Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Stilleben. Bilden visar negativ för användning i Chromoskop för direkt betraktande av tre-färgsdiapositiv enligt additiv metod. Använd av professor Helmer Bäckström (och dessförinnan) av docent John Hertzberg som undervisningsmaterial. Bäckström var Sveriges förste professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-1958. För mer info: se Fotografisk Handbok av Helmer Bäckström. Natur och Kultur. Andra omarbetade upplagan 1958-59. Kap 129 Färgfotografiska metoder - en översikt (sid 965 och följande). (För användning i kromoskop liknande föremålet TM45560).
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Strålgången vid belysning enligt Köhlers förfarande: Av ljuskällan I, kastas medelst lamphusets kondensorlins 2, en bild mot mikroskopkondensorns bländare 4. Bländaren 3 avbildas genom mikroskopkondensorn 6 skarp på själva föremålet 3, och kommer alltså att begränsa den belysta delen av synfältet i mikroskopet. 8 är mikroskopobjektivet, i vilkets utträdespupill en bild av I och 4 uppstår. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 909.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Övre bilden: Längst till vänster en elektrisk lins. Mellanfiguren visar dennas ekvipotentialytor. Längst till höger magnetisk lins enligt Knoll och Ruska. Snedstreckad yta markerar järnkapsling, svart markerar omagnetiskt material som utfyller springan i järnkapsling, rutade ytor markerar trådlindning. Undre bilden: Olika former av elektroniska linser. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 929.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bromstrålningens intensitet och dess fördelning på olika våglängder för spänningar mellan 20 och 50 kV. Bilden visar dels den skarpa gränsen mot korta vågor och dess förskjutning med spänningen enl. Duane-Hunts lag, dels hur intensiteten växer snabbt med spänningen särskilt för korta vågor, så att strålningens "tyngdpunkt" eller "effektiva våglängd" förskjutes i samma rikning vid spänningsstegring. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1106.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram för synkronisering av blixt och slutare på lådkamera. Översta bilden: den tid slutaren är fullt öppen. Mittersta bilden: synkronisering med blixt då slutaren är på väg att öppnas. Nedre bilden: tiden för hur långt tid det tar för slutaren att öppnas och stängas. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 776-780.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tvärsnitt genom ett stavgitter med strålgången schematiskt angiven. Ovanför gittret ett mikroskopobjektiv. O, I och II (bilden till vänster) är de olika riktningar i vilka ljusstrålarna från olika springor förstärker varandra, beroende på att skillnaderna i ljusväg är jämnt 0, 1, 2 etc. våglängder (se högra bilden). Dessa riktningarbrukarbenämnas maxima av nollte, första, andra etc. ordningen. Mellan dem mörka områden, där ljusstrålarna utsläcker varandra. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1190.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av en bromsilverkristalls byggnad. Silverjonerna är markerade med plus, bromidjonerna med minus. Den inom en streckad cirkel markerade silverjonen mellan tredje och fjärde jonraderna är "vagabonderande"# dess ursprungliga plats har angivits med en tom cirkel i andra jonraden uppifrån. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 294.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Då man betraktar ett "runt" föremål på nära håll med två ögon (V och H), ser man en större del av dess omkrets (nämligen AD) än om man ser bara med ett öga (AC resp BD). Ett kameraobjektiv motsvarar ett öga. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 166.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Pollen från pelargon, fotograferat med ett objektiv, vars frontlins hade en diameter av ca 8 mm. I vänstra bilden framträda såväl konturerna som ytans fina strukturer klart. I mittbilden är en bländare med 2 mm öppning upplagd i objektivet. Den fina strukturen framträder ej. I bilden till höger är bländaröppningen något under 1 mm. Även kornens konturer äro helt oskarpa. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 895.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika gjutanordningar. Övre bilden visar hur en plåt begjutes med användning av så kallad kaskadgjutare, varvid emulsionen rinner i avsatser ned på plåten# härigenom erhålles ett jämntjockt skikt. Plåten föras på gummivalsar åt höger. Undre bilden visar en springgjutare, där emulsionen tillförs en "ficka" och därifrån genom en noga dimensionerad springa gjutes ut över underlaget. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 250.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Överföringsprincipen vid pigmenttryck. Den översta bilden visar hur de ljuspåverkade och därför garvade (vattenolsliga) delarna av pigmentskiktet ligger överst vid kopiering, medan lösligt gelatin återstår närmast pappersunderlaget. Om själva skiktet överförs till ett nytt papper (mellanbilden), kommer de lösliga delarna ytterst och kan avlägsnas med varmt vatten, varefter en pigmenthaltig gelatinrelief återstår (bilden längst ner). Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 688.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Känslighetskurvor för sex Agfa-infrarödplåtar med känslighetsmaxima vid 1:700, 2:750, 3:800, 4:850, 5:950 och 6:1050 mµ. Samtliga kurvor motsvara lika exponeringsförhållanden, medan kurva 7 motsvarar samma plåt som kurva 6, endast med 10 gånger längre exponering. Observera, hur kurvorna bli lägre och flackare, ju längre in i infrarött de ligga. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 818.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ändring av gradationen medelst Herscheleffekt. Den övre bilden är kopierad från ett hårt negativ och på ett för hårt papper (kopieringstid 20 sek.). Den undre bilden har kopierats i 50 sek. och sedan efterbelysts under 30 min. under ett rödfilter i dagsljus. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 302.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.