Efter rötningen skulle linets torkas. Det kunde göras i särskilda torkhus, s k bastur, men också på en ugn ute i det fria. Här har Masse arrangerat en arbetsbild en snöfri dag i Helgmillum (mellan jul och nyår) där linet torkas på ugnen. Vidare brakas linet närmast ugnen med hjälp av ett särskilt redskap som krossar linets stjälkar. Därefter skäktas linet med ett skäktträ likt en machete mot en liten stolpe så att man slår sönder stjälkarna. I nästa moment häcklas linet, då det dras genom en häckla försedd med en mängd långa järnpiggar, så att stjälkarna dras bort från linfibrerna.
Från 299 kr
Anderstorps Stormosse ca 1942. Fridell vid en torvmaskin uppställd för hösten. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet.
Uppenbarligen var Smiss Christian Petter Persson också snabb med att ta till sig lucern som ny fodergröda. Här är den torkade lucernen ihopsatt till små stackar, köislingar, i väntan på inkörning. Bilden är tagen på åkrarna i norr med gården liggande i söder bakom Smiss vät, vars vatten blänker i bildens mitt.
AB Bofors Nobelkrut. Tillverkning av bomullskrut (nitrocellulosa). Den torkade bomullen (i burkarna till vänster) indränkes med syra i blyburkar. Dessa nedsättes därefter i kylvatten. Till höger en centrifug, där överskottet av syra avdrivas. I fonden en lergodsfläkt, som avsuger saltpetersyregaserna från centrifugen.
Mellringe terapi, över julen som protest 4 januari 1967 En kvinna i vit arbetsrock står och håller upp en tavla med vad som ser ut att vara torkade växter på. I bakgrunden syns bord med kartonger och papper på. Vid ett bord sitter två män i beige kläder och arbetar. De som befinner sig i lokalen får arbetsterapi.
Enligt texten på bild B145050:137 blev denna ek, av allmänheten kallad Karlgrens Ek, pga att han lätt utverka att eken blev fridlyst. Detta räddade inte eken utan den torkade sakta ut, troligen pga den bebyggelse som skedde i närheten av trädet. Arkitekt E. G. Karlgren.
Enligt texten på bild B145050:137, blev denna ek, av allmänheten kallad Karlgrens Ek, pga att han lät utverka att eken blev fridlyst. Detta räddade inte eken utan den torkade sakta ut, troligen pga den bebyggelse som skedde i närheten av trädet. Arkitekt E. G. Karlgren.
'Torkade fiskskinn: tredje nerifrån är en sik från Vänern, Vänersnäs år 1857 Pi.su. nr. 1019. Andra nerifrån är en lax från Värmlandsnäs år 1884? Pi.su. nr. 1008. Nederst är en sik från Vänern år 1857 Pi.su. nr. 1024. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7005:1-8 med foton av fiskar bevarade genom torkning, framtagna för rengöring av konservator.'
Menyn för middagen, vid Gullaboby-Torsås järnvägslinjes invigning den 15 september 1917. Crockfordssoppa är en soppa på fårkött som bryns och kokas och redes samt blandas med separat kokta grönsaker (morötter, selleri och ryska [torkade] ärtor) vilket därefter avsmakas med cayennepeppar och salt. Enligt Gustafva Björklunds "Kokbok för husmödrar".
När höet har torkat i braidet, bär man ihop det och lägger det i en stack för att torka det ytterligare innan det körs hem. Alla är tämligen finklädda, för det är lite högtidligt arbete. Det är fakiskt inte bara kvinnfolk, utan tre karlar också! Det är svårt att avgöra vilka personerna är, åtminstone mannen t v. I mitten står nog Jakob Karlsson själv, bakom honom kan det vara svärsonen Alfred Olsson. Kvinnorna är säkerligen dottern Anna och svärmor Ann-Kajse.
En halvhög stolpe, med en ditsatt svart kedja (som staket), har gått sönder och här har stenen blivit lagad med lim. Verktyg klämmer åt stenen tills lagningen har torkat. Vid sidan om stenen står limburkar och penslar. I bakgrunden ser man vägen som går från "Runde sten" på John Halls väg upp mot slottet. Stolpstenarna står på var sida av vägen med kedjor emellan, för att avskärma mot skogen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.