Korsnäs Pappersbruk. PM 2. Juni 1953. Korsnäs AB är ett av Sveriges ledande skogsindustriföretag som tillverkar kartong, säck- och kraftpapper, fluffmassa till hygienprodukter och sågade trävaror.
Från 299 kr
Enligt text på originalet: "Munkedals pappersbruk. Sulfitfabriken till höger. Efter sulfitfabrikens återuppbyggnad efter branden mars 1911. Ivar Lindeberg var ingenjör vid sulfitfabriken 1-4-1911-30-6-1913".
Hallstavik
Göta älvs fall vid Lilla Edet. Inlands sulfitfabrik.
Sörstafors. Pappersbruk, sulfitfabrik och träsliperi. Sorteringssal 1920.
Lilla Edets Pappersbruk i Västergötland. Maskinsalen i nya pappersbuket.
Korsnäs Pappersbruk. PM 2. Det färdiga papperet framtages i stora rullar. Juni 1953. Korsnäs AB är ett av Sveriges ledande skogsindustriföretag som tillverkar kartong, säck- och kraftpapper, fluffmassa till hygienprodukter och sågade trävaror.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men fram till 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Svenska Pappersbruksföreningens paviljong vid Baltiska Utställningen i Malmö 1914. Modell till sulfatsellulosafabrik med pappersbruk.
Del av Göta älv samt Vargöns pappersbruk från landsvägen mellan Rånnum och Forstena
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig period ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, den 4:e i Sverige, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev nu huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då J.L. Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.