Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 1/1-30/1.
Från 299 kr
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 11/9-13/10.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 4/6-6/7
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 14/10-12/11.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 31/1-1/3.
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 7/7-8/8
Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 13/11-10/12. Sankt Peders lek.
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 3/5-3/6
Runkalender. Runkalender. Kalendern är troligtvis en svensk uppfinning och användes främst under 1500- och 1600-talet, men hade en ny period av popularitet under i slutet av 1700- och början av 1800-talet. Kalendern är en form av evighetskalender med markeringar för veckodagar samt de så kallade gyllentalen. I vissa kalendrar finns även kyrkliga högtider inlagda Daterad 1778 9/8-10-9.
Den 2 februari 1961 startade Petrus Nordstedt, Blidö, postföring i skärgården på linjen Söderöra - Blidö - Norröra - Söderöra med hydrokopter avsedd för körning på is, snö och vatten. Svensk uppfinning. Max last 300 kg. Här anländer postföraren till Bromskär, på Blidö, för att hämta post.
Lokal: Hägerstensåsens Medborgarhus. (Se reportage i tidningen PS nr 5/1963). Olle Ljungmans namn är starkt förbundet med Postchaufförklubben, vars mångårige ordförande och sekreterare han varit. Med sin uppfinning, gallret kring lastbilsflaket, vann han på sin tid en riksomfattande FIB-tävling om bästa förslagsärende. I dag har han för övrigt bättrat på uppfinningen.
Den 2 februari 1961 startade Petrus Nordstedt, Blidö, postföring i skärgården på linjen Söderöra - Blidö - Norröra - Söderöra med hydrokopter avsedd för kör-ning på is, snö och vatten. Svensk uppfinning. Max last 300 kg. Här anländer postföraren till Bromskär, på Blidö, för att hämta post.
Utdrag ur utställningstext: Ingenjör Gustaf Dalén är internationellt mest välkänd i en lång rad av svenska fyrkonstruktörer. 1912 fick han Nobelpriset i fysik för sin uppfinning av "självverkande regulatorer att i kombination med gasackumulatorer användas till belysning av fyrar och lysbojar".
Porträtt av äldre dam i ytterkläder och hatt, uppfäst på en metallplåt (s k ferrotyp). På baksidan bild av Industripalatset; inskr. 'Minne av Industripalatset' / 'Fotografi tagen med fotografiautomaten'; i fodral av vit papp, tryckt text: 'Industripalatset / Stockholm / Fotografi-Automat / Bosco / nyaste uppfinning / Bilden bör icke torka i solen / Bildytan får ej vidröras förrän den är torr.' Nordiska museet inv.nr 209787.
Porträtt av dam i ytterkläder och hatt, uppfäst på en metallplåt; på dess baksida bild av Industripalatset; inskr. 'Minne av Industripalatset' / 'Fotografi tagen med fotografiautomaten'; i fodral av vit papp, tryckt text: 'Industripalatset / Stockholm / Fotografi-Automat / Bosco / nyaste uppfinning / Bilden bör icke torka i solen / Bildytan får ej vidröras förrän den är torr.' Ferrotyp. Nordiska museet inv.nr 209788.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd 1931-1943". Svenska Dagbladet, 10-03-1941: Praktisk uppfinning för fönsterträdgården. Handskriven notis: Molins fontän. forts. från sida 73. Fortsättning av föregående artikel: Svenska Dagbladet, 13-03-1941: Rör inte pilarna vid Molins fontän! Svenska Dagbladet, 19-03-1941: Molinpil lever 20 år till.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.