Valla 464:1
Från 299 kr
Enligt text som medföljde bilden: "Vid Tången. En norsk modern lustjakt för fulla segel, "Brand" från Fredrikshald 9/7 1899."
Enligt fotografens noteringar: "1914 Plåt från första världskriget." Enligt fotografens noteringar: "1914 Allén vid Tången första världskriget."
1. Måttbäda. Använd till att mäta upp och utmärka avstånden mellan spikarna i borden på en skötbåt. Med stiften i brädan trycker man i bordkanten ett märke där spiken skall slås in. 2. Syl att borra spikhålen med. 3. Järnhake, över vars krokiga spets man kröker spikändarna, som sedan slås in i bordet. 4. Passare av järn. Använd att på vrångämnet rita ut vrångens form. Passarens en ben föres tätt efter borden och deras avsatser, medan man med det andra benet på vrångämnet drar upp den rits, efter vilken vrången sedan hugges till. Passaren har ursprungligen varit betydligt längre, men har nötts av under mångårig användning först av E.A. Viklund, sedan sonen K.A. Viklund och senast av dennes söner. Verktygen köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Holms skeppsvarv. Fiskebåten Västland (anm. felhört, hette Westland) under byggnad för Styrsö Tången, Bohuslän, 1951. Fyrmastskonaremn Else (RN 8342)från Skillinge under reparation. Skåne, Malmöhus län, Råå.
"1931. nr. 40. 1. 12 sek. med papper över en lampa. Bohusbanan i förgrunden, Munkedals fabrik i bakgrunden." "Örekilsälven. Bohusbanan. Bruksvägen. Tången-bron."
Tånghämtning med häst och vagn på havsstranden ute i vattenbrynet. En man lassar tång på kärran. Tången användes till att gödsla jorden. Halland.
Holms skeppsvarv. Fiskebåten Västland (anm. felhört, hette Westland) för Styrsö Tången, Bohuslän, går av stapeln 1951. Stången med fartygets namnstandart sättes upp när fartyget tar vatten. Skåne, Malmöhus län, Råå.
'Bildtext: ''Julius d´Aubagni, född år 1863, pärlfiskare i Lagan. Bosatt i Laholm. Vid pärlmusselfiske med pinnestång och vattenkikare på Lagean år 1927. Obs! Musslan i tången.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 5117:1-7.'
'Bo med 4 st ägg av ejder. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Ejderns bo med 4 st ägg i tången i en bergskreva. Fotit taget med 40 cm lins.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Tydje 52:1
'Bo med 3 st ägg av ejder, krans med dun kring boet, tång kring boet. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Ejderns bo med 3 st ägg i tången i en bergskreva. Fotot taget med 90 cm lins.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'1 st unge av strandpipare intill snäcka. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Brodern eller systern till andre strandpiparungen trycker i tången invid en vit snäcka. Fotiot taget med 40 cm lins på en sandrevel.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
'1 st ejderhona på boet på tång. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Ejderhonan ligger tryggt och ruvar sina ägg i tången ca 5 meter från det andra ejderboet. Fotit taget ca 1,5 meter från den ruvande honan.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Järnknivar som hittats vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Fyndnummer från vänster till höger JM. 55938:128, :88, :89, :84, ? och :87 128: Eneggad kniv med avbruten tånge. 88: Eneggad kniv med avbruten spets. tången avslutas med en eldskadad bronsknapp. 89: Eneggad kniv med rak avsats mot tånge. 84: Eneggad kniv med bladet dekorerat på bägge sidor mot ryggen med snedstreck. 87:Eneggad kniv med avbruten tånge.
Johannes och Charlotta Larsson från Killingsö i Jäla. Killingsö, en numera skogsbeklädd ö i Ripelångsmossens nordöstra del av Jäla socken, var från 1800-talets mitt och fram till 1920-talet platsen för en unik torp- och backstugebebyggelse, beläget som det var mitt i ett sankmarks- och mossområde. De sista boende där var: Johannes och Charlotta Larsson. (I folkmun: "Jonte och Lotta"). Johannes var född på Tången i Brismene den 4/1 1846 död 22/1 1929 och Charlotta på Lillegården också i Brismene den 25/4 1848 död 16/1 1929. Båda begravdes samtidigt på Jäla kyrkogård. Valter Börjesson, Trädgården i Slöta beskriver dem som: "Ett strävsamt par som med hjälp av en oxe och Jontes herkuliska styrka hjälpligt försörjde sig på det lilla torpet. Deras båda barn dog i unga år. Johannes föräldrar, Lars Eriksson, född 1810 och hustrun Maria född 1818, kom med familjen till Killingsö 1862. De bodde då i den backstuga vars rester är den i dag bäst bevarade delen av bebyggelsen på ön.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.