arkitektur, i staden
Från 299 kr
interiörer, grupporträtt
interiörer, scener, övriga
fotoalbum
Fotoåret 1934 var bildens Linköpingsmiljö snart borta. Platsen i hörnet av Sankt Larsgatan och Nygatan var bestämd för Åhléns Tempo-varuhus.
Motorkompaniet, med agentur för General Motors, på en bild från 1938. En senare hyresgäst var Blombergs kappor fram till rivningen 1961 inför bygget av Tempo-varuhuset.
Tempo i Linköping år 1956. När Tempo öppnade sin utökade butik var det Sveriges största Tempovaruhus. På bilden ser man Eric Gevall i mitten, Wendel Carlsson (TV) , till höger står chefen för varuhuset i Linköping: Inge Dahlgren. 1935 öppnade Tempo sitt första varuhus i Linköping, det låg vid Trädgårdstorget, ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
År 1966 flyttade varuhuskedjan EPA in i nya lokaler i Linköping. Vid tiden för bilden har det gått några år och inom kort kommer kedjan köpas upp av Åhlénskoncernen och namnet ändras till Tempo.
Linköping 1934 och det har börjat rivas i hörnet Nygatan-Sankt Larsgatan. På platsen ska Åhléns uppföra ett Tempo-varuhus, stadens första av slaget. I hörnhuset, dåvarande Nygatan 28, hade Brita Johnson drivit sin modeaffär från några år in på 1900-talet.
Volontär 118 Ericsson vid en tysk terrängbil en så kallad "Tempo jeep" på garageplan under regementets dag 1947. Jeepen ingick under andra värdskriget i svenska armén bla som dragfordon till 37 mm pansarvärnskanon.
SLIPNING AV FRÄSSKÄR Bilden visar 2 st Safag-maskiner där operatören spänner fast och slipar ett tempo ( 3 faser i höger utförande ) i en maskin varefter skäret flyttes över till den andra maskinen för motsvarande slipning av 3 st faser i vänsterutförande. >>
En vy från Linköping som kan kräva sin förklaring även för den som är väl förtrogen med staden. Utsikt från fastigheten S:t Larsgatan 31 med kameran riktad rakt österut. Således visar området närmast betraktaren den bakgård i kvarteret Doppingen som till vänster begränsas av varuhuset Tempo (nuv. H&M) utmed Nygatan. I blickfånget pågick i stunden någon festlighet vi inte närmare kan redogöra för. Men väl kylslaget för en karuselltur kan konstateras. På platsen för marknaden kom något längre fram i tiden att resas varuhuset Domus (nuv. Gränden). Notera gärna Ebenezerkyrkan bortom karusellen, förvånansvärt sällan avbildad. Vintern 1963.
Byggenskapen gick tydligen i ett rasande tempo på Anderse! 1910 byggdes den nya manbyggnaden, strax efter den nya ladan och här 1914 är den nya ladugården just färdig, bruklaven står ännu kvar! Det är lite märkligt att halm ännu var ett gångbart taktäckningsmaterial. Det tyder på att man hade ont om skog till att såga spån av, det var annars nog det naturliga materialet. Ladugården är modern med fähus i sten med stora rikt spröjsade fönster och föderloft i rödmålat trä, likaså med fönster. Dörrarna till fähusen är stora och breda.
Dåvarande Nygatan 28 i Linköping. Stadsgårdens huvudbyggnad hade sin gavelfasad mot Sankt Larsgatan och det var således den som mötte de som gjorde sig ärende till Trädgårdstorget. Fasaden annonserade "Brita Johnsons Modeaffär". Hon hade flyttat till Linköping från Jönköping 1905 och efter en tid öppnat butik i fastigheten. Hennes främsta artiklar var damhattar. En annan affärsidkare i gården var Werner August Källström. Skylten vid hans ingång visar vägen till hans spannmålsaffär. Bilden är odaterad men uppskattas till tiden omkring 1915. Ungefär 20 år därefter skulle här resas Åhléns Tempo-varuhus, sedermera och för yngre Linköpingsbor mer känt som platsen för Hennes & Mauritz.
Midsommar Överallt arrangeras lokala midsommarfiranden. Vid en släktträff i det nybyggda fritidshuset i Digesgård 1977 skulle det dansas på midsommarafton och på midsommardagen ordnades en tipspromenad. Då väcktes tanken på att också bjuda in de närmaste grannfamiljerna. Det blev starten på en tradition som höll på i 32 år, fram till 2009. Under 25 första åren ledde Lars Wikander midsommardansen och lekarna kring midsommarstången. Därefter tog grannfamiljen Asplund över.Efter de första två åren på strandheden i Digesgård bjöd familjen Tore och Marita Gunnarsson i Digesgård under de kommande åren in firandet till sin gårdsplan. Från att ha varit en handfull familjer kom nu 100-150 besökare från alla håll i Digesgård. Bild 1 Anslag om midsommarfirandet sattes upp runt om i Digesgård. Bild 2 Och publiken strömmade till från alla håll Bild 3 Midsommarstången kläddes på förmiddagen. På eftermiddagen restes den efter inmarsch på gården då man sjöng "Vi går över daggstänkta berg". Detta firande är från 2006. Bild 4 Ringlekarna avlöste varandra. Mormors lilla kråka, Vi äro musikanter, Små grodorna... Bild 5 Även om Lars Wikander avgått som lekledare fanns det två inslag som han ledde alla 32 åren. Det ena var "Huvud, skuldra, knä och tå" som var en gymnastisk övning som började lugnt och slutade i rasande tempo. Det här minns barnen! Bild 6 och 7 Det andra inslaget var den avslutande "Raketen" som skickades i väg i två exemplar.
Porträtt av rådman Emil Schreiber, född i Hultsjö församling i Jönköpings län 1836. Inflyttad till Linköping 1865 som vice häradshövding för tjänst som extra notarie vid stadens rådstuga. Sedermera invald som ledamot i magistraten och därmed titulerad rådman. Vid magistratens omorganisation 1889 utsågs han till magistratssekreterare och erhöll i sammanhanget hedersuppdraget som notarius publicus. Dessförinnan hade han även anträtt en tjänst som auditör vid Första livgrenadjärregementet. Således en strävsam och ambitiös person som enligt samtida vittnesmål utförde sina sysslor med största nit, likväl som han vann allmänt gillande för sitt vänliga väsen. Han ska även varit intresserad av kroppsövningar, inte minst i form av ridning och cykling. Som en av Linköpings första velocipedåkare blev han allmänt omtalad men cykelintresset kom dessvärre att bidra till hans död. Söndagen den 17 oktober 1897 anträdde han närmare bestämt en cykelfärd utåt landsbygden. Som sällskap hade han två lärarinnor vid stadens Elementarläroverk. Målet ska ha varit att besöka herrskapet Hjemgren på Flemma gård i Stjärnorp. Då dessa inte var hemma ska Schreiber ha föreslagit en fortsatt färd runt sjön Roxen vilket gillades av resesällskapet. Strax bortom Bonnorp lät Schreiber emellertid meddela lärarinnorna att han fått känningar av illamående och bad dem att fortsatt hålla eget tempo så skulle han komma efter. En timme därefter påträffade en förbipasserande honom ligga död i diket vid vägen i närheten av Fröstorp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.