Fåtölj med blommigt tyg. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Från 299 kr
Fåtölj. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Skrivbord. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Tevagn. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Bord. Augusti 1945. Möbelproduktion AB. Upphörde 1992, startade 1899 som Gefle Möbelsnickares Produktionsförening u.p.a, med snickarverkstad vid Södra Kungsgatan 27. Firman utökades 1915, den blev aktiebolag på 1930-talet och flyttades till Södra Kungsgatan 3, nästan hela kvarteret med verkstäder, lager, försäljnings- och utställningslokaler. Efter Söders sanering fick MP nya lokaler vid Södra Kungsgatan. Företaget flyttade på 1980-talet till nytt möbelvaruhus i hörnet Södra Kungsvägen-Österbågen i Hemlingby. MP sålde möbler, textilier och hade inredningsarkitekter anställda för uppdrag till bland andra lasaretten i Gävle, Ljusdal och Hudiksvall samt statliga och kommunala verk.
Foto från Maggie Wiboms ateljé och lägenhet på Lerviks gård där hon bodde hos sin syster Helfrid Joachimsson med man under 1930-talet. Skiss i gips till skulptur av Sankt Staffan av skulptör och formgivare Maggie Wibom. 1934 fick Wibom i uppdrag att göra ett förslag till den nya Staffanskyrkan i Gävle. Även andra konstnärer lämnade in förslag. Efter ett antal ändringar står sedan 1934 Wiboms staty av S:t Staffan, gjuten i brons, i en tornnisch i kyrkans kor. Motivet är munken Staffan som enligt legenden led martyrdöden i Hälsingland.
Schnelldampfer Bremen sjösattes i juli 1903. Hon startade en tradition som blev typisk med små lätta fartyg i andra världskriget, de blev döpta efter tyska städer. Trots att de inte var moderna skepp när första världskriget bröt ut användes de flitigt. Många gick förlorade, andra klarade sig även igenom andra världskriget, men då inte som krigsskepp. Bremen användes som Atlantskepp mellan 1904-14 och användes för olika uppdrag i Östersjön efter det. Hon förlorades när hon träffades av en mina nära Windau den 17 december 1915, när hon skulle hjälpa en torpedbåt som även den träffats av en mina.
Byggnadsdokumentation. Vy från väster på en villa uppförd i Sörliden, Kvarnbyn, 1998. Byggd av återanvänt material från en tjänstemannavilla på Papyrusområdet. Oktober 1998 - januari 1999. Relaterade motiv: 2002_0919 - 0921. Text från: "En byggnadsinventering utförd 1972 på uppdrag av Mölndals kulturnämnd". På denna tomt låg tidigare "Royens Nilses". Det huset byggdes kring 1850 av mjölnaren Nils Svensson, som arbetade vid Royens kvarn, kvarnfallet 21. Han ägde det sedan i mer än ett halvsekel. Huset var en stor rödmålad timmerbyggnad i två våningar. I huset bodde många familjer (ofta 8 - 10) vilket tyder på att små lägenheter och spisrum förekommit. Huset flyttades kring 1930.
Gasverket i Värtan, även kallat Värtagasverket.
Förslag till ny ordning i domkyrkoparken som aldrig kom att realiseras. Historiskt har området runt kyrkan använts som kyrkogård. Före invigningen av griftegården 1811 var domkyrkans tomt stadens enda begravningsplats som utnyttjades för både stads- och landsförsamlingen, liksom för döda från lasarettet och slottshäktet. Efter att begravningar upphört lämnades tomten närmast åt sitt öde. Först 1910 initierades en förändring och man gav den store utvecklaren av svenskt trädgårds- och parkväsen Rudolf Abelin d.y. i uppdrag att göra upp en plan för den gamla begravningsplatsen. Det är i det sammanhanget bilden av ett av hans planförslag tillkommit. Där framgår Abelins idé om att kyrkan borde "stå på grönt", att gräsmattor skulle nå kyrkan kompletterade med öppna rabatter. Förslaget föll, främst av kostnadsskäl.
Porträtt av Christian August Ekeborgh, tidigare Tingström. Född i Norrköping 1824 som enda överlevande barn till bagaren Per Tingström och hustrun Christina Catharina Ringman. Christian August håg stod till en kyrkliga yrkesbana och efter examen 1847 prästvigdes han samma år. Efter kyrklig tjänst i Västra Eneby och Krokek bröt han 1856 upp för delvis nya uppdrag i Kisa som pastorsadjunkt vid sidan av lärare i ortens skola. Dessförinnan hade han gift sig och tillsammans med hustrun Josephine Laurette Öhman hittills välsignats tre söner, varav två överlevt. År 1861 var familjen åter i Norrköping där Ekeborgh erhållit tjänsten som stadskomminister. Efter tiotalet år erbjöds han funktionen som kyrkoherde i Östra Eneby och år 1882 kunde han kröna sitt kall genom biskopens val av honom till kontraktsprost. Som änkling från 1895 gifte han fyllda 72 om sig med den 43 år yngre Anna Amalia Hagberg. Äktenskapet blev barnlöst och upplöstes med Ekeborghs död i midsommartid 1906.
Män i högtidsdräkt och ordensband på frimurarlogen. Redan på slutet av 1700-talet fanns ett antal frimurare i Värmland. Från 1815 hyrde man in sig i Assemblé-huset, som låg på den plats där nuvarande Frimurarhuset är beläget. Efter Branden 1865, när Assemblé-huset förstördes, fick Frimuraresamhället lagfart på tomten. Arkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm J F Åbom fick i uppdrag att göra ritningarna till huset. Förslaget blev för dyrt och stadsbyggmästaren, sedermera stadsarkitekten M O Teodor Högström, modifierade förslaget och huset invigdes 15 februari 1869. Under tiden 31 augusti - 23 september 1905 hölls här unionsförhandlingar mellan Norge och Sverige. Den slutliga överrenskommelsen om unionsupplösningen träffades på eftermiddagen lördagen 23 september 1905 och därmed avvärjdes det krigshot som vilat över unionen.
Män i högtidsdräkt och ordensband på frimurarlogen. Redan på slutet av 1700-talet fanns ett antal frimuare i Värmland. Från 1815 hyrde man in sig i Assemblé-huset, som låg på den plats där nuvarande Frimurarhuset är beläget. Efter Branden 1865, när Assemblé-huset förstördes, fick Frimuraresamhället lagfart på tomten. Arkitekten vid Överintendentsämbetet i Stockholm J F Åbom fick i uppdrag att göra ritningarna till huset. Förslaget blev för dyrt och stadsbyggmästaren, sedermera stadsarkitekten M O Teodor Högström, modifierade förslaget och huset invigdes 15 februari 1869. Under tiden 31 augusti - 23 september 1905 hölls här unionsförhandlingar mellan Norge och Sverige. Den slutliga överrenskommelsen om unionsupplösningen träffades på eftermiddagen lördagen 23 september 1905 och därmed avvärjdes det krigshot som vilat över unionen.
En samling män iklädda smoking, samt med ordensband. Fotografens ant: Frimurare X graden. Fyra år efter den stora branden 1865 invigdes Frimurarhuset. Överst på fasen finns Stuartlogens sköld. Redan på slutet av 1700-talet fanns ett antal frimuare i Värmland. Från 1815 hyrde man in sig i Assemblé- huset som låg på den plats där nuvarande Frimurarehuset är beläget. Efter branden 1865 när Assemblé-huset förstördes fick Frimuraresamhället lagfart på tomten. Arkitekten vid Överintendetsämbetet i Stockholm J F Åbom fick i uppdrag att göra ritningarna till huset. Förslaget blev för dyrt och stadsarkitekten M O Teodor Högström modifierade förslaget och huset invigdes 15 februari 1869. Under tiden 31 augusti- 23 september 1905 hölls här unionsförhandlingar mellan Norge och Sverige. Den slutgiltliga överrenskommelsen om unionsupplösningen träffades på eftermiddagen lördagen 23 september 1905 och därmed avvärjdes det krigshot som vilat över unionen. Källa: Nybolm-Svanqvist, Näringsliv i Värmland. Tryckår 1942
Man skulle kunna tro att det här är ett motiv från stranden, men det är faktiskt taget uppe från Lausbackar! I förgrunden är det fd åkrar och betesmarker, delar av markerna tog man lera och grus i fram till 1980-talet. Större delen är idag bevuxen med tallar och enbuskar mm och är snårig mark numera. Det har tydligen varit en regnig sensommar, för lerhålet framför Lina ställe är vattenfyllt. Här plockade både Masse och pojkar i bygden på hans uppdrag fossiler, det fanns massor. Huvuddelen av Masses fossilsamling på 500.000 delar är plockade i "Lairhäulä". På ancyllusvallen bakom lerhålet ligger Lina Jacobssons, fd Söderlunds, ställe. De 5 träden på tomten är de enda som syns på hela backarna! Men det fanns en oxel nere hos Masse, det är alldeles utanför bild t h. Vi ser det lilla bostadshuset och brygghuset och th ladugården med bod på högra gaveln. Vid det vänstra dubbelträdet är det en källare, se Bild 1086. Lausviken skymtar en aning t v om dubbelträdet.
Restaurangen Byttan i Stadsparken i Kalmar. Stadsparken i Kalmar är utlagd för att ha en centralt placerad restaurang. Denna byggdes snart efter att parken stod färdig och blev ett populärt utflyktsmål. Då restaurangen hade en form som påminde om en åttkantig smörbytta fick den namnet "Byttan" i folkmun. Med tiden förföll träbyggnaden och 1939 dömdes kökewt ut av hälsovårdsmyndigheterna. Arkitekten Sven Ivar Lind fick i uppdrag att rita en ny restaurang och 1941 invigdes den nya stadsparksrestaurangen, en ljus och luftig byggnad i modernistisk stil. Byttan var länge en sommarrestaurang öppen mellan Valborg och 30 september. I många år var den knuten till Stadshotellet vars restaurangverksamheten skars ner på sommaren så personalen kunde arbeta på Byttan. Under senare år - vi skriver nu 2021 - har Byttan varit fristående. Ett flertal koncept har provats med varierande framgång. 2008 byggdes Byttan samman med det nya konstmuseet som då flyttade från sina gamla lokaler på andra sidan Slottsvägen. Försök har gjorts att knyta samman de två men man har inte lyckats samordna öppettiderna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.