Interiör från skofabriken Ideal ägd av Osvald Persson. Fabrikens lokaler är inrymda i källaren på fam O Perssons bostadshus . O Perssons far startade fabriken här i huset 1959-60. Foto 1-4: Skofabrikör Osvald klistrar sulor till slippers. 5: Interiör 6: Läster, korksulor och halvfärdiga slippers 7: Avstruket skoklister i stelnad massa på bänkvägg. 8:Rudolf Bengtsson stansar, innehade tidigare skofabrik i Vinberg. 9: Stans 10: Agopress 12: vertyg 14: Färdiga damslippers med läster i. 15: Bostadshus med skofabriken Ideal i källarlokalerna. Här jobbar ägarn Osvald Persson tillsammans med en anställd. Tillverkning av slippers.
Från 299 kr
Lindhska bokhandeln, 17 maj 1966 Entrén till Lindhska bokhandeln. En stor banderoll med texten "Lottförsäljning pågår" hänger över entrén. Till vänster sitter en affisch med skriven text. Där står: "Vinster 50 000: - Nr: 439.822" 50 000: - Nr: 779.206 Sålda hos oss!" I förgrunden står en dam klädd i mörk hatt med rosett baktill, kavaj och kjol med ryggen mot kameran och tittar upp mot entrén. Hon har ett papper i sin vänstra hand. En massa herrar och damer köar och står i entrén till bokhandeln. Till höger går en herre gatan fram iklädd kostym. Han bär ritrullar i vänstra handen och har ryggen mot kameran. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Markaryd var fram till Roskildefreden 1658 en viktig gränsort för Sverige. 1638 anlades Sveriges andra poststation på orten för att knyta an Stockholm med posttrafiken från Danmark och resten av Europa. Efter att Skåne erövrades av Sverige minskade ortens betydelse. Under slutet av 1800-talet anlades en järnväg från Åstorp till Jönköping och en från Hässleholm till Halmstad, vilka möttes i Markaryd som då blev en järnvägsknut. I Markaryd växte en industri fram baserad på verkstads- och skogsproduktsföretag, och under 1960-talet förlades Rikspappersskolan (numera KCM, kunskapscentrum Markaryd) hit för utbildning inom massa- och pappersindustri.
Rått-Mos Ett säkert medel att bli av med alla råttor i husen. ______ moset behandlas på följande sätt: I ett halvkvarter fotvarmt vatten lägges så mycket mos, som innehålles i en ask, tillika med 4 lod talg eller annat fett, varefter alltsammans omröres till en massa. Härmed bestrykes nu råtthålets kanter. då råttan sedemera kryper därigenom, fastnar moset på dess kropp. I likhet med katten är råttan renlig av sig, och då hon nu slickar sig, får hon giftet i sig. Man kan även därmed bestryka brödbitar, ostkanter osv. samt lägga dem på de platser, der råttor pläga uppehålla sig. Är råtthålet stort, bör man fylla igen det lnågot, samt därefter bestryka det med moset. då råttan gnager upp det igen, får hon moset i sig. Priset på detta nya och ofelbara Rått-gift är 16 st. rgs per ask, varå finnes tryckt anvisning för mosets behandling. P. O. Åberg Kalmar
matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph
Om detta ställe har det hittills inte gått att få några uppgifter. Det måste ha legat neråt Nybrohållet tillsammans med de andra småställena, eftersom Masse tagit upp det under Kauparve. Bilden antyder ett platt och öppet landskap så som det var där nere förr. Längst till vänster skymtar ett annat litet hus. Om det går att identifiera kan man kanske dra slutsatser. Det här är en boplats för mindre bemedlade, rent fattigt skulle man kunna säga. Herrn i vita (!) skjortärmar och frun står framför en rätt skräpig boendemiljö, eller så har man dragit hem en väldig massa ris och bråte att elda med. Den lilla manbyggnaden är säkert ett 1700-tals bulhus, en enkelstuga med ett enda bostadsrum på gaveln och förmodligen ett minimalt kök i bortre vänstra hörnet. Ladugården i bulteknik under agtak består av en fähusdel till vänster och en laddel till höger. Ladportarna står på glänt så man kan se lite igenom ladugården. Något hänger på tork över en stång. Hur var det att leva här? Vem var Nils Närström?
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.