Järnvägsstation i Katrineholm. Västra stambanan öppnade för trafik vid Katrineholm 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg. Eldrift kom på denna bandel 30.04.1926
Från 299 kr
Järnvägsstation i Katrineholm. Västra stambanan öppnade för trafik vid Katrineholm 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg. Eldrift på denna bandel kom 30.04.1926.
Järnvägsstation i Karineholm. Västra stambanan öppnades för trafik 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg. Eldrift kom på denna bandel 30.04.1926.
Järnvägsstation i Katrineholm. Västra stambanan vid Katrineholm öppnades för trafik 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg. Eldrift på denna bandel kom 30.04.1926
Järnvägsstation i Katrineholm. Västra stambanan vid Katrineholm öppnades för trafik 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg Eldrift på denna bandel kom 30.04.1926.
Järnvägsstationen i Stockholm. Stationshuset byggt 1906. Vid järnvägsspåret mellan Stockholm C och Järna. Västra stambanan, där Järna ingår fick eldrift 1926
Stins Paul Gordh Under tiden 1936-1945 var Paul Gordh stins på Västra Stambanan. Paul var även stins i Kattarp och Flen vid olika tidsperioder. Västra stambanan är järnvägslinjen som förbinder Sveriges två största städer, Stockholm (ursprungligen Stockholms södra) och Göteborg. Banan passerar längs sin sträckning följande tätorter: Södertälje, Flen, Katrineholm, Hallsberg, Laxå, Töreboda, Skövde, Falköping, Herrljunga och Alingsås.
Odensberg tillkom 1876 som en mötesstation för att öka kapaciteten på Västra stambanan. Året efter diskuteras mötesplatsens förändring till station, men det dröjer till år 1892 innan det bestäms att Odensbergs mötesstation ska utvidgas till fullständig station. Samtidigt flyttas banvaktstuga nr 504 från Falköping till Odensberg. Under åren 1898-1903 utvidgas spårsystemet. Laskaj och godsmagasin byggs till. Stationshuset byggs till 1906.
Ett järnvägsarbetarlag, På järnvägsspåret mellan Göteborg och Alingsås. Järnvägen öppnad 1857 på denna bandel Elektrifiering Västra stambanan fick elektrisk drift enligt följande: - Katrineholm - Falköping (Ranten) 209 km den 15 mars 1926. - Södertälje Södra - Katrineholm 98 km den 30 april 1926. - Falköping (Ranten) - Göteborg C 114 km den 10 maj 1926 - Stockholm C - Södertälje Södra (Saltskog) 36 km den 15 maj 1926
Västra stambanan öppnades 1858, men då fanns inte någon station i Källeryd. För att öka kapaciteten på stambanan anlades en mötesplats vid Källeryd 1876. Mötesplatsen förändrades till hållplats 1882 och blev station 1908. Eldrift infördes 1926. Dubbelspår österut till Floby 1952, västerut till Herrljunga 1953. En- och enhalvvånings stationshus i trä.
Statens Järnvägar, SJ D. D-lok är en loktyp i Sverige som tillverkats i en av Sveriges största lokserier. Det är SJ:s första standardellok och konstruerades i samband med elektrifieringen av västra stambanan.
Järnvägsstation i Katrineholm. Västra stambanan vid Katrineholm öppnades för trafik 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg. Eldrift på denna bandel kom 30.04.1926. Första byggnaden i bilden är Järnvägshotellet som uppfördes 1878 efter att den ursprungliga träbyggnaden brunnit ner.
Järnvägsmuseets modellhall, Centralstationen. Modell av loket Wästra Stambanan WSB "Westergötland", sedemera Statens Järnvägar SJ B 1 "Westergötland", byggt 1858 av Beyer, Peacock & Co i Manchester, England.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.