Timrå 117:1
Från 299 kr
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Altartavlan föreställer Jesu himmelsfärd och anses som en av konstnärens vackraste målningar för kyrkobruk.
Länsmuseet i Linköping 1948 och ännu en tid skulle skyltningen annonsera byggnadens två museer, stiftelserna Östergötlands museum och Linköpings stads museum för skön konst. Det var ett omaka par samlingsförvaltare. Det förstnämnda bildat 1884 och med en önskan om kulturhistorisk bredd, där en förlöpare till museet kan sökas i Östergötlands fornminnesförening initierat redan 1864. Det senast nämnda tillkommet efter att läkaren Charles Emil Hagdahl år 1897 testamenterat sin digra konstsamling till Linköping stad. De bägge museerna skulle enligt stiftelseurkunderna hållas åtskilda men omständigheter kom att föra samlingarna samman i bildens och den 1939 invigda museibyggnaden. Först vid 1983 års ingång nådde det långdragna arbetet att sammanslå de bägge stiftelserna fullbordan. Vy från Gråbrödragatan.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Kyrkobygget fick en trög start. Redan 1793 förelåg ritningar till ny kyrka. Byggmästare Casper Seurling anmodades att ansvara för byggnadsarbetet men denne fick förhinder och tvingades lämna projektet efter en tid. Socknen lämnade då arbetet åt en byggmästare Berg från Fågelvik, men denne behövde lång tid att införskaffa borgen. Först 1798 kunde arbetet påbörjas.
Kvarnzelius, Herman,1864-1938. Ämbetsman och politiker (liberal), ursprungligen bleckslagarmästare i Skön vid Sundsvall, riksdagsman 1900-35 (andra kammaren t.o.m. 1912), landshövding i Kopparbergs län 1922-32. K. tillhörde pionjärerna inom nykterhetsrörelsen. Han var chef för Godtemplarorden (IOGT) 1909-14 och spelade en betydande roll i riksdagen, bl.a. som ordförande i statsutskottet (1918-33) och liberal gruppledare i första kammaren (1913-22). K. anlitades också som utredare och statlig förlikningsman i arbetskonflikter och var den förste landshövdingen ur nykterhetsfolkets led. Vid partisprängningen 1923 anslöt sig K. till Frisinnade folkpartiet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=234325
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.