Astrid Lindgren Poster
Från 299 kr
ÖSK-Bollnäs. ÖSK bandylag lyckades vinna södergruppen 1951 med en poäng före Västerås SK och det betydde första SM-finalen för ÖSK. Bollnäs svarade för motståndet och matchen började bra för ÖSK:s del. Olle Sääw gjorde både 1-0 och 2-0, men hälsingarna gav inte tappt. Efter reducering till 1-2 kunde Henry Johansson kvittera till 2-2 på ett långskott och i slutskedet lyckades Per-Olof Andersson hitta rätt med ett skott som gav Bollnäs segern med 3-2. På bilden ser vi Tage Magnusson göra en handstoppning, vilket var tillåtet på den tiden. Han är ivrigt påpassad av hälsingeförsvaret där Snoddas Nordgren syns i vita mössan.Joje Gustafsson till vänster och Olle Sääw avvaktar Tages förehavanden.
Människor trängs på Stora torget och Kapellgatan för att se och höra Kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I folkhavet kan urskiljas Frälsningsarmén och Hemvärnet. På podiet står konungen. Jonas Carlsson står med ryggen mot fotografen. Fyra män, på rad, längst bak på scenen, bortifrån sett: landshövding Ragnar Casparsson, landssekreterare Ludwig Lorichs, länsantikvarie Sven Drakenberg samt borgmästare Daniel Ekelund. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter. En bild från detta tillfälle finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett" Nedanför podiet ses en fotograf från Expressen. Intill honom står riksdagsman Iwar Andersson, polisman Axel Winblad och arrendator Sigfrid Silfverling, Koberg. I bakgrunden ses Haglunds Guldaffär och Eklöws Bosättningsaffär.
Konung Gustaf Vl Adolf på Eriksgata. Här talar han på Stora torget inför 6000 personer. På podiet, med ryggen mot fotografen, står Jonas Carlsson. De fyra män som står på rad, på podiet, är bortifrån: landshövding Ragnar Casparsson, landssekreterare Ludwig Lorichs, länsantikvarie Sven Drakenberg samt borgmästare Daniel Ekelund. Framför estraden står en fotograf. Det är Bertil Forsén från tidningen Expressen. Intill honom står riksdagsman Iwar Andersson, polisman Axel Winblad och arrendator Sigfrid Silfverling på Koberg. Till vänster om kungen ses Anna Hellberg och till höger Otto Åhlin. Otto hann få en pratstund med konungen. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter. En liknande bild, finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Den gamle mannen är Oscar Teodor Carlsson, fotograf Reinhold Carlssons farfar (kallad "Bom-Kalle"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Det äldre paret, som får kungligt besök, är Albertina och Oscar Teodor Carlsson ("Bom-Calle"). De är föräldrar till stadsfullmäktiges ordförande, Jonas Carlsson och därmed fotograf Reinhold Carlssons farmor och farfar. Längst till höger ses Gustaf Johansson, ("Murar-Gustaf"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet, under konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Harald Schenström föddes i Flistad 1884 men kom från barnåren att växa upp i Linköping. Fadern var fram till familjens tid i Linköping löjtnant vid försvarsorganisationen Gotlands nationalbeväring, men överflyttades till Gotlands infanteriregemente som så kallad regmentsintendent. Haralds mor var bördig från Gotland, vilket kan förklara faderns lokalisering. Själv kom Harald att välja en helt olik yrkesbana. Kort efter att familjen flyttade från Linköping till Stockholm 1904, finner vi Harald som student i farmaci. Under 1910-talet titulerades han som varande apotekare och som sådan verksam i Stockholm. Under två skeden var han dock bosatt och i yrket sysselsatt i landsorten, Vadstena under åren 1918-1922 och i Nora perioden 1922-23, men var därefter åter i huvudstaden. Han avled som ogift 1927.
Anton Edvard Wavrinsky inflyttade till Linköping från Örebro 1841. I förstone stod han angiven som varande bokhållare men sadlade snabbt om till bryggare. Efter några år med ambulerande tillvaro i staden gifte han sig 1844 med Wilhelmina Nordvall och makarna bosatte sig i bryggare Sjöbergs gård invid Storgatan. Möjligtvis var de bägge bryggarna kompanjoner en tid men oavsett flyttade paret efterhand för att slå sig ned hos en annan Sjöberg, denne dock pistolsmed till yrket. På liknade vis kan bryggare Wavrinsky fortsatt följas till ett antal adresser i Linköping utan att här är uppgiften att klarlägga hans bryggerinäring. Tydlig blir den emellertid år 1869. Då slog han sig ihop med stadens starke man inom näringen, Ludvig Teodor Brogren. Tillsammans grundade de bolaget, L T Brogrens Bryggeribolag, vilket de förlade till en gammal fabrikstomt mitt emot Stångs kvarn, där efterföljande företag bryggt långt in i vår tid.
Affärsinteriör, Firma Oscar Pehrson 1906, "OP:S". År 1899 tog handlarna Oscar Pehrson och Ernst Rylander över Carl Lagerblads speceributik i Nordblomska fastigheten. Ernst stod vid diskarna medan Oscar svarade för inköp, bokföring samt affärsresor. När hyreskontraktet löpte ut 1904 valde de att istället driva var sin rörelse och Oscar övertog då C M Lindströms affär och lokaler här på hörnan av Norrgatan-Kungsgatan i Varberg. Han byggde om affären 1905 och bytte namn till Firma Oscar Pehrson. Bakom disken ser man in till kontoret. På gården hade han ett stall med upp till 60 platser för landsbygdsbornas hästar och vagnar. Utöver de allmänna varorna satsade Oscar tidigt på lite lyxigare produkter och var bland de första i staden som sålde varor från Göteborgs kexfabrik, chokladfabrikerna Svea och Cloetta, Triangel-kaffe från Göteborg och lokala Knutsons marmelad. På bilden ser vi även varor från Kobbs, Mazetti och Örebro kex, Thormälen & Hoppe med flera. Enligt skyltarna till höger säljs bland annat olika dessertostar, saltade kräftstjärtar, Carlsbader plommon och två sorters fikon.
Eric Lorentz Kreuger, Son till Anders Lorentz Kreuger (1791-1859) och hans hustru Maria Callerström, dotter till handlare i Påskallavik. Bodde i Skällby, Kvarnlyckan. Fotograf och lantbrukare, född 1823, död 1913. gift 1857 med Carolina Eleonora Sophia Brusenius (18201888). Brodern Pehr Edvard, (18201894), övertog samman med svågern Joseph Jennings, (1817-1850) fadern Anders Lorentz´ rederirörelse. Erik hade ntressen i Fredriksdahls tändsticksfabrik. År 1871 övertog Pehr Edward tillsammans med sin bror Erik Lorentz Kreuger och dennes svåger John Jennings tändsticksfabriken genom bolaget P.E. Kreuger & Jennings som kom att bli grundstenen till familjen Kreugers tändsticksimperium. Verksamheten utvecklades av Pehr Edvards söner Ernst August (18521946) och Fredrik (1858-1932), gift 1892 med Emily Griffins, etablerade en grossiströrelse i tändsticksbranschen i London på 1880-talet varvid Ernst Kreuger i huvudsak ensam svarade för driften av brödernas tre tändsticksfabriker i Kalmartrakten. Ernst August Kreuger var gift med Jenny Forsmann, dotter till lantmätare Alarik Forsmann som ledde den omtalade expeditionen till Transvaal 1862. Ernst August och Jenny fick sex barn varav sönerna Ivar (1880-1932) och Torsten (1884-1973) Kreuger är de mest kända.
Maria Ferm f. 4/5 1827 i Fredsberg. Gick treveckors kurs på seminarium. Anställdes 1870 som småskollärarinna i Älgarås-Björkulla. Sades vara av rysk börd. År 1872 är Sundbergs och Maria Ferms löner tillsammans 300 Rdr. Samma år har Maria Ferm utdelat 1928 portioner mat till fattiga barn och tillerkännes 5 Rdr för detta. År 1873 begär hon planteringsland för 1/8 tunna potäter och anvisas ett stycke jord öster om skolan (vid kyrkan). År 1881 : 250 kr i årslön. Sedan hon pensionerats och efterträtts av Anna Nyblad bodde hon i en stuga norr om skolan (senare flyttad). Hanna Julin (Säll), som gick i skola för Anna Nyblad minns ett tillfälle, då Maria Ferm kom till skolan och frågade Anna Nyblad om hon ville ha några "surlepper" (rabarber). "Jag töcker kaffet sulle va gôtt, för sumpen ä'nte mer än tre vecker" (hade Maria Ferm, enligt Arvid Larsson yttrat vid något tillfälle). Från 1913 skriven på "hemmet". Död 4/5 1921. Gick så länge hon orkade till Hova kyrka varje söndag. På L. J. Jonssons fråga varför hon inte gick till Älgarås, svarade Maria Ferm "Mina steg äro icke ställda till Älgarås". "Under ena hörnet på min stuga ligger en krigare i full rustning. Han besöker mig ofta". Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Edvard Martinsson, Södra Kärnberg. Född 1881-03-07, död 1962-08-04. Gift 1922-06-04 med Kajsa Larsson (född 1866-04-27), änkling 1928-02-25 (cancer). Edvard blev enbent genom en huggarolycka i skogen. Per Jonsson stoppade blodflödet genom att lägga en kortlek över såret. Edvard begav sig så snabbt som möjligt med hästfärd till doktor Oskar på gamla sjukhemmet i Torsby. Han öppnade såret som började blöda igen. Då bands ettt hårt tryckförband över såret och Edvard blev förd med hästskjuts till Myra järnvägsstation i N:a Råda i Klarälvdalen för vidare befordran till lasarettet i Karlstad. Det visade sig då att tryckförbandet varit för hårt och det hade hunnit bli kallbrand i benet och det måste amputeras. Men han lärde sig snabbt att ta sig mycket bra fram med krycka. Han fick en protes men den tyckte han var så klumpig att han egenhändigt gjorde en stövel av den. Han blev utbildad till skomakare pga sitt handikapp. Men han hade alltid bråttom och det när han lagade skor också, så laggen hamnade ibland brevid hålet. När detta påpekades svarade han: - Ja, det blev bara så. Så det blev skogsarbete som blev den egentliga inkomstkällan. Han byggde en evighetsmaskin och även fiolen, trots att han inte spelade själv.
Eric Lorentz Kreuger, Son till Anders Lorentz Kreuger (1791-1859) och hans hustru Maria Callerström, dotter till handlare i Påskallavik. Bodde i Skällby, Kvarnlyckan. Fotograf och lantbrukare, född 1823, död 1913. gift 1857 med Carolina Eleonora Sophia Brusenius (1820–1888). Brodern Pehr Edvard, (1820–1894), övertog samman med svågern Joseph Jennings, (1817-1850) fadern Anders Lorentz´ rederirörelse. Erik hade ntressen i Fredriksdahls tändsticksfabrik. År 1871 övertog Pehr Edward tillsammans med sin bror Erik Lorentz Kreuger och dennes svåger John Jennings tändsticksfabriken genom bolaget P.E. Kreuger & Jennings som kom att bli grundstenen till familjen Kreugers tändsticksimperium. Verksamheten utvecklades av Pehr Edvards söner Ernst August (1852–1946) och Fredrik (1858-1932), gift 1892 med Emily Griffins, etablerade en grossiströrelse i tändsticksbranschen i London på 1880-talet varvid Ernst Kreuger i huvudsak ensam svarade för driften av brödernas tre tändsticksfabriker i Kalmartrakten. Ernst August Kreuger var gift med Jenny Forsmann, dotter till lantmätare Alarik Forsmann som ledde den omtalade expeditionen till Transvaal 1862. Ernst August och Jenny fick sex barn varav sönerna Ivar (1880-1932) och Torsten (1884-1973) Kreuger är de mest kända.
Edvard Martinsson, Södra Kärnberg. Född i slutet av 1800-talet, död 1970-talet. Edvard blev enbent genom en huggarolycka i skogen. Per Jonsson stoppade blodflödet genom att lägga en kortlek över såret. Edvard begav sig så snabbt som möjligt med hästfärd till doktor Oskar på gamla sjukhemmet i Torsby. Han öppnade såret som började blöda igen. Då bands ettt hårt tryckförband över såret och Edvard blev förd med hästskjuts till Myra järnvägsstation i N:a Råda i Klarälvdalen för vidare befordran till lasarettet i Karlstad. Det visade sig då att tryckförbandet varit för hårt och det hade hunnit bli kallbrand i benet och det måste amputeras. Men han lärde sig snabbt att ta sig mycket bra fram med krycka. Han fick en protes men den tyckte han var så klumpig att han egenhändigt gjorde en stövel av den. Han blev utbildad till skomakare pga sitt handikapp. Men han hade alltid bråttom och det när han lagade skor också, så laggen hamnade ibland brevid hålet. När detta påpekades svarade han: - Ja, det blev bara så. Så det blev skogsarbete som blev den egentliga inkomstkällan. Han byggde en evighetsmaskin och även fiolen, trots att han inte spelade själv.
Linköpings fasta brandkår framför stadens dåvarande brandstation i den vad tiden kallat fröken Westrings gård invid Ågatan. I grunden fast brandkår hade staden haft sedan år 1891, då sex man anställdes mot en årlig lön av 100 kronor. Man hade tidigare stött sig mot en frivillig brandkår, som en tid avlösts av en värnpliktig, och som år 1881 landat i en organisation gemensam med polisen. Efter de svåra stadsbränderna i Sundsvall och Umeå 1888 krävde brandförsäkringsbolagen att brandberedskapen ytterligare måste skärpas i landets trästäder, och i Linköping skapades den ovan ständiga brandkår. Efter Maria Sofia Westrings död 1872 hade Linköpings stad erhållit gården som donation för bildande av ett så kallat arbetshus för stadens fattiga. Stadsfullmäktige kom vidare att döma ut gården såsom varande olämplig för ändamålet, och valde istället att låta en i sammanhanget skapad fond växa för en bättre lösning. Efter reparationsarbeten på gården kom den istället att från 1892 fungera som stadens brandstation, och var i funktion tills ny och mer ändamålsenlig station stod klar 1915. Upplysningsvis lät den nämnda fondens medel vänta på sig. Först 1928 beslutades att medel skulle utlösas som del i byggkassan för uppförandet av Hjälmsäters ålderdomshem.
Enligt påskrift porträtt av prosten Westergren i Konungsund. Fotografiet är vanskligt att datera och jämförbara porträtt saknas. Icke förty torde bilden föreställa Magnus Westergren. Född i Kuddby 1803 återvände han efter studier i Uppsala till hemorten för en tjänst som församlingens adjunkt. Året var då 1829 och här blev han kvar till 1833 då han bröt upp för samma tjänst i Klockrike. Efter några år i församlingen erbjöds han posten som vice pastor i Konungsund på Vikbolandet. Han inflyttade sommaren 1839 och blev under sin första period i socknen kvar till 1847. Mellan sistnämnda år och våren 1850 bistod han som pastorsadjunkt domprost Lars Laurenius i Linköping och var bosatt i dennes domprostgård. I maj månad 1850 ingick han äktenskap med Eva Fredrika Rundeberg och de nygifta flyttade till Styrstad där Magnus erbjudits tjänsten som komminister. Som varande en kyrkans man utan egen församling att leda fick Westergren likt sina ämbetsbröder inte sällan vänja sig vid ständiga flyttar i sökandet efter en stadigvarande tjänst eller avancemang. Därutav blev Ledberg nästa hemvist för makarna, där församlingen stod utan komminister sedan frånträdande Jacob Öster lockats till Östra Harg. Våren 1863 var de emellertid tillbaka i Konungsund. Socknens kyrkoherde Juringius hade dött, nu behövde vakansen tillsättas och Domkapitlet utsåg den redan beprövade Westergren. Hans tid som församlingens kyrkliga ledare blev lång, från nyss nämnda 1863 till sin död 1886. Hans barnlösa äktenskap hade dess för innan nått sin ände vid makans bortgång 1877.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.