Sista smalspåriga ångloksdragna persontåg på smalspår vid Överum, foto den 10 maj 1964. Till höger på bilden banavdelningen motortralla före detta ombyggd rälsbuss. Statens Järnvägar, SJ Gp 3043 ånglok.
Från 299 kr
Statens järnvägars (SJ) normalspårsvagnar uppkörda på trallor. Första vagnen med littera SJ O 35949. Vagnen närmast loket är smalspår, nästa vagn är en mellanvagn, mellan smal och normalspår s.k. Koppelvagn i Åtvidaberg.
Kristinehamn nedre. Hästdrift 1850-1858. Därefter lokdrift. Stationshus i Kristinehamn byggdes först 1862-1863 vid Norra Staketgatan. Förbindelsespår med SJ anlades 1866. Infogad i Kristinehamns station 1921. Smalspår. Se vidare Sjöändan vid bandel 133.
GJ lok 1 och 12. Foto taget vid järnvägens 50-årsjubileum med första och senaste levererade loken (1878 resp 1928) Smalspår 891mm Vid järnvägsspåret mellan Lärbro - Visby - Visby hamn. Stationsplatsen öppnades för järnvägstrafik 1901 - 06 - 01
(SJ) Statens järnvägars normalspårsvagnar uppkörda på trallor. Första vagnen med littera SJ Os 35949. Vagnen närmast loket är smalspår, nästa vagn är en mellanvagn, mellan smal och normalspår s.k. Koppelvagn i Åtvidaberg.
Vy över smalspår vid Läggesta Östra station på sträckan mellan Läggesta - Marifred. Till vänster i bild ses Stationshuset som är en kur från Saltsjöbanan tillhörande Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ.
C. J. Muhl i Borås Överstelöjnant C.J Muhl hade stor inverkan på järnvägsbolaget BHJ för bolagets utveckling. Styrelsemedlem BHJ 1880 - 1910.talen (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm
DjB motorvagn o sommarvagnar Smalspår 891mm 1895 elektrifierades Djursholmsbanan som den första i världen. För den toppmoderna eldriften inköptes spårvägnsliknande elmotorvagnar från ASEA verkstad i Västerås. Dessa var anpassade för den täta trafiken och de många stoppen som fanns utmed banan.
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
NÖJ lok 10 Tillverkad av: Nohab 1868 Tillverkningsnr.: 10 Längd: 12,71 m. Ångtryck: 7 kg/cm* Mat. vikt: 25,7 tons Tjänstevikt: 23,2 tons Tendervikt: 7,3 tons DrivhjulsØ: 1,684 m. Kol: 3 tons Vatten: 5,9 m* Hastighet: 60 km/h Antal: 45 stk. Smalspår 891mm
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.