slott inrymmer Statens porträttsamling med över 4 000 verk, med exempel på porträttkonstens förändringar från 1500-talet och fram till nutid. Nationalmuseum ansvarar sedan 1860-talet för porträttsamlingen. Strax framför vindbryggan, på den så kallade Rännarbanan, står några runstenar med berättelser om det berömda Ingvarståget.
Möte i samband med att Föra kyrka får en tavla den 30/10 1958.
Bilden togs vid tillfället för överlämnandet av en tavla i Föra Kyrka den 30/10 1958.
Södra Greda fiskeläge 23/9 1960.
Sandviks hamn ombygges i september 1957.
Teaterföreställningen "Ökensången" i frimurarlogen.
Badgäster vid Kapelludden, juli 1959.
Skurkvarn vid Jordhamn omkullblåst den 21/2 1962. Skurkvarnar användes för att med vindens hjälp slipa kalksten.
Fynd från Störlinge vid en arkeologisk undersökning.
Filosofie studerande Ebba-Stina Carlsson vid Nybyåsen. Vid Nybyåsen och Långerumsåsen har man ofta begravt de döda. Under utbyggnaden av väg 136 undersöktes drygt halva gravfältet på Långerums samfällighet. Inventeringen omfattade ett 20-tal gravar och 30 anläggningar, varav två boplatslämningar. Efter avtorvningen visade sig åsen vara täkt av en tät matta av sten som gav utryck av ett "stentorg".
Amanuens Hagberg (arkeolog) med flera undersöker arkeologiska fynd.
Karlevistenen är Ölands äldsta och en av Sveriges märkligaste runstenar. Den står på en åker i Karlevi bys sjömarker i Vickleby socken, nära Kalmarsund. Stenen är ett 130 centimeter högt flyttblock av grå kvartsporfyr, troligen från trakten väster om Oskarshamn. Den är rest omkring år 1000 (trol. slutet av 900-talet e.Kr.) efter en dansk hövding, Sibbe den gode eller Sibbe den vise, Foldars son, och står på sin ursprungliga plats. Av en teckning från 1600-talet framgår det att den varit omgiven av två nu bortodlade gravhögar. Enligt inskriften har den döde gravsatts i en av dem. Inskriften består av en kortare del på prosa som namnger hövdingen: "Denna sten blev satt efter Sibbe [den] gode, Foldars son, men hans följe satte på ön [detta minnesmärke]". Sedan finns en längre del i form av en konstfull skaldestrof: Fulkin likr hins fulkþu flaistr uisi þat maistar taiþir tulka þruþar traukr i þaimsi huki munat raiþ uiþur raþa ruk starkr i tanmarku aintils iarmun kruntar urkrantari lanti som i översättning lyder: "Dold ligger den som de största dåd följde, det visste de flesta, 'stridernas Truds arbetare' i denna hög. Ej skall en rättrådigare, kampstark 'Vagn-Vidur' på sjökonungens väldiga mark råda över land i Danmark." Skaldedikten är skriven på versmåttet dróttkvætt, och dikten på Karlevistenen är den enda skaldestrof på detta versmått som har bevarats i original. I dikten finns flera kenningar. Trud är namnet på en gudinna, och "stridernas Truds arbetare" betyder hövding eller härförare. Vidur är ett av Odens namn, som här används om den döde hövdingen, och den vagn man färdas på är skeppet. Vagn-Vidur skall alltså tolkas som skeppshövding. "Sjökonungens väldiga mark" är havet. Att stenen står avlägset på en öde strand tyder på att Sibbe avlidit på färd förbi och höglagts på land av sitt följe. Vissa menar att stenen har rest av danskar som var på väg hem efter att ha deltagit i slaget vid Fyrisvallarna utanför Uppsala omkr. år 985. Under runinskrifterna finns på stenen en kort medeltida inskrift med okänd innebörd (NINONI+ EH + ). Möjligen kan det betyda "i Jesu namn". (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.